Till stor del beroende på att man behållit sin produktion på en relativt liten skala och haft ett mycket lokalt fokus på Bohuslän.
Jag har genom åren druckit ett fåtal av deras öl, och funnit dem ganska medelmåttiga. Deras image har också varit lite grabbig/gubbig, jag minns speciellt det gamla uttalandet ”Vi brygger öl, vi dricker öl och säljer det som blir över”.
Nu är tanken att de ska växa med nationell distribution och en uppdaterad ölportfölj.
En del av detta är Ahlafors Pale Ale, en engelsk pale ale på 3,5 %.
Färgen är bärnsten, vätskan disig. Det två fingrar höga skummet är varmvitt, det sjunker sakta ner och lämnar lite rester efter sig på glaset.
Doften är maltig med lite jord, rök och en kraftig ton av… jag kan inte kalla det för något annat än ”fis”. Rätt frånstötande faktiskt.
Smaken är rökig/jordig med underliga toner av stall och kogödsel. Lite karamellig sötma. Medelstor kropp. I eftersmaken lugnar sig de värsta bismakerna och ger plats åt karamellmalt, en vass växande beska och lite torkad frukt. Avslutningen är kort och maltig.
Kolsyran är vass, de många små bubblorna är långlivade. Vätskan är något sträv.
Jag drack en flaska av den här ölen till maten häromdagen. Den var visserligen lite rökig men saknade helt de gödseltoner som finns i den här flaskan. Något verkar ha gått väldig snett, och det mesta vaskades.
Betyg: 1,84. Tillgänglighet: Dagligvaruhandeln. Bäst före: 2017-08-14. Pris: Okänt (denna flaska var ett varuprov).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar