Backen - ett år senare

Ölcafé Backen i Linköping fyllde 1 år i lördags. Jag och frugan tog oss givetvis dit.

Väl på plats funderade jag över det där med tid. Ett år? Det känns inte så: Å ena sidan känns det som man suttit där och sett busslinjerna 3 och 13 passera förbi mycket längre än så. Å andra sidan känns det som om invigningen (med sina fatproblem) var betydligt närmare än så i tiden.

Firandet i sig var inte mer än att ballonger och girlanger hängts upp i lokalen, och så bjöd köket på hembakta maränger. Och det behöver inte vara mer komplicerat än så: Ölen är välvalda, faten roteras och smörebröden är goda.

Krögarparet Mackan och Erica med personal har under året verkligen finputsat och utvecklat sitt lågbudgetkoncept på bästa sätt: Det finns en ärlighet och en chosefrihet som jag som gäst verkligen känner och uppskattar!

Det dracks öl under kvällen.

Oppigårds Easter Ale är en modern klassiker, en frisk och mjuk amerikansk brown ale som bara slinker ner. Oerhört välgjord.

Den magiska lakritsstouten Vibrant Forest Cambrian Root skrev jag om här.

Pang Pang Prepper, en DIPA på 7 % visar att Hökarängsbryggeriet kan skapa balanserade öl bara de vill. Varken kladdigt söt eller vasst besk.

Fullers Wild River har jag en gång druckit i ett hemskt skick från cask. En del amerikansk humle i denna flaska, men oväntat stor smörighet vilket förvånade.

Kvällen avslutades med en burk disig session-IPA/APA från Irland: Rascals Happy Days. Jag minns att den var ganska god, men inte så mycket mer detaljerat än så.