2008-05-04

Jag funderar om snobberi

Det har, ända sedan CAMRA drog igång 1971, och kanske tidigare ändå, hos många ölentusiaster funnits en förhoppning att en dag ska drycken öl behandlas lika seriöst som drycken vin.

Visst. Vi har kommit en bit på vägen. Dagens Nyheter provar ölnyheterna på ungefär samma vis som vinerna. I den glassiga livsstistidningen Livets Goda pratas det om öl, gärna de exklusivaste sorterna. Det importeras också ett brittiskt ölmagasin till vissa Press Stopp-handlare. Pubkedjan Bishops Arms har gjort det möjligt att ta en bra pint även utanför Stockholm-Göteborg.

Såklart finns det mycket kvar att jobba med. I Folkbladet, som jag prenumererar på, finns varje månad en vinkrönika (från Spectra/TT) men ingen motsvarande för öl. Min vän som är Munskänk verkar inte mötas av samma förundran (och ibland misstänksamhet) när han berättar att hans stora fritidsintresse är vin som när jag för nya bekanta berättar att jag är öl är min hobby utan att för den delen vara hembryggare.

Men i stort sett tycker jag nog att det går åt rätt håll.

Det är det dock inte alla som gör. Under senaste åren har det kommit något av en motreaktion. Framför allt i USA men delvis också i Storbritannien. De som anser att öl är, och ska vara, en okomplicerad dryck för jordnära människor. Som inte ska besudlas av snobbar, som inte ska vara något dyrt, svårt eller konstigt. Som känner sig lite hotade av "craft beer"-konceptet och de allt vildare extremölexperimenten. Bilden är gärna Den Amerikanske Arbetaren som efter en hård dag på stålverket kommer hem, slår sig ner framför TVn och häller upp samma öl som pappa och farfar drack.

Ett par exempel på detta. I ett av de senare numren av tidningen Beer Advocate kommenterar en restaurangägare och mikrobryggare ungefär att "Jag trodde att öl aldrig skulle få samma problem med snobbism som vin. Jag tänkte 'det är ingen som sniffar på öl'. Jag hade fel. Nu kan min restaurang låta som ett vårmöte hos Astma och Allergiföreningen!".

Men den utlösande faktorn till den här texten var en debatt i Beer Advocate-forumet. En medlem (amerikan) hade av sin arbetsgivare blivit erbjuden att gå ett slags sommelier-utbildning för öl-servitörer, och undrade om den här rätt nya utbildningen var bra.

Han fick kraftigt mothugg, framför allt från en brittisk och en amerikansk skribent. Deras åsikter var väl ungefär "Människor har druckit öl i 6000 år, men har aldrig behövt certifierade ölservitörer", "Bara idioter kan få något så enkelt som öl att bli komplicerat!" samt "De flesta av de hundra öltyperna är bara till för självutnämnda besserwissers med potentiella psykproblem!"

Det hela slutade med att några mer lugna skribenter påtalade att han nog först skulle be sin arbetsgivare att gå en utbildning för att bli internationell öldomare som anses som en mer välrenommerad utbildning.

Jag har funderat lite över det där. Visst, jag har stött på rena ölsnobbar eller tendenser till det då och då. "Va? Recenserar du lättöl? Varför det? Det är ju inte riktig öl!", "Det är klart att den där ölen inte är god, den kommer ju från ett stort bryggeri!", "Jag dricker bara Guinness, alla andra svarta öl är bara dåliga kopior!" men de är rätt ovanliga och kommer oftast från nyfrälsta.

Men inte känner jag något hot från det där fåtalet. Visst, det kommer att komma en nisch för att tjäna rätt ordentliga pengar på dem, det som nu händer i USA med mängder av små satser av alkoholstark öl som lagrats på träfat. Eller öl som silats genom extra humle strax innan servering på krogen. Båda varianterna får ett rejält prispåslag. Men man behöver ju inte köpa allt man ser. Och troligen kommer det ut något bra av det experimenteradet förr eller senare.

I vilket fall. Jag har svårt att se att den där stålverksarbetaren inte kommer att få njuta sin kalla lager bara för att andra dricker quadruppel-råg-IPA lagrad på balsamiconvinägerfat. Eller? Det finns helt klart en risk att ökad kunskap och ökad status för öl får priserna även på medelmåttiga produkter att höjas.

Oj vad mycket text. Och nu minns jag inte vad min stora slutpoäng skulle bli. Om jag nu hade någon?

Fast nu inser jag att jag igår missade att fira National Mild Day! Så förargligt. Eller... Det finns ju ingen mild att köpa här i alla fall. :(

15 kommentarer:

  1. De ölsnobbar du talar om, han med guinessen och de andra upplever inte jag som så störande. De är bara trångsynta och inte mkt att bry sig om, vilket kanske var ungefär vad du skrev(?).

    De ölsnobbar man verkligen kan irritera sig på tycker jag är de som tror sig sitta inne med all kunskap i världen. De kan uttrycka sig som, "Nej, det är fel, chimay och westmalle är de ända trappistölen som finns på tapp...." eller "...bla bla bla en femårig westvleteren bl bla bla...." och bara för att man inte har druckit alla Närkes öl så är man ngn att läxa upp och se ner på.

    Det verkar som att för vissa personer handlar öl mer om att pröva många exklusiva sorter eller veta mest om det där häftiga belgiska bryggeriet som minsann bryggde gueze redan på romarnas tid. Visst är det roligt att lära sig mer, men då vill jag ha det serverat på ett seriöst och inte alltför pretentiöst sett(som tex på den här bloggen ;)

    Nu är dessa individer tack och lov inte så hemskt många, men visst stöter man på dem ibland. För mig är upplevelsen av drycken det viktigaste, men det verkar vissa helt glömt bort att njuta av och samtala om. Det är synd speciellt för dem själva.

    SvaraRadera
  2. Jag tycker det finns en viktig aspekt som många av dessa s.k. ölsnobbar glömmer i sin iver att testa nya ölmärken. Det är att verkligen njuta av ölen.
    Det verkar som själva betygsättandet av så många öl som möjligt är viktigare än att sitta ner och dricka några goda öl med vänner.

    Vidare är ett bra öl för mig ett öl som jag vill dricka igen, och igen... etc. Jag har inga problem med att beställa hem ett helt kolli av ett öl som jag vet att jag gillar, tvärtom, då vet jag ju att jag har gott öl hemma.

    Ytterligare en aspekt dom missar, speciellt när det gäller våra mikrobryggare, är att deras öl utvecklas eller förändras över tid.
    Dom kanske testar ett öl från en brygd som bryggarna själva anser bara får godkänt.
    Sen brygger dom 15 brygder i rad som dom är riktigt nöjda med. Betygsättaren däremot prövar aldrig nått från dessa 15 brygder då han ju redan testat ölet.

    Dessutom finns det fler aspekter, än smaken och doften, som gör att betygsättning, generellt, blir för subjektivt. Framförallt människans vilja att inte vara udda. Om jag ska testa ett öl, jag vet vilket märke och bryggeri det kommer ifrån. Dessutom vet jag vad alla andra säger om ölet. Omedvetet kommer jag vilja tycka likadant. Det är inget konstigt, det är så vi fungerar. Läste en amerikansk bloggare som var rädd att han, när han skulle delta i en blindprövning, skulle ge helt andra betyg till ölen. En annan betygsättare jag läste skrev om ett öl 'jag är besviken på detta öl, men det är från mitt favoritbryggeri så det får 4,5' (av 5).

    Så alla betyg som man kan läsa på nätet kan man egentligen inte dra några slutsatser av.
    Det enda man kan säga är att betygsättaren tyckte att just den brygden av det ölet var värt X i betyg.
    Var det ett blindprov eller inte?
    Var det igår eller ett år sedan prövningen?
    Skulle han ge samma betyg idag, eller om 6 månader?
    Hur mycket påverkades han av de som redan betygsatt ölet?

    SvaraRadera
  3. Det jag tycker är synd är nog mest att var man än läser på olika sidor så ligger alltid stout och porter högst. Ungefär som att "smakar mest" = "högst betyg". Det verkar inte alltid som om man sätter ölen i perspektiv till situationen. Jag ska nog gå och sätta en 14 grader varm imperial stout i handen på någon ölprovare i en stekande het bastu och sedan dingla med någon billig iskall ljus lager framför honom och se vilken han tar...

    Okay, det där var väl lite orättvist och jag tycker -- precis som du skriver -- att det är kul att du inte endast testar det dyraste och mörkaste. Tack för det!

    SvaraRadera
  4. Jag håller med föregående talare och jag har haft precis samma funderingar tidigare. Hur kommer det sig att mkt smak ´så ofta är så eftersträvansvärt av dessa "betygsättarexperter". Själv tycker jag inte att en lager ska smaka lika kraftigt som en ipa tex, och lagern är inte värt ett lägre betyg för det. Det vore ju konstigt om det var det omvända, varje öltyp har ju sina egenskaper och uppskattas av mig för dem.

    Ja, ut i bastuvärlden och kör bara =)

    SvaraRadera
  5. Det är väl därför alla domare som gått någon form av utbildning bedömmer ölen med hänsyn till typdefinitionen av den :)

    Extrema öler får gärna frodas och dyra öler gör mig inget, däremot verkar det som att många gör misstaget att gilla dyra öl mer än "billiga", bara för att dom är dyra...

    SvaraRadera
  6. Att mörkare och starkare öl är enklare att ge höga betyg än ljusa och friska är en naturlag - det bara är så. Jag försöker verkligen tänka på det (och tror att jag skrivit en text om det) men till ingen nytta.

    Därför har de stora recensionssiterna olika sätt att "räkna upp" betygen för de typer som genomgående får lägre betyg (och vice versa).

    SvaraRadera
  7. Hallå, erkänn nu, nog himlar ni lite med ögonen ibland när folk köper riktigt dålig öl på ställen där det faktiskt finns bra alternativ i alla möjliga stilar?

    Eller suckar ni inte inombords åt de som drar kanotskämtet? Dessa brukar för övrigt vara exakt samma personer som Guinnessfolket. Jag vet att de behöver min hjälp och visst delar jag så gärna med mig av det lilla jag kan. Men man kan ju inte frälsa hela världen, inte på en gång.

    Eller är det bara jag som är så genomrutten?

    På tal om stout och porter och höga betyg... det är bara att kolla i skafferiet och se vad som varar längst där inne, inte är det de mörkaste ölen som försvinner snabbast inte.

    En annan snobberigrej jag definitivt gjort mig skyldig till, jag vågar inte recensera Timmermans kriek, jag begriper mig helt enkelt inte på den. Däremot är jag helt övertygad om att ingen (nåja) skulle bli lyckligare än jag om Spendrups gjorde en riktig kanonöl.

    SvaraRadera
  8. ch1mpy: Du talar stora sanningar. I stort sett allt du nämner borde jag ha skrivit om jag varit lite mer fokuserad och smart.

    Och visst, visst blänger jag surt på folk som beställer en Falcon på Oliver Twist...

    Det är också helt rätt att det oftare är så att jag blir sugen på en tysk pilsner än på en imperial stout. Å andra sidan. De gånger som den svarta känns rätt så är det en mycket större upplevelse än vad törstläckaren är.

    Jag tror jag får återkomma om det här. Känsliga bitar, helt klart.

    SvaraRadera
  9. "Hallå, erkänn nu, nog himlar ni lite med ögonen ibland när folk köper riktigt dålig öl på ställen där det faktiskt finns bra alternativ i alla möjliga stilar?"

    Jo nog visst är det kanske så. Men inte så mycket för att de skulle vara dumma och okunniga utan snarare för att man vet vad de går miste om.

    Det som känns tråkigt är att folk bara går i samma banor, de verkar inte ens ha tanken att testa något nytt utan "en stor stark" bara slinker ur dem. Men kanske beror även detta på "ölsnobbar", besserwissers och en känsla av att man faktiskt måste kunna och tycka något om man beställer något "finare", att man helt enkelt inte bara får dricka ölen för att den smakar så satans gott... Eller?

    SvaraRadera
  10. haha, visade sig att vi var ölsnobbar hela högen. Eller så är det bara mer svårdefinierat ;)

    "Man ska inte kasta pil i kuvös" som någon sa... ;)

    SvaraRadera
  11. Skojjigt med lite diskussion och många kommentarer.

    Det här med att beställa "finöl" Är inte det lite jantelagen som spökar i det här också?

    Ne jag kan ju inte ta en chimay, lasse å grabbarna tog ju alla falcon. Jag låtsas som jag inte vet att det faktiskt finns godare öl än det här blasket, sväljer och ser glad ut. Annars tror de att jag försöker vara nått, SNOBBIG. Kan jag tänka mig folk tänker.

    Dessutom så På något sett är öl för de allra flesta, även om det kanske börjat ändra sig en del, lite utav en machogrejj. Riktiga karla karlar dricker öl och riktiga karlar sitter inte och sniffar ur en kalk och beskriver smaker för varandra.

    Hoppsan här fick vi plötsligt en könsnormativ vinkel på hela frågan.... även om det inte riktigt var min intention. Roligt och intressant ämne det här medölsnobberi dock!

    SvaraRadera
  12. Jag har slutat ge folk i min omgivning tips på goda öl. Ofta blev man ifrågasatt och kommentarer som "vad är det för fel på en kall Kung nu då?" var vanliga.
    Det finns kompisar som är lite intreserade och kommer och frågar och det är kul men jag tar aldrig upp ämnet.
    Det är samma när man ska bjuda folk på öl hemma. Jag vet vilka som uppskattar en finare öl och bjuder gärna på massa sorter men oftast köper jag hem en kasse lågprisöl när det kommer kompisar. Jag blir bara så trött diskusionen.
    Jag köper och dricker goda, annorlunda öl enbart för min egen skull.

    SvaraRadera
  13. Okunskap är oftast värsta fienden. En kall lager en varm sommardag är väldigt gott, det går inte att förneka. Dock tar jag gärna hellre en Hell då än t ex Sofiero. De flesta människor vet inte om att det finns mer exklusiv öl. Igår var jag inne på en vinaffär på östermalm/stockholm. Började prata dessertviner med kvinnan som jobbade i butiken och hon hade ingen aning om att det fanns öl som man kunde ha som alternativ till desserten. Jag gav henne lite tips på ett par öl som jag tyckte att hon borde testa och det skulle hon göra sa hon. "öl är ju typ...stor stark". Humor det där.

    SvaraRadera
  14. martin: Sorglit nog har jag inte de problemen längre eftersom mina vänner flyttat eller skaffat familj alternativt karriär.

    Ah, lite hårt, men ungefär så.

    SvaraRadera
  15. Sjekk ut min ølblogg!

    http://olbloggen.blogspot.com/

    SvaraRadera