2010-07-07

Angusa Sneaky Pike

Vid Svenska Ölfrämjandets årsmöte under vårvintern fick jag några flaskor av Joakim, som inte bara är hembryggare utan också ölbloggare med den trevliga Good Morning Beer Lovers som sitt forum. Jag har för mig att han vid överlämnandet nämnde något i stil med "du behöver ju inte totalsåga alla". Jag lovade dock ingenting.

Sedan dess har mitt samvete blivit allt sämre. Månaderna har gått och jag blev mer och mer säker på att ölen åldrats och självdött. För några veckor sedan skickade jag ett sorgset mail till Joakim och undrade om de var värda att öppna. För just den här flaskan var svaret "[den] är dock fortfarande klart godkänd i jämförelse med hur den var först."

Så okej, recensionsdags! Sneaky Pike är en "Swedish pale ale" på 5,1% från hembryggeriet Angusa. Enligt deras beskrivning är det en "Fräsch och lättdrucken pale ale. Stilmässigt någonstans mellan en APA och en engelsk Golden ale/Pale ale."

Det första som hände när jag öppnade flaskan var... Ingenting, direkt. Fast när jag gått till köket och laddat mobilen och kommit tillbaka hade ungefär ½ dl av ölen skummat upp och runnit ur flaskan.

Färgen är guldgul med lite orange, ungefär som öl i reklam såg ut cirka 1965. Vätskan är något oklar, inte alls so grumlig som jag gissat utgående från den stora jästklumpen i botten av flaskan. Lite ojämnheter i färgen finns dock. Det två fingrar höga vita skummet sjunker efter ett tag ner till ett hårt lock. En del skumrester blir kvar på flaskan.

Doften är mjukt humledominerad. Lite jäst, lite belgiska frukttoner, aningar av vete-syrlighet. Lite alkohol i bakgrunden. En fin sötma som får mig att tänka på vetedeg. Aningen splittrad, men inte alls oangenäm.

Smaken är... aningen grumlig. Belgiska frukt/jäst-toner, lite deg, en kemisk ton av köttextrakt/buljong. Det finns en ganska lätt beska i bakgrunden. Någonstans i smaken känns det som om det finns ett... hål. Kroppen är låg, sötman behagligt återhållen. I eftersmaken hittar jag en lätt smak av lagrad ost, som jag har fått för mig kommer från för gammal humle. En något växande smak av konserverad frukt och en växande ganska ren beska finns också. Slutet har en rätt intressant ton av vitpeppar.

Kolsyran är mild till medium, men jag är medveten att det gått över en timme från det att jag öppnade flaskan till det att jag kommit så här långt i recensionen. Bubblorna är mjuka. Vätskan mjuk.

Som jag skrev tidigare är jag väl medveten att ölen har nära ett halvår på nacken, men jag tycker att den trots vissa tecken på åldrande är helt okej, om än lite mer "belgisk" i smaken än vad jag väntat mig. Jag borde såklart druckit den mycket tidigare, men slumpen gjorde att det inte blev så.

Betyg: 2,95.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar