2010-09-29

S:t Eriks IPA

S:t Eriks IPA är en amerikansk IPA som lanseras i Systembolagets strategiska sortiment nu på fredag, vilket innebär att den minst kommer att finnas där i ett år framåt. Den har, liksom de andra i serien, tagits fram av Galateas flygande fantombryggare Jessica Heidrich. Jag är inte 100% säker, och utgår från att jag blir rättad om jag har fel, men jag tror den här bryggs hos Slottskällan i Uppsala. Alkoholhalten ligger på 5,3%.

Färgen är medelmörkt guld med inslag av brunt. Det två fingrar höga skummet är kompakt och varmvitt. Det sjunker långsamt och lämnar en del skumrester på glaset.

Doften har en viss beska och den känns väldigt väldigt brittisk: Torkade aprikoser, hö, lite färskt gräs och efter ett tag utvecklas en medelstark distinkt beska. Medelstarka söta toner av råglimpa i bakgrunden.

Smaken är först enbart måttligt besk. Sedan kommer torkade frukter (aprikos, passionsfrukt?) och an aning av citronskal, te, bananskal och en aning nötter. Eftersmaken är faktiskt lite dammig med en medelstor beska, bitter-syrliga toner av pressad citron och pomerans samt lite deg.

Kolsyran är mild till medelstark, bubblorna små och friska. Vätskan är mjuk.

Jag blir inte riktigt klok på den här ölen: Det står tydligt ”Amerikansk IPA” på etiketten, men jag pendlar mellan att tycka att det är en okej engelsk IPA och en lite oengagerad amerikansk pale ale. Jag chattade under början av drickandet med en vän och påpekade att jag tyckte att den var väldigt mycket bättre än Marstons Old Empire. De ”generösa mängder Centennial och Amarillo” som utlovas på flaskan märker jag knappt något av. Inte på det amerikanska stöddiga viset i alla fall. Och en amerikansk IPA på 5,3%?

Ja, jag har väldigt väldigt svårt att pressa in den här klossen i hålet ”amerikansk IPA”. Oaktat detta är det nog den bäst balanserade och lättdruckna ölen i S:t Eriks-serien hittills, och jag skulle inte ha något emot att ta en till.

Betyg: 3,45. Tillgänglighet: Systembolagets strategiska sortiment hösten 2010, släpps 1 oktober (lagerstatus). Pris: Varuprov, annars 17:90 för 330 ml.

Foto: Galatea Spirits.

5 kommentarer:

  1. För alkoholsvag, och alldeles för lite beska för att få kallas IPA. Mer engelsk än amerikansk iaf. Smakar som en dålig svensk lager på tapp (läs Spendrups, Falcon). Bläh!

    SvaraRadera
  2. Jag vill bara betona ovanstående's kommentar. Den var väldigt klen. Varning desvärre.

    SvaraRadera
  3. Doften har en viss känsla av intorkad gymnasiesvettidrottsmatta. Smak: öl.

    SvaraRadera
  4. tråkiga kommentarer om denna öl. för att kommentera översta talaren så har inte begreppet ipa direkt koppling till alkoholstyrkan, snarare väldigt indirekt. en ipa sötas med honung innan jäsning och får då oftast en större alkoholhalt, men det beror på hur bryggmästaren vill ha det. också tråkigt att höra att ni inte uppskattar ölet, jag har precis provat denna på tapp och tycker den är helt underbar. mycket dofter som är väldigt flyktiga och försvinner iväg efter bara någon halvminut. gissar på att denna öl (som de flesta) gör sig väldigt mkt bättre på tapp än på flaska.

    SvaraRadera
  5. den som tror att I.P.A. ska ha mycket alkohol behöver ta en tur tillbaka till skolan.. läs lite ölhistoria, studera några stilguider. skäms.
    sen kan jag hålla med om att denna är mer engelsk än amerikansk.
    några av er börjar bli fartblinda tror jag.

    s/

    SvaraRadera