2010-12-24

Nils Oscar Julöl 2007 - tre år senare

Under december har jag hållit i två julölsprovningar på De Klomp: En för det gamla vanliga lördagsgänget, en för ett gäng relativa nybörjare.

På båda dessa provningar har jag haft med Nils Oscar Julöl 2007 från Nils Oscar Company. Nils Oscars starkare och dyrare julöl har alltid sålts med argumentet att de är lagringsbara. Jag tänkte att det kunde vara intressant att kolla hur denna öl, bryggd i den starka mörka belgiska stilen, utvecklat sig under tre år. 8% alkohol.

I pressmeddelandet för ölen står att läsa att man använt den då nya Nya Zeeländska humlesorten Pacific Gem som, rätt använd, kan ge speciella fruktiga toner som svarta vinbär och krusbär. Jag drack en flaska våren 2008 och gav den då 4,25 i betyg och gissade att den skulle bli än mer fantastisk efter några års lagring.

Dags för den att bekänna färg!

Färgen är mörkt brun (35 EBC), vätskan klar. Det två fingrar höga skummet är luftigt och ljusbrunt. Det känns lite trött på något sätt. Inga skumrester på glaset.

Doften är russin-söt med lite tropiska frukter, belgisk jäst, lite choklad och rom och en torr ton av stekt kött.

Smaken är torr och söt på samma gång. En hel del malt, delvis rostad, får mig mer att tänka på England/Skottland än Belgien. Lite kemiska fenol-toner, aningar av grädde och läder, frisk och snygg och väldigt avrundad. Oväntat lättdrucken för styrkan, faktiskt. Rätt mycket smaker av frukt-marmelad-godis och lite mjölkchoklad. Eftersmaken är söt, relativt enkel och relativt kort med lite russin, lagrad mörk rom och mördegskakor.

Kolsyran är frisk, bubblorna stora och få. Vätskan är relativt torr och lätt.

Det här var inte vad jag väntat mig! Ölen som vi drack på provningarna var alla i de båda sällskapen överens om: De tyckte att den var småtrist, trött, hängig och inte speciellt lockande. De flaskorna har jag ingen aning om hur de lagrats, men gissar att de lagrats mesta delen av tiden i kartong ganska mörkt och svalt i Nils Oscars lager. Den här flaskan har lagrats i ett visserligen mörkt, men väldigt temperaturvarierat skafferi mot en yttervägg.

Ölen vi drack på krogen skulle väl få ett betyg någonstans strax under 3, den här flaskan får snarare en siffra strax under 4.

En sak hade i alla fall de olika lagrade flaskorna gemensamt: Den tydliga exotisk-fruktiga humlen som jag kände i den halvårsgamla flaskan är nu helt borta.

Mina förväntningar på den här flaskan var efter provningarna väldigt låga, och jag funderade allvarligt på att hälla ut den. Men nu fick jag i stället en av de mest positiva överraskningarna på länge.

En kul julklapp till mig själv, faktiskt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar