2008-12-31

2008

Jag började skissa på en årssammanfattning redan i september. Projektet fortskred och jag fick fler och fler notiser, tankar och skisser. Givetvis kollapsade det hela under sin egen tyngd och jag kom inte loss att skriva något alls.

Så jag skapar bara ihop något. Första temat är i alla fall klart: Infekterad öl.

I april kom jag över en blandad låda med öl ur Dugges göteborgssvit. Flera av de ölen var mer eller mindre sjuka - överskumning, dålig kropp, unken smak i mer eller mindre stor omfattning. Jag fick senare veta att alla flaskorna var ur den absolut första omgången buteljeringar. Okej då.

Men det fortsatte. Fler öl från Dugges och några från Ölands Gårdsbryggeri. Och misstänkta skador från Sigtuna, argentinska Antares, brittiska Shepherd Neame och Meantime.

Flera öl blev också helt eller delvis tillbakadragna från Systembolaget på grund av skador: Meantime och Mälarbryggeriet är de jag kommer på nu.

Bara för ett år sedan var det här ett mycket ovanligt problem, men i år kändes det som om det var det alla ölintresserade pratade om (utöver explotionen av amerikansk mikrobryggd öl på Systembolaget), speciellt på Söderbärke Mikro Öl Festival. Även där hade ett antal fat och flaskor dragits tillbaka.

Det här har blivit ett verkligt problem, och folk jag pratat med bland bryggare och drickare har lite olika teorier om varför det här hänt och varför. Stress, ekonomisk press, orutin och ökade volymer har diskuterats.

Jag hoppas verkligen att det här ordnar till sig: Det är inte roligt att ta fram en ny svensk entusiastbryggd öl och med hjärtat i halsgropen öppna flaskan över slasken.

Det märks också att storbryggerierna har dragit öronen åt sig över vad som håller på att hända på marknaden. Carlsberg Sverige återlanserade Falcon Gammelbrygd, Spendrups hade utvärdering av Mariestads-testbryggder på SB&WF och Galatea lanserar nu en amerikansk porter under varumärket New Sweden. Slump? Kanske inte.

Mässor ja. Här har det exploderat. Stockholm Beer & Whiskey Festival är så stor som det går och urvalet var i år bättre än någonsin, framför allt var det kul att se de verkligt små som samlat hos Bishops Arms. Malte höll SMÖF, i år uttytt till Söderbärke Mikro Öl Festival. Ett oväntat proffsigt och familjärt arrangemang (seminaierna var värda resan bara de), där jag fick chansen att prata med flera av er läsare. I Örebro startade en ny mässa som enligt de jag pratat med också ska ha varit välorganiserad med bra öl. Till det ett trevande försök till mässa i Göteborg.

På krogsidan har det lokalt hänt en hel del: I Norrköping har det öppnat två nya krogar under året med uttalat ölfokus: Saliga Munken och Black Lion Inn. I Linköping fick äntligen Bishops Arms lite konkurrens i De Klomp, krogen jag fått en unik möjlighet att studera under uppbyggnaden (jag har lärt mig jättemycket, framför allt om distribution). Och BA Linköping fick dedicerade gästkranar med en hel del svenska gästspel. I Stockholm utökade Bishops Arms, Monks Café fick en filial och ett eget bryggeri. Men kommer alla att funka när tiderna blir sämre?

Under året blev jag också mer aktiv i Svenska Ölfrämjandet och bevistade deras arrangemang i Norrköping där besökarna blir fler och fler. Liksom bredden i provningarna - det är skönt att umgås med ölentusiaster som inte självklart tycker att öl ska vara det där man löser upp groteska mängder amerikansk humle i. Bara en sådan sak som att Östgötaavdelningen plötsligt fått svårt att hinna med alla potentiella arrangemang är en glad förändring.

Okej. Det var infektioner, mässor, ölfrämjandet... Vad mer? Lite listor?

Årets uppkomling utser jag Skebo Bruksbryggeri till, med Strömsholms tätt efter i hasorna. Äntligen har de klassiska brittiska öltyperna tagits upp igen på ett kompetent vis (Ja, de är bättre än Göteborgssviten från Dugges).

Sämre under året: Alla dessa GI/light-öl. Den där kinesiska lagern. Och så Systembolagets fixering vid starka dyra öl när det gäller tillfälliga nyheter.

En liten lista kan jag väl kosta på mig. Högst betygsatta öl i år:
  1. Mikkeller Beer Geek Brekfast
  2. Rogue Imperial India Pale Ale
  3. Slottskällans Slottslager
  4. Wells Bombardier Satanic Mills
  5. Aventinus
  6. Brooklyn Brown Ale (fat)
  7. Dugges High Five!
  8. Stone Double Bastard Ale
  9. Flying Dog Double Dog
  10. Sierra Nevada Celebration Ale
Rätt varierad, faktiskt.

Så vill jag passa på att tacka er läsare. Alltid med intelligenta kommentarer och påpekanden, aldrig angrepp eller spam. Toppdagar är ni förresten över 500 som kommer och glor. Obegripligt, nästan. Tack!

Om ni undrar över den dåliga formateringen beror det på att jag blivit lätt magsjuk och sitter vid datorn invirad i en filt. Så ambitionsnivån är låg.

Mikkeller-nyhet


Enligt ett nyhetsbrev från danska Mikkeller håller de på med en uppföljare till den läckra kaffestouten Beer Geek Breakfast (recenserad här): Beer Geek Brunch.

Efter ett par experimentbryggningar (med namn som Beer Geek Brunch one-for-one och Beer Geek Brunch Weasel) har de fått fram receptet: Det blir en ännu större imperial stout på 10,6% innehållande den vietnamesiska kaffesorten Cà Phê Chòn, det där kaffet som passerat en magen på en Indisk Palmmård (AKA Luwak).

Release i Danmark och i specialbutiker utanför 7 januari 2008.

Mikkeller (alltså Mikkel Borg Bergsø) verkar ha hur många järn i elden som helst samtidigt. Jag börjar undra hur han hinner/orkar?

Senare tillägg: Här är en halvlång debatt om ölen inklusive en kommentar från Mikkel i slutet: Länk.

2008-12-30

Nørrebro Skärgaards Porter - igen


Åter till lagret. I april drack jag Skärgaards Porter från Nørrebro Bryghus, bryggd i samarbete med Nynäshamns Ångbryggeri. Hm, det skulle bli fler sådana samarbeten - blev det så?

Enligt märkningen bryggdes den här flaskan 21 juni 2007, få se om det hänt något med den under de här 1½ åren?

Det första jag noterar när jag hällt upp den är att skummet faller ner till ett pyttigt lock utan några som helst rester på glaset. Färgen är lika svart som förut.

Doften är mer utpräglat söt-syrlig-rostad. Jag kommer att tänka på en soja-baserad grillmarinad, faktiskt. Det är väl honungen?

Jag hade väntat mig en lite mer avrundad och fyllig smak, men icke: Den var snarare lite tunnare än vad min tidigare recension påstår. Mer bitter, torrare och närmast syrlig, framför allt i eftersmaken. Oväntat svag kropp. Inte obehaglig att dricka, men heller inte lika bra som Bombardier-portern jag drack häromdagen. Honungen är helt borta. Lite alkohol och torr rostad malt och en del enkel bitterhet i eftersmaken, lite som en Guinness faktiskt.

Kolsyran är medelstark, små bubblor, vätskan är lätt.

När jag tittade på flaskan innan jag öppnade den noterade jag att den stämplats med bäst-före exakt ett år efter bryggningen (den gick alltså ut i somras). Det förvånade mig lite då, men nu håller jag med; den här vinner inget på lagringen. Betyg någonstans kring 3,3.

När dricker du mest öl?

Länge sedan jag hade en läsarundersökning... Här är en sak jag funderat på själv:

När dricker du mest öl? Jag har valt årstiderna som svar.

Vår. Maibock, ljuset kommer tillbaka...

Sommar. Gräsklipparöl. Semester. Utlandsresor? Uteserveringar.

Höst. Oktoberfest! Lyxnyheter... Dricka upp det man köpte på resorna.

Vinter. Julölen.

Svara i formuläret till höger, inom en vecka från nu.

2008-12-29

Inflation


En burk jag fotograferade i eftermiddags skröt med att innehållet blivit belönat med medalj i World Beer Awards. Ett kvalitetsmärke om något! Eller?

Bara någon timme senare läste jag i senaste numret av Beer Advocate Magazine en liten rapport från arrangemanget Great American Beer Festival. "Alla verkade gå runt med medaljer kring halsen". Efter lite räknande kom de fram till att var trettonde anmäld öl fick en medalj.

Mer räknande. Den världsomspännande tävlingen World Beer Cup ger en medalj till var elfte öl.

Och, för att komma tillbaka till burken, World Beer Awards (som delas ut av den brittiska tidningen Beers Of The World) är inte sämre där: 250 deltagande öl. 63 vinnare i olika steg i processen. Alltså ungefär var fjärde öl kan utropa sig som "vinnare".

Dessutom behöver man ju inte berätta exakt när man fick priset, även om detgjodes på just en här ölen. Så det kan späs på ytterligare med tiden.

Så nästa gång du läser "World Champion Beer" på en burk Sofiero Original så är det OK om du inte är så jätteimponerad.

Att se fram mot i vår

Typisk vår i Östergötland

Inspirerad (som det heter) av Dempa (hur gick det med strandprojektet föresten?) glodde jag igenom Great Brands-sidorna för att se vad man har att se fram emot i vår.

Från Jolly Pumpkin Artisan Ales (Dexter, Michigan) kommer tre öl under maj/juni. Jag gissar att det kommer att bli Bam Biére, Cazablanca Blanca, La Roja.

Left Hand (Longmont, Colorado) är ju numera ett bryggeri lika bekant för svenskar som Pripps (okej, kanske inte riktigt), och i april kommer deras veteöl Haystack Wheat till fasta sortimentet, modul T2. Och i februari kommer deras rökporter Smoke Jumper tillfälligt.

Arkeologer kommer om 1.000 år att benämna vårvintern 2009 för "Rogueperioden i Sverige", detta eftersom de bara kommer att hitta keramikflaskor från Rogue Ales (Newport, Oregon) i våra efterlämningar. I februari kommer deras ESB Younger's Special Bitter (jag tror det är den, importörsiten är lite vag), i mars humlebomben XS Imperial India Pale Ale och rostad-maltbomben XS Imperial Stout i repris liksom ljus-maltbomben XS Old Crustacean.

Bonus: Här har Great Brands samlat vad de kan ta in via privatimport: Länk

Wells Bombardier Satanic Mills

Redan när De Klomp öppnade rekommenderades jag den här ölen, men det har inte blivit av att dricka den innan nu. Engelska Wells & Youngs engelska porter har det respektingivande namnet (tydligen från William Blakes dikt "Jerusalem") Bombardier Satanic Mills. Alkoholhalten är 5%.

Färgen är kolsvart, det höga skummet - avslutat med en fin krater - är brunt. En hel del skumrester samlas på glaset.

Doften domineras av svart kaffe. Utöver det hittade jag lite syrlig-bittra toner och mörk choklad. Lyxigt!

Smaken är frisk med en lät sötma. Massor av kaffe, lite något metallisk bittra smaker, havregröt. Eftersmaken är mjuk och mogen med viss beska, rostad malt, kaffe och en lätt syrlighet i avslutningen.

Kolsyran är medelstark, de små bubblorna är mjuka. Vätskan är mycket mjuk och len.

En förtjusande porter: Massor av läckra balanserade smaker utan att bli det minsta tung. Världsklass! Betyg: 4,6. Tillgänglighet: Flaska på krogen.

Dugges Münchhausers syndrom - Provbryggd 2-2008

Det gick rykten på stan om att Bishops Arms i Linköping fått in något nytt från Dugges: "En provbryggd av något slag med tyskt namn. Fast de har inte många liter kvar i fatet" hörde jag i lördags. Så igår kväll kom jag iväg för att hoppas att de hade något kvar av ölen: Münchhausens Syndrom - Provbryggd 2-2008. Det hade de, och jag tror just nu att det är en witbier med just nu okänd alkoholstyrka 5% alkohol.

Underligt namn på en öl. Är det inte något slags sjukdom? Wikipedia gav svaret:
Münchhausens syndrom är en psykisk sjukdom som innebär att en person uppsöker sjukvården och uppger falska symptom för att komma under vård. Till skillnad från hypokondrikern, som faktiskt tror att han eller hon är sjuk, är en person med Münchhausens syndrom fullt medveten om att han far med osanning.
Hm. Jaja. Det ger sig väl. Men hur var ölen då?

Färgen är ljust orange-guld, vätskan är grumlig. Det lilla vita skummet faller snabbt samman och lämnar en del fint flor. Det ser lite ut som smutsigt diskvatten.

Doften är frisk med citrustoner; apelsiner och pomerans. Jag hittade också en kryddig ton av... nejlikor? anis? Doften är ganska mjuk med en syrlig ton av vete.

Smaken är vete-syrlig med citrus-toner. Smaken är allmänt frisk och somrig. Lite laktos, lätt kropp och kryddiga nyanser. Eftersmaken har toner av cironsyra, kryddor och en viss sötma.

Kolsyran är mycket stark, många små och skarpa bubblor. Vätskan är lätt och aningen torr.

En aningen obalanserad och för syrlig witbier med lite för kraftig kolsyra. Inte alls vad jag väntat mig från Dugges... Men inte alls någon dålig öl. Betyg: 3,3. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 69:00 för 400 ml.

Senare tillägg: Jag tycker verkligen att det är jättekul att Dugges (liksom ibland Nils Oscars, vilka mer?) presenterar provbryggder för en bredare publik.

2008-12-27

Jämtlands Julöl

Julöl från Jämtlands har länge varit en stor favorit både bland recensenter och drickare. Med den generösa maltigheten, den värmanade alkoholen (6,5%) och den bekanta aningen amerikanske humlen är det inte svårt att förstå varför.

Men det är en öl som haft vissa problem: Eftersom den under flera år vunnit test efter test tog den slut på några få dagar, och folk blev irriterade på att den inte gick att köpa. De senaste två åren har också en del pratat om att den förändrat sig till det sämre (jag har själv haft svårt att få tag på flaskor själv).

Men i år fick jag tag på ett par. Och... Jag tittar på min recension och tycker väl att den är ungefär likadan som för två år sedan. Möjligen lite mildare, skummet sämre och alkoholen framträdande. Kanske inte 4,65 i år, men fortfarande en riktigt trevlig winter warmer.

2008-12-26

Birra del Borgo Re Ale

En öl ur mitt-i-månaden-släppet november som plötsligt fanns i hyllan på Systembolaget i Tornby: Re Ale från italienska Birra del Borgo, en amerikansk pale ale på 6,4%. Det kan inte ha kommit många flaskor; 750 ml-buteljen är på baksidan märkt med en handskriven fasttejpad lapp med artikelnummret.

Vätskan är djupt bärnstend-brun; vätskan är grumlig. Det fingertjocka skummet är varmt beige. Massor av skumrester på glaset.

Doften är kraftig och humlerik - massor av oljiga citrustoner (grapefrukt) och en syrlig aning av yoghurt, lite tjära och rökig wiskey. Söta toner av hallon och winegum. Lite tung faktiskt.

Smaken är även den fylld av amerikansk humle, men kroppen är oväntat svag för att komma från en så här humlad öl på 6,4%? En hel del fruktessans-smaker; äppelkart, apelsinskal, aprikoser och röda bär. Det finns lite torra smaker av rödvin, lite sötma och honung. Eftersmaken är ganska mild med tanke hur mycket den smakade först: Bitter-söta humletoner, lite syrlighet, honung, olivolja och tjära. Den är väldigt balanserad och elegant, samtidigt som smakerna är lite busiga.

Kolsyran är medelstark; bubblorna små. Vätskan är halv-mjuk.

Det sägs att den största styrkan hos de italienska mikrobryggerierna är att de inte har någon öltradition att luta sig mot: De är fria att hitta på vad som faller dem in, och är det gott gillar kunderna det, oavsett vad deras farfars farfar drack. En amerikansk pale ale med massor av humle och en lambic-liknande mild syrlighet? Jajjamensan! Betyg: 4,15. Tillgänglighet: Mitt-i-månaden-nyhet november 2008. Omkring 100 flaskor finns idag kvar i vinkällarbutikerna. Pris: 69:90 för 750 ml.

2008-12-25

Ölands Tokens Julefröjd


Ölands Tokens Julefröjd från Ölands Gårdsbryggeri. Öppnar flaskan. Häller upp. Väldigt stora, trötta skumbubblor. Död vätska. Smakar lite...

Surt, unket och rätt äckligt. Nä, den här är infekterad.

Lika tråkigt som vanligt, jag blir faktiskt väldigt irriterad. Tillbaka till Systembolaget med dig!

Nils Oscar Julöl 2008

Den här hade jag tänkt att dricka igår på julafton, men det blev inget med det. I stället blir den på juldagen... Årets Julöl från Nils Oscar är en stark skotsk ale (wee heavy) på 7,7%, inspirerad av deras tävlingsvinnande julöl från åren 2001-2002.

Färgen är mycket mörkt brun; de fingertjocka skummet är ljusbrunt. Lite flor.

Den starka doften har värmande noter av alkohol, kryddor, rostad malt, kött och buljong. Hittade också lite kaffe, rostade nötter och mandlar.

Smaken är först torr, men snart kommer det söta maltiga smaker. Rostade nötter, lite kaffe, viss bitterhet, kokos, kött och mandlar. Eftersmaken har värmande toner av alkohol, torra mineraler, russin och buljong. Avslutningen är lång och generös.

Kolsyran är mild, men samtidigt frisk, bubblorna är mycket små. Vätskan är något mjuk.

En av de mest belönande och lyxiga av julölen hittills. Dyr, men värd det. Betyg: 4,25. Tillgänglighet: Systembolagets julsortiment. Pris: 49:50 för 500 ml flaska.

Det stora skrävlarinlägget



Så, dags att ogenerat skryta med vad du fått när det gäller ölrelaterade julklappar!

Jag fick en flaska och en bok: En flaska av den franska julölen Saint Landelin Spéciale Noël.

Och så ett efterlängtat exemplar av praktverket En Svensk Ölbok av Örjan Westerlund. Jag fick bläddra lite i boken på Ölmässan i Nacka för några månader sedan. Efter ytterligare bläddrande i går är intrycket oförändrat: Det här är en vacker bok, ett faktaspäckat verk av ren kärlek.

Hur klarade vi oss innan Grenadine Bokförlag?

Senare tillägg: Under annandagen fick jag ytterligare 4 öl; Marstons Old Empire, Morland Old Speckled Hen, Voll-Damm och Primátor Premium Dark. Skoj urval!

Det var jul det

Så är julafton 2008 över. Jag funderade i eftermiddags på att önska god jul och illustrera med en gullig bild på en olm iförd tomteluva eller något snarlikt. Men insåg att ni nog skulle gilla några ölrecensioner mer.

2008-12-24

Flying Dog Double Dog


Tvärt emot vad jag först trodde så har De Klomp byggt upp ett litet amerikanskt sortiment, främst bestående av öl från Coloradobryggeriet Flying Dog Brewery. Igår hade de en hel drös på flaska (fast inte In-Heat Wheat som tog slut fort) och Doggie Style Classic Pale Ale på fat. Men det var deras tolkning av amerikansk dubbel-IPA som jag valde - tokig i amerikanska humleexcesser som jag är. Deras heter Double Dog Double Pale Ale och ligger på 11,5%.

Färgen är bärnsten, det stora hårda skummet varmvitt och kompakt. Det bildar en rejäl krater och massvis av fint flor (som man kan se på bilden).

Doften skriker Humle!, jag hittar lite citrus och sötma. Frisk och söt. Jag blir nästan yr och får svårt att beskriva den.

En rejäl humleton finns också i smaken: Tjock, tung och söt (vilket är positiva ord här). Honung. Den lyckas på samma gång vara hårdslående och elegant, mycket aromatisk med en del grapefrukt och kemiska toner av golvpolish och färg (fenoler). Den mycket långa eftersmaken är söt-bitter med massor av aromer. Mycket amerikansk. Mycket DIPA.

Kolsyran är ganska mild, en del friska små bubblor. Vätskan är tung/tjock och lite klibbig.

En rush av amerikansk humle som stannar länge utan att helt förlora balansen, närmast farligt lättdrucken med tanke på alkoholhalten. Det är sånt här som jag verkligen gillar, om än inte varje dag. Betyg: 4,45. Tillgänglighet: Flaska på krogen. Pris: 92:00 för 354 ml flaska.

Lefebvre Vallon

Glodde igenom kylarna på De Klomp. Mhmhm... Vad hade de där längst in i hörnet? Vallon? Aldrig hört talas om. Det visar sig vara en ljus lager bryggd av belgiska Brasserie Lefèbvre speciellt för föreningen Vallonbruk i Uppland för att serveras på "de uppländska vallonbrukens herrgårdar och wärdshus". Fast några flaskor hade tydligen läckt ut till Linköping... Stilen är något slags ljus europeisk lager, alkoholhalten 5,8%.

Färgen är ljust guld, det stora ljusbeige skummet har en fin krater. Det lämnar en hel del flor på glaset.

Doften är småsöt med toner av honung och vetedeg. Den känns över lag väldigt "belgisk". Lite alkohol och beska hittade jag också.

Smaken är först intensivt söt. Sedan kommer en mild bitterhet och godislika smaker: Fruxo och wine gum. Söt eftersmak med lite malt, alkohol och en tydlig smak av vaniljkräm.

Kolsyran är medelkraftig, de små bubblorna är rätt kraftiga. Vätskan är kladdig och lite tjock.

Som om ett belgiskt klosterbryggeri hittar ett recept på en ljus lager och beslutar sig för att brygga den utan att veta mer. Annorlunda och fyllig, den påminner lite om ölen från John Martin's, ett annat belgiskt bryggeri. Betyg: 3,5. Tillgänglighet: Flaska på krogen. Pris: 52:00 för 330 ml.

Ridgeway IPA (del II)


I våras drack jag IPA från engelska Ridgeway Brewing på flaska och gav den då 3,7. När vi i går kväll var på De Klomp så hade de fått in den på fat (keg). Valet var inte svårt, jag gillar engelsk IPA, inte minst på fat. Alkoholhalt: 5,5%.

Färgen är ljust bärnsten-guld; det fingertjocka smutsvita skummet lämnar massor av trevligt flor. Vätskan är aningen grumlig.

Doften har toner av aprikoser, deg och jäst. Lite bittra toner, liksom fruktgodis, gräddkola och plommonsylt. Kanske är den en liten aning instängd?

Smaken är frisk med massor av humletoner utan att bli direkt jättebitter. Jag noterade toner av billig mjuk fruktkola, karamelliserat socker och färska humlekottar. Viss sötma i eftersmaken tillsammans med torkade äppelringar och en medelstark bitterhet.

Kolsyran är på den kraftigare delen av skalan, de många bubblorna små. Vätskan är mjuk.

En engelsk IPA med en massa frisk humle i smaken och inte alls dum, även om jag hade gillat den ännu bättre med lite mer beska. Betyg 3,85. Tillgänglighet: Fatöl på krogen. Pris: 53:00 för 400 ml.

2008-12-23

Lite nytt från BrewDog

Skottlands mest attitydfulla bryggeri borde väl fortfarande vara BrewDog. Och jag hittade just, på olika ställen, lite nyheter från dem:

De som hängt med här på Ofiltrerat ett tag minns hur brittiska alkoholmarknadsföringeetikrådet Portman Group ville ta BrewDog i örat för deras arrogant-sarkastisk-humoristiska texter och namn på ölen. Annars skrev jag om det här. Nu har i alla fall svaret kommit och... Jag citerar:
Surely it des not take eight months and tens of thousands of pounds to figure out the text on the back of the Hop Rocker label was a ‘light hearted description and not meant to be taken literally”. Any person with an IQ higher than that of a garden gnome would come to this conclusion pretty quickly on seeing the product.
De håller tonen uppe i alla fall.

Ölnyheter från dem? Jodå. Danska Mikkeller samarbeter ju med snart sagt varje mikrobryggeri i världen och tillsammans med BrewDog håller de på med en Barleywine: Champagnejäst, singel-humle och ekfatslagring. Läs mer här. Persomligen hade jag väntat mig något ännu mer urflippat. Vilket väl säger en del om dagens ölklimat.

Senare tillägg: Ölen har nu döpts till Devine Rebel.

2008-12-22

Achouffe N'Ice Chouffe

Nu är jag lite osäker: Jag vet inte vilken årgång det här är, jag tror att det är olika etiketter för varje år men inget annat datum än bäst före (som är 29/08/2010). Min gissning är att den är från i år i alla fall. Jag verkar inte heller ha tagit någon bild av flaskan. Klumpigt... Va? Vad det är? N'Ice Couffe från belgiska Brasserie d'Achouffe, en stark belgisk mörk ale på 10%!

Ölen hälls i glaset med ett rejält fräsande ljud. Färgen är mörkt brun, vätskan är nästan klar (efterjäst på flaska). Det fingertjocka beigea skummet faller snabbt ner till ett ojämnt lager med en liten ring. Inga skumrester på glaset.

Doften är söt-syrlig och lite fruktig. Balsamico-vinäger, körsbär, jäst och en aning vax.

Smaken är söt, frisk och fruktig, lite som fruktsoda/sockerdricka. Citronskal, jäst, nötter, aningar av Coca-Cola, syrliga körsbär, farinsocker, och plommonsylt. Eftersmaken är söt med konserverad frukt, kola, körsbär och en torr syrlig ton i slutet.

Kolsyran är frisk med lite skarpa medelstora bubblor. Vätskan är rätt lätt och torr.

En trevlig "efterrättsöl", men jag är ändå inte helt övertygad - jag kanske helt enkelt inte uppskattar stilen fullt ut. Betyget blir 3,65. Tillgänglighet: Systembolagets julsortiment.

Britterna gillar en god lager


Nils Oscar Bryggeri & Bränneri har börjat få sin öl distribuerad i England. Först ut är God Lager, som får mycket positiva recensioner.

Kul! Och att deras öl genomgående är "mjuka" var en intressant observation.

2008-12-21

Dieu Du Ciel Solstice d'hiver

Jag hade ju i veckan funderat på att dricka den här exakt vid vintersolståndet 12:10 idag. Men så insåg att jag nog inte ville ha öl då, trots att den är specialgjord för (och döpt efter) dagens dag.

Det kanadensiska (Québec-iska) bryggpuben Brasserie Dieu Du Ciel! har bryggt Solice d'hiver, en amerikansk barleywine på 9,8%. Tolkar jag etiketten rätt är den här från batch 2, 2008. Det känns lite häftigt att Wicked Wine lyckats få hit den.

Färgen är mycket mörkt varmt brun, vätskan är så gott som klar (efterjäst på flaskan). Det ljusbruna skummet faller långsamt ner till ett lager med en tjock ring utan att lämna några spår på glaset.

Doften är mycket maltig med de väntade tonerna av Madeira, nätter, marsipan, rökt kött, russin och torkad frukt. Lite alkohol, men inget som indikerar den här styrkan.

Smaken är väldigt... Vad säger man? Sofistikerad? Massor av malt med söta toner av farinsocker, mörkt bröd, russin, torkade äpplen, toffee och lite smör. Eftersmaken är lätt bitter med lite efterföljande sötma, torkade frukter, karamelliserat socker och fruktgodis. Bitterheten är oväntat rakt-på-sak, men den balanserar alla de söta tonerna bra.

Kolsyran är mild, samtidigt som bubblorna är friska och medelstora. Vätskan är aningen tjock.

Ingen dålig öl. Men ändå, förväntningarna på en mikrobryggd barleywine måste vara höga: Här finns inget som håller emot att göra en riktigt elegant öl som tar ut svängarna. Men det gör den inte. Bra, trevlig men inte så mycket mer. Man borde kunnat göra mer med humlen... Betyget blir därför "bara" 3,75. Tillgänglighet: Systembolagets julsortiment.

Bonus: Smaken gifte sig väldigt väl med Schweizernöt-choklad.

2008-12-20

Left Hand Twin Sisters

"Kan vi inte dricka något från Left Hand?" undrade sambon. Jag sa inte emot, utan fick plötsliga problem med om jag skulle välja Chainsaw Ale eller Twin Sisters.

Det blev det senare. En DIPA är ju sällan fel såhär på decemberkvällen. Batch-kod 12-2009.

Färgen är guld-orange, vätskan klar. Det fingertjocka benvita skummet lämnar mycket flor.

Doften är full av humle: grapefrukt och balanserande sötma. Mildare än väntat från stilen.

Smaken innehåller en hel del humle och sötma, som det ska vara: Grapefrukt och honung i massor. Tung i malten, men ändå inte den humleexplosion som jag hoppats på. Eftersmaken är medelbitter med honung och sötmandel samt en aning metall och kola.

Kolsyran är medelstark, bubblorna är även de medelstora. Vätskan är len och aningen tjock.

Jag är lite besviken. Det här är en bra öl, men inte alls det jag hoppats på. Inte ölens fel, men det blir så ibland. Betyg: 3,6. Tillgänglighet: Nyhet i november 2008, cirka 40 flaskor finns idag kvar uttspridda i landet.

Great Divide Hibernation Ale


Alltså... Den här recenserade jag förra året: Hibernation Ale från amerikanska Great Divide Brewing, en 8,1%-ig old ale av engelsk typ. Då gav jag den 4,15. Tittade igenom bildarkivet och såg att de bytt ektikett. Den nya känns väldigt modern samtidigt som den både är 90-tal och 60-tal på något sätt. Fast jag verkar inte tagit någon bild på den nya flaskan?

Så, ska jag skriva en hel recension av den igen?

Hmhmhmmmm...

Nä. Jag har ju semester!

I stället konstaterar jag att det är en väldigt god och njutbar öl som fokuserar på den rostade malten med kaffe och julnötter. Eftersmaken är frikst bitter och lite frutig.

Jättegod. I år med!

2008-12-19

Mysingen Midvinterbryggd


Ett julöl som har några år på nacken är Mysingen Midvinterbryggd från Nynäshamns Ångbryggeri, en kryddad mörk ale på 6%. Jag har tidigare recenserat den och känt mig lite tveksam: Kryddorna tog över och gjorde den mer konstig än bra.

Men i år är det en helt annan öl, där de tonat ner kryddorna (även om man känner en hel del härlig muskot) och lämnat rum för den mycket smakliga rostade malten. Det är nu mer en porter/old ale med kryddor än kryddor med öl. Liksom.

Men när jag kommit till hälften känns det likt förbaskat som om muskoten tar över hela munnen. Det blir lite tungt och rätt obalanserat till slut i alla fall. Jag är inte direkt sugen på en till.

Rekommenderas i vilket fall, bara för att den är så annorlunda.

Ølfabrikken Jule Ale

Julledigheten har äntligen börjat. Tror aldrig att jag tyckt det varit så skönt med 2½ vecka hemma mitt i vintern.

Så, hur firar man det här? En dansk amerikansk stong ale med jultema? Tja, det låter väl bra. Jule Ale kommer från Ølfabrikken och är på 8%.

Färgen är mörkt bärnsten med lite brunt, vätskan är klar. Det ljusbruna skummet är två fingrar högt och lämnar ett fint flor på glaset.

Doften är frisk och medelstark med amerikanska humletoner: En stor bitterhet, citrustoner, grapefrukt. äpplen, russin och torkad frukt. Söt och elegant, som en såhär stark öl ska vara.

Smaken är torr och mycket balanserad. En mycket elegant men samtidigt robust bitterhet ger utrymme för söta toner av russin och andra torkade frukter. Frisk med mycket smak, utan att bli för tung. Mogen frukt och en syrlig bitterhet i eftersmaken - som är ganska lång och elegant. Lite russin och en torr bitterhet i avslutningen.

Kolsyran är inte helt bra, jag tycker att den är för stark. Men efter en knapp timme i glaset har den lugnat ner sig nog för att bli riktigt njutbar (bubblorna är små). Vätrskan är lite torr i munnen, men ändå ganska len.

En mycket trevlig, balanserad och relativt lättdrucken dansk tolkning av en amerikansk stil: Humlig utan att bli tung. En öl för juldagens avslappnade kväll. Betyg: 4,2. Tillgänglighet: Systembolagets julsortiment.

Finns starköl i vanliga affärer i Malmö?


Jag vet inte riktigt vad jag ska tro: Säljs Pripps Blå Pure starkölsvariant i livsmedelsaffärer i Malmö? Länk till diskussionssida om mellanlöl på Wikipedia. Någon skåning här som vet mer?

Mmmm... Bilden är fortfarande riktigt misslyckad färgmässigt.

2008-12-18

Om man skulle fira midvinter


Enligt kalendern kommer midvintersolståndet i år att ske på söndag 21 december 12:05.

Om man då skulle fira genom att dricka en öl dedicerad till detta tillfälle, Solstice D'hiver från kanadensiska Dieu de Ciel? Just exakt då?

Underlig igen

Minns ni en av 2006 (och 2007) års julölsnyheter, Underlig Jul från det kompromisslösa bryggeriet Nøgne Ø? Det är en engelsk porter på 6,5% som kraftigt kryddats med "4 sorters kryddor", en öl som alla tidningars recensenter gav lägsta möjliga betyg och omdömen som "Ja underlig var den allt!". Jag blev redan 2006 hänförd och gav tveklösa 4,55 i betyg.

Jag sparade ett par flaskor av förra årets bryggning i skafferiet. Har den slipats till elegans av ett år i skafferiet, eller har den bara bleknat? Det finns bara ett sätt att ta reda på det!

Färgen är svart, vätskan aningen grumlig. Det stora ljusbruna skummet sjunker efter en liten stund till ett tunt lager utan att lämna några rester på glaset. Som brukligt en rejäl jästklump i botten av flaskan.

Doften är fortfarande närmast parfymerat kryddig: Kardemumma, kryddnejlikor, ingefära, lite kanel men också en lätt ton av rostad malt och en dito bitterhet. Känns faktiskt aningen konstgjord.

Smaken är likaså lite parfymerad och inte helt... "naturlig". Lite sälta och alkohol, förvånansvärt svag kropp. Syrliga toner, liksom en hel del farinsocker. Eftersmaken är kryddig och lite söt med aningar av humlebitterhet och... Tja, lite som "smörkola med julkryddor" som ibland ingår i julmutgodiskorgar, liksom aningar av värmande alkohol.

Kolsyran är medelfrisk, vätskan är aningen tunn, speciellt för att vara en porter på 6,5%.

Nä ni, den här blev faktiskt inte bättre av lagringen. Jag hade hoppats att den skulle lugnat sig kryddmässigt, inte för att de intensiva kryddorna var dåliga men jag var nyfiken på om den skulle bli "lyxigare". I stället blev den... Lite tunnare och mer som billigt godis. Betyg: 3,55. Tillgänglighet: Från skafferiet, säljs inte av Systembolaget i år.

2008-12-17

Ny ölblogg

Det verkar startas ölbloggar var och varannan dag. Lite folk jag halvkänner har hittat på den här: http://beerwell.blogspot.com/

Återklompad

Ikväll blev det plötsligt åter dags att ta sig till De Klomp. Förutom hamburgaren (som väl var sådär) tog jag en Gjutarns bästa bitter från Skebo bruksbryggeri och Three Hearts Källaröl från Krönleins. Båda riktigt riktigt bra (bäst i Sverige?) öl i sina stilar, Best Bitter respektive Zwickel.

Senare tillägg: En flasköl som jag inte druckit förr rekommenderades, men den hanns inte med: Bombardier Satanic Mills från engelska Charles Wells, en porter på 5%. "Massa kaffe" påpekade mannen i baren.

2008-12-16

Vilken Bud är Bud?

"Anheuser-Busch InBev Loses EU Bud Trademark for Beer" säger en EU-domstol.

Den där namnstriden verkar kunna hålla på ett tag till...

Ett år senare - samma sak

För nästan på dagen 1 år sedan påpekade jag att det såhär i juletid är Ilchester Beer Cheese som gäller.

Har nu påbörjat årets ost (som verkar lite mindre smulig än förra året): fortfarande jättegod!

Ät till en engelsk strong ale eller engelsk barley wine.

Session beer sökes

Tänk dig att du plötsligt har för lite öl hemma. Tänk dig att du vill råda bot på detta med en god och lagom stark (≈4-5%) ale, något typ bitter eller pale ale och att du går till Systembolaget för att köpa en låda sådant.

Vad blir det?

2008-12-14

Lite lättare tack


Nu blev jag sugen på en lite mindre komplex och stark öl. Hm, inget man har kunnat köpa från nyheterna under senaste tiden.

Men en liten skåpgenomsökning gav ett fynd: En flaska Sierra Nevada Early Spring Bitter. Med sina 5% alldeles lagom för just nu.

2008-12-13

Stone Double Bastard Ale

Dags för en "stor öl": Amerikanska Stone Brewing Company satte en trend och en ny måttstock med sin amerikanska strong ale Arrogant Bastard Ale med sin revolutionerande negativa marknadsföring - "det här är ingen öl för dig, du är inte värdig för dess kraft". Så gjorde de den ännu starkare och smakrikare och kallade den nya varianten för Double Bastard Ale. Den är på 10%.

Jag minns hur mycket jag längtade efter att få tag i Arrogant Bastard för några år sedan, men det visade sig vara ett missförstånd eftersom jag hoppats på en humleexplosion i megatonklass. Arrogant Bastard visade sig senare i verkligheten vara ganska balanserad - det var ju egentligen deras Ruination Ale jag borde ha suktat efter.

Det är årgången 2007 som vi fått hit.

Färgen är djupt varmbrun. Det två fingrar höga skummet är beige och hårt. Fina skumrester bildas på kanten under drickandet.

Den medelstora doften är fylld av amerikansk humle (aromatisk, men inte speciellt bitter). Men samtidigt finns det gott om balanserande, lät rostad malt: Grapefrukterna kompletteras med plommon, russin och succat. Lite alkohol finns i bakgrunden, men inte alls så mycket som man skulle kunna tro.

Smaken är även den ruskigt välbalanserad. Massor av torkad frukt (katrinplommon, russin, fikon) och valnötter, lite syrliga toner av citron, massor av avrundade söta smaker: Fruktgodis, färska grönsaker, grillat kött. En imponerande balanserad och lyxig smakbuffé. Det känns lite som att dricka en annons i ett flygplansmagasin. Eftersmaken har en värmande men inte otrevlig alkoholsmak, torkad frukt, och en elegant bakgrundebitterhet som aldrig tillåts bli överdriven. Avslutningen påminner lite om lowland-whisky och julkryddade efterrätter.

Kolsyran är mild, men långt från avslagen. Vätskan är närmast tjock och krämig.

Blir den här stilen mycket bättre än såhär? Jag har väldigt svårt att tro det. Det är bara att ge den här ölen det välförtjänta betyget 4,45. Tillgänglighet: Tillfällig nyhet i november 2008. En handfull flaskor finns kvar utspritt över landet idag.

Hook Norton Twelve Days

Såhär kan man inte sitta och dega. Bäst att sitta och dega och dricka öl i stället. Engelsk julöl, dessutom. "Delicously dark & strong" tycker etiketten. "BIIA Gold Award 2005". Jojo. Och så bryggeriets valspråk "Where progress is measured in pints".

Hook Norton är ett bryggeri som jag mest känner från studentpuben Villervalla som då och då fick in en låda av någon av deras öl. Jag minns att jag gillade såväl deras Hooky Bitter som den bruna Old Hooky. Men nu är det deras winter warmer (alternativt strong ale) Twelve Days på 5,5% det ska handla om.

Färgen är mörkt brun, det fingertjocka skummet är ljusbrunt och fast. Lite skumrester på glaset.

Doften är generös och väldigt maltig med rostade toner (nätter, choklad). Lite torra toner av torkad frukt, mörkt bröd och kola.

Smaken är först ganska kraftfull med rostade toner av nätter och svart kaffe. Väldigt torra toner med en viss bitterhet, lite rågbröd, torkade aprikoser och äppelkart. Kroppen är svag. Även eftersmaken domineras av en rostad ton av milt kaffe samt lite kakao och smörkola. Avslutningen är frisk med en viss metallisk bitterhet.

Kolsyran är mild, små bubblor. Vätskan är len.

Nåja. Lite mer kropp och mindre metall i eftersmaken och det här hade varit en höjdare. Nu får den "bara" betyget 3,5. Tillgänglighet: Systembolagets julsortiment.

Till det en liten påse chips från Kettle Chips (tidigare Kettle Made). Sweet Chili. Deras chips är närmast som en hel måltid i smaker. Hörde ett rykte om att City Gross skulle ha deras större påsar i sortimentet. Någon som vet?

Fredagkväll på De Klomp

Så var då krogen äntligen öppen. Jag var inte där från början eftersom jag bevistade en liten mysig julfest med 2.300 av mina kollegor, men kring halv tio tittade jag in och såg att De Klomp var välfyllt med gäster, varav det visade sig att jag kände en hel del.

Servicen var lite ovan, men de gjorde sitt bästa.

Så vad göra annat än att beställa in en öl? Jag tittade på fatkranarna och valde en Nils Oscar India Ale (0,4 l för 46:00). Lika god som vanligt.

Efter att ha pratat med lite löst folk i närheten så insåg jag att deras Nils Oscar Coffee Stout höll på att ta slut. Flaskvarianten, men bättre än ingenting (56:00).

Gick runt några varv i lokalen, kände, tittade, lyssnade. I hörnen fanns en rejäl mängd ölfat dolda bakom draperier, väntandes på att fat-hissen ska installeras. Det känns lite märkligt att gå omkring i den möblerade lokalen med gäster efter att ha upplevt den som en byggarbetsplats. Jag ångrar att jag inte tog bilder på den gamla inredningen när jag hade chansen.

Jag bestämde mig sedan för att titta igenom flasksortimentet. En del jag inte sett förut (Kwak på storflaska verkade gå åt i en rasande takt), däribland en tysk dunkel: Den notoriskt svårstavade Weihenstephaner Tradition (67:00 för 0,5 l). Inte dum alls, faktiskt.

Sedan dök Take åter upp och vi pratade lite om inredning och akustik och lite av varje. Det ska bli väldigt spännande att se hur De Klomp kommer att fungera.

Idag fick jag också ett nyhetsbrev med öppettiderna: Må-To 16-?, Fr-Lö 14-01, Sö 14-22.

Observera att nu på måndag och tisdag (15-16 december) är det stängt för installation av ölfat-hiss.

Systembolagets nyheter februari 2009 (tillfälliga sortimentet)

Första försäljningsdag 2 februari 2009. Det känns långt borta...

Namn, alkoholhalt, storlek, inköpt antal, modul, pris
Inget dumt släpp. Känns ganska lagom både till omfattning och blandning. Fast allt är väl repriser? Nej, vinterbocken är ny.

2008-12-12

De Klomp öppnar i kväll

Efter en inofficiell miniöppning sent i går kväll är det idag 2008-12-12 klockan 18:00-01:00 dags för den riktiga premiären för den holländska krogen De Klomp på St Larsgatan 13 i Linköping.

5-8 öl på fat och 40 på flaska är vad de hunnit få in.

Bord kan bokas på 013-4655562.

Mer från Göteborg

Bishops Arms Järntorget

Allt tar tid. Att blogga exempelvis. Men nu är det så dags att sammanfatta intrycken från lördagens pubrunda i Göteborg.

Så, vi började på Bishops Arms Järntorget. Här fanns oväntat mycket intressant svenskt mikroöl på kran. Jag hade egentligen sett fram mot en Ocean Arbetarporter, ställets specialöl, men den var tillfälligt utbytt mot bryggeriets Julöl (som var mycket god). Såväl det amerikanska som det belgiska flasksortimentet var av hög klass (och en hel radda Nøgne Ø). Stämningen var hög, det verkade vara mycket after work vid den tiden (kring 18?). Nog den gemytligaste BA jag varit på.

Sedan gick vi västerut och hamnade på Göteborgs kanske första entusiast-ölställe, The Rover. Tyvärr var real ale-pumparna borta (tror de var på väg ut redan när jag var där cirka 2004?), men det fanns några bra svenskar på fat. Jag gick vidare på julöltrenden och tog den från Skebokvarns Julöl eller Stilla FNatt. Här var det betydligt mindre folk, stämningen var också mycket avspänd och plöstsligt fann jag mig pratandes östgötsk elitidrott med en annan gäst. Fast hade inte Rover intressantare ölutbud för några år sedan? Eller är bara jag bortskämdare nu?

Vi rusade (nåja) vidare på Andra Långgatan i riktning mot Haket. Som fanns kvar på sin vanliga plats. Oväntat lite folk där; ett bord med ölnördar, ett med ungdomar och ett med gothare som förberedde kvällens klubb Monochrome. Och så fanns det öl: På fat förra årets julfavorit Bad Elf från Ridgeway. De hade också resten av de allt mer olydiga tomtenissana på flaska. Efter den frågade jag min vana trogen om de hade någon bitterliknande dryck, och då fick jag den recenserade flaskan Yellowhammer i min hand. Nu började gotharna drapera lokalen i svart tyll, och det kändes dags att gå.

Jag hade tidigare svagt hört att Rickgordon, aktiv Ölfrämjare i Göteborg skulle bevista krog under kvällen. Ett SMS konstaterade att han skulle vara på 3 små rum under kvällen. Så vi tog spårvagnen till Vasaplatsen och var... helt vilse. Så efter att ha ringt nummerupplysningen för att få adressen och sedan krogen för att hitta dit (jag tog fel på höger och vänster vid en korsning).

Även där fanns det intressant öl, men jag kände för något mindre alkoholstarkt och glodde igenom pumparnas etiketter. Nå, en Närkes InternationALE fick duga: En IPA i den engelska skolan med ett utsökt smakspektrum.

Jag och Rickgordon pratade sedan oavbrutet under tiden vi var där, alltmedan barchefen Reza plockade fram rariteter. Det började med en flaska danskt: Bøgedal 137, ljus belgisk typ på 7% kryddad med apelsin och fläderblommor. Det blev väl ingen favorit: Fläderöl är ingen dålig idé alls men den här blev på tok för kraftig i fruktsmaken och sötman.

Efter en bra stund kom det in några glas med något brunaktigt i. "Det här kan ni aldrig gissa vad det är!" utropade bartendern. Jag lyckades väl komma fram till "Något slags belgisk stil med medvetet infekterad syrlighet och ganska avslipade kanter" men Rickgordon var skickligare och tog att den var dansk, kanske från Mikkeller? Det var rätt, proverna kom från en årsgammal flaska It's Alive!.

Så... Det kändes som det var dags att röra på sig. Vilket vi också gjorde: Mot hotellet!

2008-12-11

O'Hanlons Yellowhammer

Vad fanns det då för öl i min stil på Haket? En flaska engelsk golden ale! Yellowhammer från O'Hanlons Brewing mer exakt, den ligger på 4,7%.

Färgen är gul-orange-guld, det lilla vita skummet lämnar en fin beläggning på glaset.

Doften är fruktig och lite torr med en aning smörkola.

Smaken är fruktig och frisk med en rätt rejäl bitterhet för att vare en engelsk ale. Smak av citronsaft och en viss sötma. Äpple och torr humle i eftersmaken.

Kolsyran är kraftig, vätskan ganska len.

En helt OK öl som följer stilen väl, även om den inte stack ut på något vis. Betyg: 3,4 (som kanske blivit lite högre en varm sommardag). Tillgänglighet: Köpt på krogen.

I en helt annan del av Köping

Bild: Strömsholms Brygghus



På fredag 12 december öppnar Bishops Arms ett "Bishops Inn" i Köping. Där kan man exempelvis ta ett glas av den lika nya Kleen från Strömsholms Brygghus, de beskriver den själva som "en brittiskt influerad alkoholsvag (3,3%) ale men med väldigt mycket smak".

Nu har jag dessutom snokat reda på att mannen på bilden är Johan af Kleen (1800-1884), militär och arkitekt med Karlsborgs slutvärn som största uppdrag. Men just i det här fallet är det nog mer för ombyggnaden av Strömsholms Kanal han uppmärksammas.

2008-12-10

Skebo Stilla FNatt (AKA Skebo Julöl)

Så var det dags att dra vidare till nästa Göteborgspub: The Rover. Där hade de en julöl som jag bara trodde fanns i Stockholmstrakten: Stilla FNatt (också kallad Julöl) från Skebo Bruksbryggeri. En winter warmer på 5,4% (personalen kollade styrkan på fatetiketten när jag frågade; trevligt!)

Färgen är mörkt vinröd; vätskan är klar. Det fingertjocka skummet är fast och beige. Lite skumrester på glaset.

Doften har toner av aromhumle och lite frukt, den är väldigt välbalanserad.

Smaken är maltig och aningen rostad. Kaffe och torkade frukter, nötter och kola. Det finns också en frisk bitterhet. Eftersmaken har toner av fruktgodis och massor av malt samt blommiga toner och en medelstor bitterhet.

Kolsyran är medelstark och vätskan är aningen mjuk.

En väldigt trevlig öl, som får betyget 3,9. Tillgänglighet: Finns på en handfull pubar.

Great Brands

Snappade just upp från Dempas blogg att Jörgen "Jugge" Hasselquist som har stockholmsbupen Oliver Twist och som tidigare importerat öl under varumärkena/företage House of Ale / Gamlestadens Bryggeri / Herrljunga Cider (rätta mig gärna om jag fattat fel) nu kommer att göra det under namnet Great Brands.

Som en enkel konsument som gillar god öl skriker jag "Lycka till!" och hoppas på många smaskiga öl i framtiden. Deras portfölj är ju redan nu imponernade med namn som Left Hand, Rogue, Harviestoun och Stone.

De kör igång hårt och kommer under februari och mars att lansera flera öl ur Rogues extremserie XS. Med mera...

Personligt önskemål: Hit med Bitter & Twisted. Pronto!

Provning av gammal öl på Gastro

På restaurang Gastro i Helsingborg kommer 21 februari en provning av Samuel Adams Millennium från 1999 att hållas.

Mer om detta på krögarens blogg.

2008-12-09

Åbro Sigill Julöl

Åbro har tidigare en ekologisk pilsner med namnet Sigill, och i år kom även en julöl i samma serie: Sigill Julöl är en mörk lager på 6%.

Färgen är mörkt brun, det fingertjocka beigea skummet är kompakt och beige. Det efterlämnar massor av skumrester på glaset.

Doften är maltig med söta toner av sirapslimpa, alkohol, lite kemiska bi-dofter (fenoler, vax) och en jurdig antydan.

Smaken är lite obalanserad: Torra jordiga smaker av lätt rostad malt blandas med anonym lätt aromatisk humle, lite bitterhet och lite alkohol. Eftersmaken är torr med atricifiell bitterhet och jordiga/metalliska toner samt lite nötter.

Kolsyran är medelstark för stilen, detsamma gäller bubblornas storlek. Vätskan är torr och aningen lätt.

Tråkigt nog måste jag konstatera att ännu en ekologisk öl drabbats av lite underliga orena bismaker. Betyget blir trots det 3,05. Tillgänglighet: Systembolagets julsortiment.

Anheuser-Busch säger upp folk

Mer neddragningar: Efter att brasiliansk-belgiska InBev tagit över amerikanska Anheuser-Busch för en kortare tid sedan har de gått ut med att 1.400 jobb kommer att skäras bort i USA.

Dyr $ = dyr öl = mindre öl?

Dollarkursen leker ju jojo, men har gått upp en hel del sedan i somras.

Vilket får mig att fundera och bli lite orolig. Det har ju senaste åren kommit massvis av häftig öl från USA och Kanada, det har till och med varit så att det varit containerplats som varit avgörande för hur mycket som har kunnat importeras.

Men nu finns det enligt uppgifter hur mycket fraktmöjligheter som helst. Men med valutaändringarna borde väl också ölen bli rejält dyrare? Klarar vi av det? Kommer det att bli mindre amerikansk öl här nu?

Beamish-bryggeriet läggs ner

Nu börjar förändringarna efter att Scottish & Newcastle köptes upp och delades av Heineken och Carlsberg märkas.

Det Cork-baserade bryggeriet Beamish & Crawford kommer att läggas ner i mars 2009, men produkterna kommer att fortsättas bryggas av det andra Heineken-ägda bryggeriet på orten, Murphy's.

Pressreleasen kan läsas exempelvis här.

2008-12-08

Oppigårds överallt!


Enligt ett färskt nyhetsbrev kommer Oppigårds att få in sin nya öl Single Hop Ale i Systembolagets BAS-modul i april 2009.

BAS innebär alltså att den kommer att vara tillgänglig i samtliga 410 butiker under minst ett år (inte 100% sant, se kommentarerna). Ölen är en golden ale på 4,8% humlad enbart med aromatiska Styrian Goldings.

Grattis till Oppigårds. Och till oss!

Månaden innan kommer deras Spring Ale att dyka upp som tillfällig nyhet dessutom.

Ocean Julöl

Dags att vända tillbaka sidorna i det lilla notisblocket för att se vad jag hittade på i helgen. Först ut är Ocean Julöl som jag hittade på fat på Bishops Arms Järntorget i Göteborg. Det handlar om en mörk winter warmer på 5,8% från det lokala Ocean Bryggeriet.

Färgen är mörkt vinröd-brun; det två fingrar höga skummet är hårt och beige. Massor av skumrester på glaset.

Den maltiga doften är rostad och söt med aningar av rök.

Smaken inkluderar noter av lätt rökt malt, robusta och samtidigt klara smaker av humle och karamell/nougat. Den är överhuvud taget väldigt balanserad och förbluffande lättdrucken. Eftersmaken är klar och frisk med toner av rostat mörkt bröd, lite smörkola, choklad och lakrits.

Kolsyran är frisk och medelstark; bubblorna är små. Vätskan är medel-mjuk.

En verkligt välgjord öl med massor av smaker som trivs bra tillsammans. Nu har jag inte ens kommit halvvägs med årets julöl, men den här kan mycket väl vara den bästa julölen 2008. Betyg: 4,3. Tillgänglighet: Finns på fat och cask på krogar. Flaskorna (20×0,5 l) kanske kan privatimporteras via okänd grossist?

2008-12-07

Göteborg


Igår var jag på pubrunda - något som sker ack så sällan - i Göteborg. Bishops Arms Järntorget, The Rover, Haket och 3 Små Rum besöktes.

Och nu är jag hemma. Trött. Så mer detaljerat om vad jag tyckte om ställen och öl kommer när jag fått sova lite.

2008-12-05

GBG

I morgon kväll hade jag tänkt att gå på Haket och dricka öl. Få se vad som finns där.

Hm, var finns real ale i Göteborg?

Anglophila varor

Jag har tidigare pratat om de heta chipsen från Blair's Death Rain. Nu fick jag från "Baggen" reda på att de, liksom andra skojiga ätbara saker, säljs av Herbs & Spices Nätbutik.

Mindre julfolköl från Spendrups


Jag vet egentligen inte om någon här är intresserad, men i vilket fall har Spendrups slutat med såväl Julbrygd 3,5% som Norrlands Julbrygd 3,5%.

Anledningen till att jag vet detta är att Spendrups Julbrygd 3,5% var min sambos favoritjulöl och när vi inte hittade den frågade Spendrups kundtjänst.

2008-12-04

Anchor Our Special Ale 2008

Our Special Ale 2008, även känd som Christmas Ale, från Anchor Brewing (världens äldsta"craft brewery"?) är en årgångsöl med kryddning som varierar genom åren.

Färgen är mörkt brun, vätskan är klar. Det stora skummet sjunker ner till ett beige lock lämnades en hel del skumrester på glaset.

Den rika doften är kryddig: Söta toner av rågbröd, hjortronsylt, muskot, aprikoser, kryddnejlika, rödvin, ingefära och en aning kaffe.

Smaken är torr och ganska bitter. Kryddiga toner av muskot, nejlikor, kryddpeppar och kanel. Det finns nästan ingen sötma alls, men ändå en fin maltig smak. Eftersmaken är vinig och för tankarna lite åt glögg. En fin fruktig bitterhet med aningar av karamelliserat socker.

Kolsyran är medel till mild; bubblorna är små. ätskan är medel-len.

En riktigt lättdrucken öl trots alla kryddor, den här gillar jag! Kan det bero på den måttliga alkoholhalten (5,5%)? Betyg: 4,05. Tillgänglighet: Systembolagets julsortiment.

Mer om Dugges Rudolf


Igår provade jag Dugges julöl Rudolf, vilket inte gick som jag hoppats - till slut hälde jag ut det sista i slasken - och skickade ett mail om detta till bryggeriet.

Och efter bara några timmar fick jag svar: Jodå, de hade haft vissa problem med en mjölksyrebakterie under hösten, men de hade inte tidigare hört att det drabbat Rudolf på flaska. Dags att leta fram kvittot och går tillbaka med resterande flaskor till Systembolaget.

Nå, såhär skrev Mikael Dugge Engström himself om situationen:
[...] Vi har inte bryggt på ett tag nu utan ägnar oss åt att sanera varje vrå i bryggeriet, byter ut alla slangar och rengöringsmedel och går igenom samtliga rengöringsrutiner. Vi köper också in en ångpanna för att kunna sterilisera varje vrå i anläggningen i fortsättningen.
En tung höst med andra ord, men vi hoppas komma igång med bryggning igen inom ett par veckor.
Så nu har jag tagit bort min recension på Beer Advocate. Hoppas de får ordning på bryggeriet, för deras öl har annars varit bra.

Systembolagets mitt-i-månaden-nyheter december 2008

Tack vare den informerade läsaren "dolph" fick jag tag i en lista över nyheterna.

Namn, alkoholhalt, antal, pris
(storlek stod inte på lappen jag såg)

Mmmm... Dyrt. Dyrt och starkt. Mitt intresse är nog ganska matt just nu. Skulle vara en Goose Island i så fall.

Vi får vänta på mitt-i-månaden

Förr i tiden brukade mitt-i-månaden-nyheterna dyka upp på Systembolagets nyhetssida strax efter månadsskiftet. Men inte numera.

Fick nu svar från kundtjänst: De dyker upp en vecka innan säljstart. Fast ett par av nyheterna känner vi ju redan till.

2008-12-03

Falcon byter design


Jo. Sådär kommer Carlsberg Sverige att låta etiketterna på sina Falcon-produkter att se ut. De börjar bytas ut från och med nu (klicka på bilden för en större version). Den nya designen är gjord av brittiska JDO.

Pressreleasen gav en intressant sak att fundera över:
I april 2008 gjordes det senaste designbytet, då fick Falcon Export 33 cl en ny profilflaska mot tidigare returglas, samt en ny etikettdesign. Resultatet blev en försäljningsökning med 112 % på Systembolaget i jämförelse med samma period året innan.

Dugges Rudolf

Senare tillägg: Enligt bryggeriet har den här flaskan drabbats av en mjölksyreinfektion. Den ska alltså inte smaka såhär, så bry er inte om den här recensionen!

Hög tid att titta lite noggrannare på Dugges julöl Rudolf - ren ale (Jööööteborg!!!). Den har tidigare tillverkats med en styrka på 5,6%, men årets upplaga - deras första öl med distribution i hela landet? - är på 7%. Stilen är väl något slags winter warmer.

Färgen är mörkt brun, nästan svart. Det fingertjocka skummet är ljusbrunt, an aning skumrester på glaset.

Doften är maltig och rostad (nästan bränd), lite råg, nötter och en hel del alkohol.

Smaken är bitter och lite sur, kroppen ganska vek. Massor av rostad malt, lite nötter och rågbröd. Eftersmaken är sur-bitter med aningar av jäst och rök. Ingen sötma överhuvud taget.

Kolsyran är mild, vätskan rätt så tunn.

Kanske den här håller på att bli infekterad, eller... Jag vet inte riktigt. Inte speciellt bra i vilket fall. Det är klart att man blir besviken. Betyg: 2,95. Tillgänglighet: Systembolagets julsortiment.

Om man skulle dra iväg ett mail till bryggeriet?