2012-07-05

Bloggpanelen om ölhalvåret

För ett par veckor sedan fick jag en lysande idé. Det skulle snart vara halvårsskifte, och det kanske skulle sammanfattas på något sätt.

Men i stället för att jag skulle sammanfatta det själv, skulle jag skicka ut förfrågningar till andra ölbloggare, och så skulle vi få en massa olika åsikter som skulle ställas mot varandra!

Så ställde jag mig i duschen. Det är då jag brukar fundera igenom halvklara idéer. Snabbt insåg jag att det där inte var så lysande trots allt. Ölbloggare har ungefär samma kunskapsbakgrund och åsikter, och så har de ju sina egna bloggar att bre ut sig i.

Hm. Om jag skulle fråga de svenskspråkiga bloggare jag följer som inte skriver om öl, och ge dem samma frågor, hur skulle det bli då? Skulle det funka? Skulle frågorna ens vara begripliga för dem?

Det var ett projekt med högre risk än vanligt bloggande.

Så jag skickade ut förfrågningar till 6 bloggare. En tackade nej direkt, en har inte svarat alls och ytterligare en tackade nej när han fick se frågorna. Men tre svarsuppsättningar har jag faktiskt fått.

= = =

Bloggarne är:


Hans Persson som skriver om den litteratur han läser på Du är vad du läser.


Martin Lindh skriver om egen och andras elektrotekniska musik på martinlindh.com (missa inte den spännande nedräkningen av 1900-talets viktigaste elektroniska album!).


Morgan Eklöf bloggar om teknikhistoriska stickspår på Fordomsteknik.

= = =

Fråga 1: Nu har halva ölåret 2012 gått. Vad har överraskat? Skapat besvikelse?

Hans: Jag hänger inte med i vad som är nytt utan dricker vad som råkar finnas till hands. Jag försöker köpa på mig nyheter jag ser i systemets sortiment men vet inte vad av det som egentligen är nytt för i år och vad som bara är nytt i sortimentet, så jag har inte egentligen något vettigt att tillföra här.

Vad jag tycker är trist generellt (inte just det här halvåret) är att det är så mycket fokus på starka öl och några få sorter (stout, IPA). Var är all svensk lambic?


Martin: Eftersom jag inte har ordentlig koll på vad som egentligen är nyheter i ölhyllan är den här frågan rätt svår att svara på. En öl som jag upptäcker och därmed är ny för mig kan ofta vara gammal och väletablerad för de mer insatta. Men en nyhet har jag faktiskt reagerat över i år, och det är Nils Oscars Ctrl-Alt-Delete. Dels smakmässigt då altbier var något nytt för mig (gott!). Men framförallt blev jag förvånad över hur de hanterar sitt varumärke. Jag har ofta hyllat Nils Oscar för sitt gedigna formspråk som kittlar mitt småländska arv och ger mig associationer till gamla anor och varma sommarkvällar på logen. Med en helt fantastisk flaska som inbjuder till det jag brukar kalla "drängagreppet". Därför blev jag förvånad när de lanserar en öl med lite ordvitsigt namn som dessutom mer får mig att tänka på smutsiga nätkablar och Dream Hack. Många tyckte det var roligt, jag tyckte det var onödigt. Men ölen var helt ok.

Morgan:  Jag vet inte om jag vare sig blivit överraskad eller besviken i någon större utsträckning. 2012 känns hittills som ”mer av samma”. Möjligen har humletrenden till sist börjat mattas av och andra aspekter kommit fram.

= = =

Fråga 2: Om jag räknar rätt kommer det att starta omkring 20 nya fysiska bryggerier i Sverige under det kommande halvåret. Finns det plats för alla? Kommer de att visa svarta siffror i överskådlig tid?

Hans: Jag har inte insikt i ekonomin för småbryggerier, men utifrån vad jag ser av bekantas (och min egen) ölkonsumtion så inbillar jag mig att småbryggerier har en framtid vid sidan av (eller istället för?) de stora koncernerna som alla brygger samma öl med olika etiketter. Det jag tror skulle få de småbryggerierna att verkligen få en chans vore om de skulle tillåtas att sälja sina produkter själva, på samma sätt som gårdsbutiker gör med annat närproducerat. Jag vet inte hur nära något sådant ligger, men jag inbillar mig att det i och med EU förr eller senare måste hända (liksom, antar jag, att systemet får konkurrens från alkoholförsäljning i mataffärer (vilket jag däremot misstänker kan ge ett sämre sortiment för många)).

Martin: Det beror nog lite på vad man har för mål med sin verksamhet. Är målet att tjäna pengar kommer det såklart inte gå bra för alla. Men jag är inte säker på att det alltid är målet. En kanske lite långsökt parallell, men jag tror det kan bli lite som inom musikbranschen där det finns både små indiebolag och stora drakar. Små nischade bryggerier som drivs av passion och intresse behöver inte alltid visa speciellt starka siffror för att vara en framgång. Med rätt eldsjälar har saker en tendens att överleva, särskilt om de bjuder på kvalitet.

Morgan: Nej, knappast. De flesta av dessa kommer sannolikt gå samman eller under inom enstaka år. Det här är en vild tillväxtfas som vi ser inom den här marknaden där åtskilliga entusiaster vill pröva lyckan, men jag tror att få har vare sig den affärsmässiga kompetensen eller den hantverksmässiga uthålligheten som vi redan sett krävs. Jag skulle kalla det för en ölbubbla om det inte var för att det knappast finns mycket investeringspengar i det. Inget ont i att följa sin entusiasm, förstås, men möjligheterna att lyckas betraktar jag som små, inte minst på en så liten och hårdreglerad marknad som den svenska. Men det är bra att det dyker upp nykomlingar som håller de etablerade producenterna på tårna.

= = =

Fråga 3: Ölnördar och bryggerier fortsätter att jämföra sig med vinvärldens prestige vad gäller kombinationen mat och dryck. Tror du att öl i en överskådbar framtid kommer att bli lika "fint" att beställa som ett vin på finkrogen?

Hans: Jag tycker att det känns som om den resan redan börjat. Konstigt nog har de allra flesta restauranger inte fattat att de behöver ha en vettig öllista på samma sätt som de har en bra vinlista. Situationen på de flesta ställen jag ser ungefär lika sorglig som för den som vill ha bra te på krogen, det vill säga det är i princip bara att glömma.

Martin: Mitt svar är faktiskt nej. Öl har redan haft gott om tid på sig att uppnå den statusen i sådana fall. Jag tycker faktiskt inte heller att det är ett självändamål att ta sig upp i de fina salongerna. För vissa kulturer tycker jag snarare det kan utarma det spännande och roliga med det hela. Personligen ser jag gärna att öl fortsätter att vara det lite punkigare och kaxigare alternativet, där det ändå går att hitta fantastiska anor och stort kunnande. Sen att en del då missar tillfällen då en öl är det perfekta komplementet till en maträtt, det är deras förlust. Det är bara bra om snobbism kostar lite.

Morgan: Här kämpar man mot urgamla traditioner där vin är elegant och hör till vita duken-mat och öl är enkelt och passar till robustare mat. Jag tror det tar tid att nå igenom. Jag har besökt en eller annan restaurang i fine dining-kategorin där man kan experimentera hur mycket som helst med maten - men till den är det uteslutande vin som gäller, där tar experimenten slut.

Däremot tror jag att ställen som är duktiga på öl kommer satsa på allt mer fine dining-lik mat att matcha drycken med. Så rörelsen kanske finns, men den kommer från motsatt håll. Däremot är det numera helt accepterat att bry sig lika mycket om öl som om vin, och det är i sig ett genombrott. Men det är två drycker med helt olika omgivande kultur, och det är väl inget fel i det.

= = =

Fråga 4: Allt fler svenska småbryggerier ger sig in i dagligvaruhandeln med lätt- och folköl. Är det här bara ett sätt att öka omsättningen och exponeringen, eller är det uttryck för ett genuint intresse och en trend för alkoholsvagare ölstilar?

Hans: Jag kan inte svara för bryggerierna motivation, men jag tycker att det är en trevlig trend. Mitt största problem med många av de ölsorter jag hittar på systemet är att de är för starka (inte sällan kombinerat med att de dessutom säljs i för stora flaskor). Jag ser gärna ett mer varierat utbud i dagligvarubutikerna och gör mitt bästa för att handla av det här jag hittar sådant, men det är sällan man hittar något spännande i de affärer jag normalt sett handlar i. Ljuspunkten på sistone är att mina två vanligaste affärer (ICA Malmen och Coop Forum) börjat föra Trashy Blonde och 77 Lager.

Martin: Jag tror nog tyvärr det är mest pengarna som talar här. Vissa märken som dyker upp i folkölsupplaga känns nästan bara som marknadsföring för ”det riktiga” ölet. Personligen vill jag att alkoholhalten i ett öl sätts enbart utifrån vad bryggaren tycker är bäst för smaken. Jag kan absolut uppskatta ett gott öl med låg alkoholhalt. Hög alkoholhalt är aldrig ett säljargument för mig i sig självt. Såvida det inte är ett måste för smaken, som det, rätta mig om jag har fel, ofta är för ett IPA tex.

Morgan: Jag tror det finns delar av båda. Ett tag dök det upp en del brittiska ölsorter i klass II-form, men nästan alla var utspädda varianter av existerande öl. Dessa är såvitt jag kan se mest positionering inför en eventuell avveckling av monopolet.

Men vi har också sett, låt oss ta Dugges Brandmästare Andréns Törstsläckare som favoritexempel, att det finns ett genuint intresse från svenska mindre bryggerier för att skapa bra svagare öl, och att den säljer trots rejält pris. Jag tror att detta kommer öka, inte minst för att man då slipper jobba enbart mot Systembolaget. Men detta är en rent svensk företeelse. Svensk lättöl är av tradition bäst i världen.

= = =

Fråga 5: Föreningen Skandinaviska Ölskribenter startade. Kommer de att ha någon verklig inverkan på branschen och konsumenterna i allmänhet? Eller kommer det att bli en förening för inbördes beundran?

Hans: Jag har ingen aning om ifall ölbloggar har läsare utanför de närmast sörjande ölnördarna (eller för den delen hur många sådana det egentligen finns). Det jag kan säga är att jag under mina år som bokbloggare (sedan 2005) noterat att förlagen i princip gjort en helomvändning från att vara väldigt kyliga till skribenter som inte haft en papperstidning i ryggen (och inte ens alltid varit tjänstvilliga då) till att nu ofta spontant uppvakta bloggare med recensionsexemplar, information och annat. Jag antar att samma process är relevant för ölbloggandet, men jag kan inte säga hur långt den gått relativt vad den gjort i bokvärlden.

Martin: Det här har jag svårt att svara på, det beror nog helt på vilken verksamhet de kommer ägna sig åt. Närvaro på nätet är viktigt hursom. Kanske borde man jobba på den perfekta svenska ölportalen?

Morgan: Ja, det bestämmer dess medlemmar. Hantverksöl är fortfarande en ganska intern angelägenhet, men gruppen för vilken den är intern ökar gradvis. Om man jämför med andra kulturdrycker så har jag också intrycket att ölvärlden är lite unik eftersom den - åtminstone i Sverige - vuxit fram under interneteran, med dess kommunikationskultur. Man kan på en ölblogg läsa en recension, och i kommentarerna se bryggaren själv diskutera vidare, med krögare och vanliga öldrickare. Ölvärlden är på så sätt unikt tillgänglig redan utan föreningar. Att sedan ta detta till en större publik - ja, där kan jag se en roll för en förening som denna, men det kräver målmedvetet arbete.

= = =

Ni läsare är härmed uppmanade att svara på samma frågor i kommentarerna!

2 kommentarer:

  1. Fråga 1: Systembolaget har både överraskat positivt och skapat besvikelse. Besvikelse först när de gång på gång sköt upp möjligheten att beställa lokala produkter och sedan vid lansering visade det sig att tjänsten var rejält "skadeskjuten". Positivt när de jobbade vidare med konceptet och gör det bättre och bättre (inte i mål ännu, men de jobba på det).
    Fråga 2: Tyvärr tror jag många av de nystartade kommer gå under. Inte för att det inte finns underlag för hantverksöl, utan för att de flesta kommer hålla för ojämn kvalitet och det kommer skrämma bort kunderna. Har en känsla av att många som startar bryggeri just nu har varit hembryggare i 1-2 år och är nog inte redo för det steg det är att brygga kommersiellt.
    Fråga 3: Ölen kommer säkerligen klassas som lika fin att beställa på finkrogen när den generationen som växer upp med "ölrevolotionen" den nu börjar vara majoritet av besökarna på dessa krogar. Ge det 10-15 år om trenden med "finöl" håller i sig.
    Fråga 4: Tror det är en kombination av båda. Sessionbeers är på frammarsch och det är dessa kanaler en sådan öl kan nå kunder i Sverige. Givetvis tänker bryggarna ekonomi i beslutet men jag tror också att de ser en utmaning i att få fram något riktigt bra och smakrikt som ändå har låg alkohol. Det gör i alla fall jag som hembryggare.
    Fråga 5: Förhoppningsvis. Så länge det kan hållas från att bli elitistiskt, där allt bara skall vara speciellt och svårt. Föreningen skulle sikta mer på att fånga upp intresset från de som har början på ett spirande ölintresse snarare än de redan frälsta, så tror jag genomslaget skulle bli större.

    SvaraRadera
  2. Sven-David Svensson8 juli 2012 20:38

    Innsämmer med Joel Ölamatören.

    Det finns mikrobryggerier som inte håller måttet. Vid ett flertal tillfällen så har jag köpt Stockebodas öl på Systembolaget. Samtliga öl har varit mer eller mindre infekterade. Tllslut så vågar man inte köpa deras öl. När kunderna sviker så går bryggeriet under.

    Även jag har börjat att köpa mer öl efter säsong.Det är en ny trevlig trend. Hoppas den håller i sig. Vem vill dricka en mörk och kraftig porter när det är varmt? En sommardag så passar en ljus och lite aloholsvagare Pale Ale som S:t Eriks bryggeri bra. Nils Oscars Ctrl Alt Delete är inte helt fel.

    Sven-David
    Lund

    SvaraRadera