Dan Ihrelius jobbar som ”Inköpare Öl & Cider” på Systembolaget och jag kom in på en diskussion som han hade med Oppigårds. Det handlade om kundernas allt mindre tålamod och minskad förståelse över varor som inte finns i butikerna: Det har under se senare åren uppstått en accelererad önskan att precis allt ska finnas överallt direkt, ännu färre kunder än tidigare kan tänka sig att vänta 1-2 dagar på att få en vara från lagren. Det här kan bli en stor utmaning i framtiden.
Vilket förde in oss på ”Lokalt producerade produkter” där varor kan läggas i beställningssortimentet och finnas på hyllan i de 3 fysiskt närmsta butikerna. Jag har under mässan pratat med ett antal av de bryggerier som använder det här systemet, och de verkar generellt nöjda: Det här skapar ett ökat intresse för det närproducerade och ger en relativt fast och förutsägbar inkomst till en annars hackig verksamhet.
Jag frågade lite om årets julölsortiment: Det är ju alltid en kompromiss, allt kan inte komma in i butikerna. I år blir det med alla exklusiva släpp strax över 50 julöl. Alla vill ju ha kvar sina favoriter och gärna ha massor med nyheter också.
Hos Brill & Co träffade jag på Henok Fentie, mannen bakom Omnipollo. Över lite av hans lika utmärkta som nyskapande öl Leon försökte jag pressa ut någon information om nya projekt och idéer. Någonting är uppenbart på gång, men han vägrade säga något innan det blir lite mer färdigt. Han lovade att återkomma.
 |
| Maarten. |
Slottskällan har sedan i våras haft en bryggare till anställd, något som varit nödvändigt med tanke på produktionsökningen de fått. Han heter Maarten (blogg här) och är ursprungligen belgare. Jag undrade lite om det nu, när de anställt en belgobryggare och bryggt en hel hög med IPA av olika varianter, började bli dags att återuppliva Kloster? Inte riktigt, men kanske delvis: Det finns lösa planer på att i framtiden brygga tolkningar av de klassiska klosterölstilarna. Kloster Trippel lät som en rimlig start… Men det är inget som händer just nu.
En sak jag funderat en del på är det här med Stockholm Beer-festivalen. Är man här som utställare bara som marknadsföring, eller kan man göra sig en slant på att sälja öl? Jag pratade med flera som borde veta, och svaren varierade:
Pierre Brill (Brill & Co) berättade att det var stora kostnader att vara med, bara platsen i hallen kostade 50.000. Sedan tillkommer hyra av belysning, kylar och bygge av bardisk. Han trodde att det gick ungefär jämt upp, men då misstänker jag att han inte tog med personalkostnaderna.
Anders Slotte (Slottskällan) berättade att de räknade att gå med visst minus, framför allt beroende på den stora mängd kunnigt folk de behövde ha bakom montern. Men han förklarade att han såg det som väl investerade pengar. Vi ölnördar kan väl och vet väl det mesta vad de har, men de som inte är riktigt lika frälsta kan få upp ögonen för bryggeriet och deras produkter. Tanken är att de får en lite lägre tröskel att köpa en öl från Uppsala nästa gång de är på krogen eller Systembolaget.
 |
| Från Brills monter. |
Mina uppskattningar visar att ungefär ⅛ av Danmarks vuxna manliga befolkning befann sig bakom Brills bardisk någon gång under mässan:
Jag fick några korta ord med tvillingarna Bergsø (Mikkeller och Evil Twin) och blev som brukligt när de är i närheten blyg. Jag frågade om hur de, framför allt Mikkel, orkade hålla på och ta fram nya öl hela. Tiden. Som referens kan nämnas att RateBeer listar 237 öl som han skapat under 5 år. Svaret blev lite oförstående ”Vi tycker att det är så kul att göra sånt här”. Min åsikt att Evil Twin Molotov Cocktail blev för tung på alla sätt möttes inte heller av något medhåll: ”Den ska vara precis så tung som det bara gick att göra den.”
Trist att jag inte hade möjlighet att gå på Mikkeller-föreläsningen på lördagen, den ska ha varit en riktig upplevelse.
Hans adepter To Øl var också där, serverade och snackade öl. Det var, om jag ska vara ärlig, ganska sent och min förståelse för snabbt talad danska i bullrig miljö är inte den bästa.
I vilket fall höll inte Tobias från bryggeriet med om att de olika batcherna av First Frontier IPA var olika varandra. Jag fick lite av deras senaste öl Final Frontier DIPA och konstaterade att målet att göra en beskare version av citrusskalbomben Reparesionsbajer lyckats.
Någon av bryggarna från skotska Williams Bros var också hos Brill. Vi pratade lite om deras intressanta historiska brygder och nyskapande tolkningar av moderna stilar. De hade inte några stora nyheter att komma med, utan verkade nöjda med sitt sortiment.
 |
| Suddig Dugge. |
Mikael Dugge Engström från Dugges hade kommit över från Göteborg för att trängas med alla danskar i Brills monter. Jag undrade om bygget av det nya bryggeriet i Landvetter gick efter plan. Det gjorde det, det var bara det att planen ständigt fick revideras — allt tar längre tid än först beräknat och många små detaljer ställer sig i vägen. Hade det inte varit för att de hyr in sig hos De Proef hade det aldrig gått att leverera det de lovat.
Vad mer? Säkert en massa som jag inte kommer ihåg.
Men jag vill åter tacka alla vänliga läsare som kom fram till mig och berömde min blogg. Tack, det värmer verkligen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar