2013-06-19

Stroud Maris Otter Vintage Ale

Ibland läser och hör jag åsikten att all öl egentligen borde recenseras (eller till och med drickas) blint. Det borde ju bara vara ölet, drycken, vätskan, som borde vara det enda som är relevant. Allt annat omkring skulle bara vara störande bländverk som står emellan ölet och den som dricker.

Jag hänger inte alls med på det resonemanget. Visst, i vissa situationer är det både bra och rent nödvändigt att dricka ölen helblint, utan att ha en aning om vad det är i, vem som ligger bakom eller hur marknadsföringen ser ut. Framför allt när det är tävlingar där den bästa ölen ska koras, eller vilken öl som är mest lik en typdefinition.

Men det är väldigt sällan relevant i ”verkliga livet”, när man står där bland hyllor, i kylen eller framför bardisken. Då är det aldrig bara vätskan som är relevant. Oavsett om man vill det eller inte så följer det andra med i ens val och tyckande. Det blir en upplevelse. Bra eller dåligt, men det går inte att komma ifrån. Och då tycker jag även att recensioner ska efterlikna den situationen snarare än tävlingarna.

Därmed inte sagt att blindprovningar inte har sin plats även utanför de formella sammanhangen, tvärtom. Det är ett oöverträffat sätt att träna sina sinnen och lära sig mer om hur man reagerar och tycker om smaker och intryck.

Varför tar jag upp det här nu i en recension? Jo, för att mitt intryck av den här ölen inte är ett tabula rasa ens innan jag öppnat kapsylen: Jag vet att flera bekanta och bloggare reden recenserat den här och kommit med omdömen som ”Tja…”, ”Inte så speciellt bra” eller ”Jag förstår inte.”. Så är det, och det går inte att göra mycket åt mer än att vara medveten om den kunskapen och att den kan väga in i mitt slutgiltiga omdöme.

Sedan är jag inte alltid överens med resten av världen alla gånger i alla fall.

Maris Otter Vintage Ale 2011 är en engelsk strong ale från engelska Stroud Brewery på 7,5 %. Jag begriper inte helt av etiketten om den är bryggd 2011 eller om den är brygd på Maris Otter-malt från det året. Men det borde väl rimligast vara det första som det handlar om?

Färgen är orange-bärnsten (20 EBC), vätskan är något dimmig. Det låga varmvita skummet försvinner iväg snabbt med ett fräsande ljud. Inga rester på glaset.

Doften är söt och maltig med lite gröna växter och vitt portvin. Fruktig humle med toner av päron och gröna bananer. Samt lite alkohol.

Smaken är mjuk med tydliga alkoholtoner och medelsöt malt. Aningar av russin och mogna röda äpplen. Råg-knäckebröd och katrinplommon. Medel till stor kropp. En lätt sälta i eftersmaken, ännu mer alkohol (+ lösningsmedel) samt torkade frukter. Det korta slutet innehåller gröna växter, någon beska och fruktig-estrig alkohol.

Kolsyran är lätt, de små bubblorna mjuka. Vätskan är något lätt och torr.

Alkoholen är så kraftig att den stör, och resultatet blir en obalanserad öl som inte jag heller riktigt förstår.

Betyg: 2,64. Tillgänglighet: Systembolagets tillfälliga nyheter februari 2013 (lagerstatus). Pris: 35:90 för 330 ml. Bäst före: SEP15.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar