2013-06-23

Jämtlands Baltic Stout Imperial

Det känns som om det var ett tag sedan det kom något nytt från Jämtlands Bryggeri. Det känns inte riktigt som de hängt med i det allt snabbare tempot och ökade hypetänkandet i småbryggerivärlden. Men så dök den här upp i maj 2013: Baltic Stout Imperial. Är det en baltisk porter eller en russian imperial stout? Eller ett mellanting? Jag vet inte riktigt.

Däremot vet jag att den ligger på 7 %, är bryggd på fyra sorters kornmalt, havremalt samt fyra sorters humle. Man kanske kan kalla den för en storebror till deras Oatmeal Porter?

Färgen är mörkt brun (80 EBC), och den klara vätskan påminner väldigt mycket mer om en porter än en stout i mina ögon. Men det där är ju en knepig gränsdragning. Det fingertjocka kompakta beigea skummet sjunker sakta ner till ett tunt lock utan att lämna några rester på glaset.

Doften är rätt svag. Rostade toner av kaffe och choklad men också melass, torkade röda bär och en aning av salt.

Smaken startar med en ren sötma, men den försvinner iväg ganska fort. I stället kommer det rostade toner av mjukt kaffe, mörk choklad och aningar av saltlakrits och svartpeppar. Medelstor kropp (jag hade förväntat mig mer). Eftersmaken har en växande alkoholsmak som ändå känns ren, och en delikat beska. Melass och lite marsipan. Slutet är rätt så kort med beska, melass och lite deg.

Kolsyran är rätt stark med många små långlivade bubblor. Vätskan är mjuk.

Jag brukar prova svart öl tillsammans med lite 70 % mörk choklad, och oftast ger det en spännande smakkombination. Inte den här gången dock: Tillsammans med chokladen uppvisar ölen en vass beska och rå spritighet.

Annars så tycker jag nog att den här är mer porter än stout. Och ingen dålig sådan, även om jag gärna sett mer kropp. Som väntat från Jämtlands så är den felfri, balanserad och brittisk.

Betyg: 3,51. Tillgänglighet: Systembolagets tillfälliga nyheter maj 2013 (lagerstatus). Pris: 28:20 för 500 ml. Bäst före: 4 14.

2 kommentarer:

  1. Den tjänade kanske på lite lagring? Jag drack min nu efter ett år på hyllan och känner inte alls igen alkoholtonerna du skriver om. Även kaffet tycks ha lagt sig. Kvar finns en fin välrostad botten med en välkolsyrad spritsig smak av rostat knäckebröd, om man kan tänka sig något sådant. Malten på första parkett, och havremalten känns tydligt. Mums!

    SvaraRadera