2012-04-05

Mohawk Unfiltered Lager

Efter lördagens Svenska Ölfrämjar-årsmöte drack jag upp och begav mig tillbaka till hotellet för att möta frugan, äta lite koreanskt och ta en promenad i det soliga Göteborg.

Och det blir ju så när vi är i den staden. Andra Långgatan. Fast det blev som vanligt: Jag var på humör för en engelsk porter men det fanns inte att uppbåda.

Till slut hamnade vi längst bort. På Haket. Vilket ju alltid är trevligt. Även om den ständigt förändrade lokalen känns lite… jag har svårt att sätta ord på det… Ofärdig?, så gör personalen alltid sitt bästa för att få gästerna att känna sig välkomna och bekväma. Att de spelade gamla godingar från åttiotalet i högtalarna gjorde det inte sämre. De verkar ha mer obskyr italodisco och synthpop än vad jag har: Skrämmande på sitt sätt.

Öl? Ocean Västkust-fatet hade de kvarvarande Ölfrämjarna för länge sedan tömt, och det som kopplats på efteråt var nästan tomt det med. Vilket jag tyckte var trist eftersom det var en öl jag varit nyfiken på ett tag men ständigt misslyckats att recensera: Mohawk Unfiltered Lager från Mohawk Brewing Company (Ja, ni vet Stefan Gustavsson och Wicked Wine och det där). Den borde vara bryggd hos Slottskällan De Proef? En ofiltrerad lager på 5,3 % och 35 IBU.

Så här beskrivs ölen på bryggeriets hemsida:
Mohawk Unfiltered Lager är i grunden gjord som en tysk Wieneröl. Den har fått en medelstor beska av tyska humlesorter. Men avslutningsvis har ölet bryggts på samma vis som Amerikansk Pale Ale. Stora mängder Amerikansk och Nya Zeeländsk humle har använts för aromen, och ännu mer har tillsatts i lagertankarna. Detta ger ölet en stor, fruktig och blommig humlearom med betoning på citrus och tropisk frukt. Precis som moderna ales från Amerikas mikrobryggerier.

Slutligen har ölet tappats upp med naturlig efterjäsning på flaskan. Det ger en bättre hållbarhet och ännu fruktigare smak och arom. Ölet kan se disigt ut, men om du låter ölet stå ett tag så lägger sig jästen på botten av flaskan. Det är en smaksak om du väljer att ha med jästen i ölet när du dricker det.

Ale eller lager? Varför låta tekniken bestämma. Det är ju smaken som räknas.
”Nästan slut” var en underdrift: Mannen i baren fick verkligen jobba för att få ihop ens en halv kupa öl åt mig. Men till slut gick det.

Färgen är guld, vätskan något grumlig. Det låga skummet är varmvitt. Lite skumrester blir kvar på glaset.

Doften är lite rå och har toner av diverse humle, citrus, jäst och en aning av svavel som ofiltrerade lageröl ibland har. Samtidigt som det händer en hel del är intrycket rent och balanserat.

Det första jag kommer att tänka på när jag börjar dricka är småkakor. Småkakor med en behaglig beska. Lite syrlighet, lime? Kroppen är lite lättare än väntat. Smakerna är balanserade och ganska rakt på. En viss sötma i eftersmaken liksom citronsaft och smördag.

Kolsyran är ganska så lätt, å andra sidan hade den här ölen hällts upp på ett lite speciellt sätt… Få men friska bubblor. Medelmjuk vätska.

En lättdrucken öl, som gjord för soliga uteserveringar och grillplatser med betongrör. Även om jag hade hoppats på än mer smaker och lite mer tuffhet.

Efter detta blev det lite pubspel på telefonen och en Anchor Porter, en klassiker som står sig väl. I allmänhet känns det som att alla öl under förra helgen betygsatts i ett ganska snävt betygspann. Men det var väl så. Om inte annat har jag insett hur lite jag varit ute på krogen och druckit öl senaste halvåret.

Betyg: 3,3. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: Blev bjuden.

Bild: Mohawk Brewing Company.

4 kommentarer:

  1. Tror att den är brygd på De Proef faktiskt, vilket även är vad Ratebeer säger.

    SvaraRadera
  2. Göteborgskunniga skulle kunna påpeka att Red Lion ligger ännu ”längre bort”.

    SvaraRadera
  3. Det stämmer att den är bryggd på de "Proef". Det kommer en Summer Edition från Slottskällan på Systembolaget den 1 juni.

    SvaraRadera