2011-05-19

Omnipollo Leon

Leon från fantombryggeriet Omnipollo är en annorlunda öl. Den bryggs med champagnejäst och humlas sedan ordentligt med hela amerikanska kottar (Amarillo och Simcoe). Resultatet blir något snarlikt en ljus belgisk ale på 6,5%. Den är bryggd hos De Proef i Belgien.

Omnipollo är en skapelse av Henok Fentie, en man som tidigare bland annat varit driftschef för Bishops Arms-kedjan. Han får själv berätta om Leon:
Idén kom när jag efter ca 20 diplomatbjudningar (min sambo jobbade som diplomat i Bryssel) kunde konstatera att, trots att det bjöds den bästa maten & det bästa vinet (oftast champagne) så fick jag hålla till godo med den sämsta ölen (inte sällan den majsproppade eurolagern Jupiler). Något som förvånade mig varje gång eftersom till och med den lokala kebbaberian i Belgien lagerhåller minst 2 trappistöl.

Jag hade med den här ölen på en av mina provningar på Beer Expo, den som jag planerade under temat ”konstigt”. Inte som ett negativt tema, utan mer som ”Det här trodde du inte att öl kunde vara”. Minns jag rätt tyckte gästerna att det här var den minst konstiga ölen i urvalet.

Doften är mycket, mycket torr med en ren beska, lite citron och en distinkt jästig-fenolisk belgisk ton. Aningar av mineraler, hö och sött bröd.

Färgen är guld med en aning orange. Vätskan är helt klar, trots en liten bottensats. Det tre fingrar höga skummet är luftigt och vitt. Det lämnar en hel del skumrester på glaset när det sakta sjunker ner.

Smaken är först riktigt torr med lite jäst, bröd och bitter humle. Amerikanska humlesmaker som citrus, te och beska örter. Det finns också en belgiskt jästig ton med aningar av tvåliga fenoler. Eftersmaken är mycket torr den med, men här har det tillkommit en mjuk sötma som räddar den från att bli bananskals-astringent. Jag hittar också lite alkohol, bananer (både mogna och gröna), beska färska örter, citronjuice och en mild beska. Torra smaker som får mig att tänka på torr Champagne och lite vete-syra i slutet.

Bubblorna är inte många, men de som finns är ganska stora och ger en frisk kolsyra. Vätskan är torr och ganska lätt.

En unik öl, jag kan bara tänka mig att jämföra den här med de Champagne-metod-öl jag druckit. Men de saknar den här humlen. Mycket uppfriskande, och jag kan tänka mig att den passar perfekt till de fester som Henok pratar om. En kul detalj är etiketten, designad av Karl Grandin, troligen är den enda på Systembolaget som visar en tecknad naken rumpa. Å andra sidan ska designen bytas för varje batch.

Betyg: 4,35. Tillgänglighet: Systembolagets beställningssortiment (kolli à 24 flaskor). Pris: 32:90 för 330 ml (denna flaska var ett varuprov). Bäst före: (extremt svårläst, svart bläck på svart kapsyl är inte smart) 03-12

9 kommentarer:

  1. Låter som en spännande öl, jag gillar tanken på humle-kottar och champagne-jäst i samma öl. Detta inlägg länkar vi upp på vår Öl-startsida.

    SvaraRadera
  2. När upphör en öl att vara öl eller blir ett maltvin? Öljäst måste väl vara viktigt? Finns det druvöl?

    Undrande

    SvaraRadera
  3. Hej Undrande,

    Det som avgör om det är öl eller vin är vad det är som jäser, inte vilken jäst det är. Är det malt som jäser är det öl och är det druvor som jäser är det vin.

    Mvh
    Marc

    SvaraRadera
  4. Är vinjäst och öljäst alltså samma sak? Men att det är råvorna som styr.

    Mer Undrande

    SvaraRadera
  5. Vad jag menar (Bryggare Bing) och frågar om inte undrande har rätt i sin fråga angående vad som är vad? Men jag håller med Marc i sak - men finns det inte hybrider som kan vara både och?

    ///Bing

    SvaraRadera
  6. Utan att vara någon jästexpert skulle jag tro att det finns en mängd olika jästsorter (bland annat naturligt i luften) som kan jäsa allt möjlig. Och att de varianter som odlats fram för att passa till öl eller allmännt används till öl kallas för öljäst och motsvarande för vin kallas vinjäst. Lite som ölflaskor och vinflaskor - de har fått sina namn pga syftet och användingsområdet snarare än att de definierar drycken som fylls i dem (utan att för den delen vara samma sak).

    Sen som Bing säger finns det hybrider i form av blanddrycker (kan ha maltbas, vinbas, spritbas...) och det där berör ju alkoholskatt, tullregler etc så det finns olika produktklasser som allt klassas enligt:
    http://taric.tullverket.se/taric/bin/tagSokNr.cgi?n=22&lang=SV&d=20110520

    Någon som är bättre påd etta får gärna rätta mig om jag har fel.

    SvaraRadera
  7. Jag brukar hävda att "öl är en alkoholdryck där huvuddelen av alkoholen kommer från jäst mältat spannmål."

    På det sättet kan man utesluta sake (inte mältat) och rena mjöd (jäst honung).

    SvaraRadera
  8. Bara klargöra lite - hade vört i datorn på bryggeriet :) som medförde vissa felslag.

    Håller med Bark och Marc till viss del men som kvalificerad traditionalist (kan enligt vissa sägas tråkmåns) men med viss Pythonesk humor så finns det tre jäst-strängar som öl brygges med:

    Saccharomyces cerevisiae - "alejäst", samma typ som bakjäst men mindre "aggresiv".
    Saccharomyces pastorianus - "lagerjäst", tidigare känd som Saccharomyces carlsbergensis.
    Dekkera/Brettanomyces - "lambicjäst" eller spontanjäst, som finns vad jag vet i fem-sex varianter.

    Vin däremot jäses antingen på det fina sättet med naturlig vild-jäst som befinner sig naturligt i skalet på druvan, eller tillsätts jäst olika typer (som passar vinjäsning), vad jag vet av "alejäst", Saccharomyces cerevisiae .

    Men jag vet inte vad champagne-jäst är, men det kanske bara är en vanlig alejäst i grunden?

    Eller kanske man blandat i vanlig hederlig bakjäst som om jag minns rätt Anchor Steam använde från början :)

    Rätta mig gärna - jäst är kul och gör bra drycker oavsett om det är öl, vin eller i vissa fall saké.

    Bryggare Bing Ocean

    SvaraRadera
  9. Då kommer överkursen då ;)

    Vinjäst är mycket riktigt Saccharomyces cerevisiae den också, fast ganska långt från de strängar/stammar som används för överjäst öl. Riktig s.k. champagnejäst och en del ciderjäst (vilket vi hittils glömt nämna)är dock av typen Saccharomyces bayanus.

    Saccharomyces pastorianus (lagerjästen) är en spontant uppkommen hybrid(korsning) mellan Saccharomyces cerevisiae och bayanus.

    Artbegreppet inom Saccharomyces är ganska komplicerad och förvirrat, och man talar ibland istället om en grupp "Saccharomyces sensu strictu" som inte har särskilt tydliga "arter" utan kan betraktas som ett kontinuerligt nät av olika stammar med vissa tydliga ytterligheter motsvarande de vi kallar arter.

    Sake-jäst är också av typen cerevisiae, men inte helt oväntat kraftigt genetiskt (och egenskapsmässigt) skild från de andra stammarna som främst är av europeiskt ursprung.

    Det finns även andra jästsorter och drycker/öl som man ofta glömmer (kanske för att de är från Afrika och Sydamerika?) där bl.a den helt annorlunda Schizosaccharomyces jästen är vanlig. Frågan är när de amerikanska mikrobryggerierna och Mikkeller skall kasta sig över dessa....

    /Calle

    SvaraRadera