Nya typdeffar!

I brevlådan låg förra veckan en plastpåse med senaste numret av Svenska Hembryggarföreningens Hembryggaren, lika välskriven snygg och välmatad som vanligt.

Dessutom låg det ett häfte med Öltypsdefinitioner 2013. Den nu gällande typdeffen var en rätt liten ändring jämfört med den förra (som jag minns bestod den av introduktionen av Dubbel IPA). Men den här gången har domarkommittén gjort ett jättejobb och skrivit om hela ale-avdelningen från grunden.

Förändringarna förklaras detaljerat på ett uppslag i tidningen. Som sagt är ale-klasserna helt ombyggda. Från att ha varit uppdelade i 3. Light Pale Ale. 4. Strong Pale Ale. 5. Brown Ale. har det nu blivit 3. Mild ale. 4. Karaktärsfull ale. 5. Kraftig ale.

Tanken är till stor del ett sätt att jämna ut antalet öl som ska bedömas i SM och andra tävlingar, där det tidigare varit en stor övervikt i klass 4, där dessutom såväl brittisk som amerikansk IPA ställts mot varandra i 4B. India Pale Ale. Nu separeras de i 4E. Engelsk IPA. och 5C. IPA.Välkommet.

Och där ser man en annan förändring som genomförts: Tidigare har de traditionella humlesorterna varit standard och de moderna ett specialfall. Kommittén funderade först  att behålla det nuvarande systemet och lägga till ”modern” till de öl som humlats med amerikansk/nyzeeländsk/australiensisk och annan modern humle. Men det visade sig att det blev fånigt många ”modern” i listen. Så i stället skrivs det ut om det är en engelsk/skotsk/tysk etc stil, det moderna är nu det allmänna.

Några nya underklasser har också skapats: 5D. Svart IPA och 3C. Irländsk Red Ale, 4B. Engelsk Strong Bitter och 5B. Strong Pale Ale. Den senare är tänkt för de öl som jag tidigare  skissat på som XPA (Extra pale ale) – ett mellanting mellan en APA och en AIPA,   förebilder (nytt ord i stället för ”exempel”) som nämns är Dales Pale Ale och Oppigårds Amarillo.

Dessutom har de renoverade klasserna fått tydligare värdeord, bättre struktur och ökad tydlighet. Bland annat poängteras att underkategorierna ”Övriga klassiska öl …” som finns i varje kategori inte får vara egna experiment, något som det tidigare kunnat tolkas som, utan egna versioner av obskyra men existerande stilar som vollbier, 120/-, california common (tidigare egen underklass), humlad lambic eller gose. Etc.

Det här kräver en del studier, tror jag. Spontant känns det som ett väldigt välgjort och genomtänkt jobb.

Tyvärr verkar inte 2013 års typdeffar lagts ut på nätet, men här är de nu gällande.