Dugges' nya bryggverk

Om Dugges Kör och Kulturfestival i stort kan man läsa här.

Som en del i arrangemanget fick besökarna gå igenom bryggeriet och kolla på de nya rostfria detaljerna. Och det var ju en av huvudanledningarna till att jag befann mig i ett industriområde i Landvetters utkanter en lördagskväll!

Men låt oss börja med att titta på en bild från 2009 där mer än halva det gamla bryggverket i Mölndal visas:

Nu var jag dum nog att inte ta någon översiktsbild på den nya anläggningen, men här är bilder där Mikael Dugge Engström själv poserar mitt i det nya:

Bryggaren berättar.

Kapacitetsmässigt kommer man att gå från dagens 180.000 l/år till 800.000 l/år. Ungefär.

Det finns några flaskhalsar (hepp!) i produktionen, något som de jobbar med just nu är att lära sig att planera bryggningarna så att man maximalt kan utnyttja tankar och jäst. Ett annat problem just nu är förpackningsmaskinen som tar flaskor, lägger dem i kartonger, stänger och tejpar kartongen och staplar kartongerna på pallar.

Den begagnade maskinen fungerar … sådär, och kräver att hela arbetsstyrkan på fem personer övervakar processen då det ständigt blir avbrott på maskindelarna. Dessutom är pallpackardelen död, så kartongerna staplas just nu för hand - ett tungt jobb enligt Calle Tiger som gav mig en extra visningstur.

Här placeras flaskor i kartonger.

När kapaciteten maximerats så kan den nära dubbleras med hjälp av ytterligare lagringstankar.

Det stora problemet just nu, och anledningen till att påskölen i år fick kastas ut, var plåtarna i lakpannan. De var tillverkade i för vek plåt och släppte igenom lite av malten. Det hade vid besöket ännu inte fixats till, så nu  pumpar man mäsken till det gamla bryggverkets lakkärl.

Bryggverkets kontrollpanel.

Nå, visningen startade med att Mikael förklarade bryggprocessen i korthet, pekandes på de olika pannorna. Sedan gick vi vidare till tankarna.

Det är åtta kombitankar, stående cylindriska med konisk botten à 6.000 liter.

Det tillfälliga lakkärlet till höger.
De gamla tankarna i mitten.

Nya tankar!

De gamla tankarna har sparats, och används nu som jästlager och till småbryggningar, tester med mera.

Det behövs inte mycket för att se att det har blivit stora skillnader i hur ölen jäses. I de gamla liggande tankarna klarnade den lagrade ölen på några dagar. Om man inte tillsätter klarningshjälp skulle det ta många veckor att få lagerölen att klarna i de nya.

Över huvud taget har det varit större utmaningar än de någonsin hade anat att anpassa recepten till den nya anläggningen, inget beter sig som de varit vana vid.

[…] Men det absolut största problemet var att bygga ett nytt bryggeri. Som tur är gör man det nog inte så många gånger i livet. För min del räcker det med den här gången, men jag kan tänka mig att bygga ut :-)

Vid en anslagstavla fanns Systembolagets tendrar (offertförfrågningar) för påskölen 2013, tillsammans med svårtydda ölnamn och ingredienser. Det är spännande tidsspann det här.

Testbryggningarna sker för övrigt i hembryggarliknande batcher om 20 liter i ett par Braumaister.

Flaskfyllaren.

Flasktappanläggningen verkade fungera bättre. Ett imponerande stycke mekanik. Det fanns inte inkopplade moduler för aluminium-skruvkapsyler (cider/saftflaskor) och en till som jag inte minns, korkar? Flaskorna fylls med mottryck för att undvika överskumning.

Fat tappas just nu direkt från tank. Det är bara engångsfat KeyKeg som används just nu. Anledningen är att den gamla fattvätt-maskin man hade inte tålde övergången från 0,5 bar ångtryck till 3 bar.

Engångskeg kommer nog att fortästta användas till export och långväga leveranser, men när tvätten lagats kommer stålfat och cask att levereras, i alla fall i närområdet.

Lite sortimentnyheter kan ni också få:

Den 1 oktober släpper vi High Five!, ½ Idjit! och Idjit! på 33 cl på Systemets lokala sortiment. Avenyn kommer också tillbaka på 50 cl.

Sen har vi slipat receptet på Duggish DIPA som släpps på fat om någon vecka. Det mesta går till USA, men vi har några fat, av den här batchen, för Sverige också.

Tja, det är väl ungefär det jag minns.

Bonus: Vid festivalens fatkranar fanns en kvist humle. Den visade sig komma från en av de anställdas trädgårdar (om jag kommer ihåg rätt), och det hade testats att brygga på den, men resultatet ”[…] blev bara konstigt. Det smakade champinjoner!”