2015-03-12

Intervju: De Klomp 1


Det här är en intervju jag velat göra ett bra tag.

Krogen De Klomp är inte som andra krogar, och min relation till den är annorlunda mot alla andra ölkrogar. Jag har varit insyltad i De Klomp som något slags bollplank från det att krögaren började fundera på att bli krögare.

Sedan har det fortsatt och jag har sedan den första sommaren jobbat som provningsledare. Vid enstaka tillfällen har jag också hoppat in bakom baren.

Krögare Take Anstoot har jag känt genom gemensamma vänner och nätforum sedan sent nittiotal. Förutom krogen hade han under en tid lunchrestaurangen Bondens Bord, och är inblandad i bolaget bakom fastighetsövervakningssystemet Modio.

Ölmannen "Bobo" lärde jag känna när han plötsligt dök upp som allt-i-allo på De Klomp när krogen var ung. Sedan dess har vi diskuterat öl, livet och universum, och han har berättat populärkulturella skrönor när man minst anar det.

Vi känner alltså varandra väl, så det här samtalet vid ett bord på krogen en måndagseftermiddag är mer av "tre kompisar babblar" än en formellare intervju. Men jag tror att det här kan vara av intresse och ge en inblick i hur det är på andra sidan bardisken i en ölcentrerad krog på landsorten.

Ni är varnade!

= = =

När jag kom in till krogen satt Bobo och väntade, vi var lite osäkra på när/om Take skulle dyka upp. 

Magnus: Jaha, hur länge har du varit här?

Bobo: Tja, tio minuter.

M: Jag menade mer hur länge du jobbat på De Klomp?

B: Jaha! Ja, det är lite lurigt det där. Jag var delvis med från början, en av mina kompisars flickvän hade fått jobb här och hade lite kontakter den vägen. Men rent formellt 1 mars 2009.

M: Då var krogen fortfarande rätt ung.

B: Under den tiden så gjorde jag visitkort, och jag var med och planerade för chokladmässan som vi ställde ut på. Jag började så smått att skissa på menyerna, som just då gjordes av Niklas på Takes IT-firma. Det var inte så att jag sökte mig till De Klomp på grund av ett genuint och brinnande intresse för öl, utan det var mer ett brinnande genuint intresse för att betala hyran och sätta mat på bordet.

M: Men vad jobbade du med då, förutom att göra det grafiska?

B: Det var rätt mycket med att skapa en grafisk profil till krogen. Det Take hade gjort innan var att köpa en logotyp, faktiskt samma logotyp som vi har idag även om jag satt min egen prägel på den. Det är det enda i vår grafiska profil och våra trycksaker som jag inte har gjort själv.

I och med att vi tidigt bestämde oss för att ha ett genomgående utseende på tappkranarna och de flesta svenska mikrobryggerier skickade sina skyltar i form av "Klipp ut den här biten av lådan som flaskorna levereras i". Då satte Take mig på att plagiera de  fyrkantiga tappskyltarna i den mån jag inte kunde få en rund skickad till mig. I vissa fall fanns över huvud taget ingen skylt till ölet, och då fick jag hitta på något eget.

Så jag höll på att göra toppskyltar, menyer och så började jag snickra på vår första hemsida som inte bara var en meny och kontaktuppgifter. Men det jag framför allt gjorde var att jag var Takes assistent… Jag gick snett bakom honom och skev ner allting. Så jag var med på varenda möte. Då var jag också med och anställde folk och så. Men sedan anställdes en restaurangchef som tog över en hel del av det där med att ha övergripande koll. Och då började jag fokusera på ölsidan och de inköpen.

En låda runda pumpskyltar.

M: Hur gick inköpen till då?

B: Ja, från början var Tess barchef här och satte det sortiment vi hade. Hon körde det racet i ungefär ett halvår. Sedan började hon mer att jobba med att sälja ölen.

Take: Hallå!

M+B: Hallå!

T: … då tänkte jag "Han [Magnus] ringer väl när han är på väg in". Men icke då. Han skiter väl i vad jag tycker och vill bara lyssna på Bobo.

M+B: Javisst!

T: Inga sanity checks!

B: Inte ens vaccinationskort...

M: Bobo höll just på att berätta om när han blev Bobo. Eller... Barchef?

B: Nej, nej. Det är jag verkligen inte.

M: Vad är du då?

B: Ja, jag... är... jag... egentligen... tja...

T: Kabouter heter det på holländska!

B: Är det så?

T: Ja, kabouter, de har sån där röd... [Take visar upp telefon med bildsökning på skärmen]

B: Kabouter-Bobo! Där har vi det! Nej, jag har väl sagt redan från början att jag inte är så intresserad av titlar. Jag skiter i vad jag är.... Men jag köper in all öl, jag tar emot all öl, jag packar upp och sorterar den, jag inventerar den, jag kopplar på och kyler den. Och håller provningar.

T: Ja, kabouter.

B: Som en Chouffe-tomte.

T: Ja, du är en Chouffe! [Take pekar på den hukande tomten som står i fönstret]

B: Nej, men de grejer som jag gjorde från början - förutom att gå bakom Take - gör jag fortfarande, i princip. Men så har det tillkommit lite grejer med inventering och sånt. Sedan sitter jag i vår operativa ledningsgrupp. Jag sitter inte i ledningen för företaget, men jag försöker att vara involverad i så mycket jag kan.

M: Det som du gör nu är väl en dans på rosor jämfört med hur det var i början? Nu är det väl bara att handla det du vill ha?

B: Ja, om man jämför med det första året när jag fick ta reda på vilka leverantörer som fanns och vad de hade i sina sortiment. Sedan fick jag lära mig något om bärs också.

Jag gjorde allt i fel ordning. Jag blev ju inköpare av bärs innan jag hade lärt mig någonting om bärs. I stället för att lära och låta det bli en väg in. Så det var tvärt om... Men jag drack väldigt mycket öl under det där intensiva året. Sedan kände jag att jag kunde det där.

T: Sedan dricker han inte öl längre!

B: Nja... Ett intensivt år, för att få det där att sätta sig.

M: "Titta en sån där öl med brun etikett. Den är inget god. Men en sån där med mycket vokaler i namnet däremot. Den köper vi!"

B: De med flest vokaler och medaljer är alltid bäst! Det har vi fått lära oss...

M: Medaljer på etiketterna ja.

B: Och ofta är de ett märke som visar att man betalt en viss summa, det är kvittot på att man uppfyller kraven för att få medaljen...

[Här kom en lång berättelse om att hyra limousiner i Las Vegas]

B: För att svara på din fråga: Ja, det är mycket lättare att köpa in öl när alla distributörer och importörer vet att man har möjligheten att sälja kul bärs. Då får man fler spontana samtal från säljare som undrar om man är intresserad av att köpa, när vi var nya så fick vi mer presentera oss och vad vi gjorde.

Det hände att man fick lite gliringar om att de kunde hjälpa oss med utbildning i att tappa öl och sådär. Jag minns en speciell leverantör som ville ta upp hela vår personal på en utbildning innan de ville sälja någon bärs till oss.

Så... Man måste väl skapa sin egen trovärdighet.

T: Och så alla de där som förklarade att de tagit in ett fantastiskt öl från Polen eller Serbien eller ...

B: "Hej vi har fått in ett tjeckiskt öl! Kan ni någonting om ... tjeckisk öl?"

T: Vi har fått in en hel del frågor om öl från Estland, Polen, Vitryssland, allt möjligt.

B: Jag minns inte vilket ställe det var som lite förstörde för importörerna. Det var något ställe som tog in väldigt många sorter, och så trodde importörerna att det där var något alla ville hålla på med. Om det gick att sälja en ljus lager från Bolivia så ville alla säkert också ha en Argentinsk ljus lager och en från Peru

T: Och från Ghana!

B: Givetvis.

M: Fast det där var också lite en trend, några år före att ni öppnade att ha många flaskor. Monks Café Wallingatan hade ett tag 2.000 olika flasköl och försökte ha världens största sortiment. Och så satt man där och tittade på en jättelista med öl som inte var speciellt... Intressanta.

B: Jag har faktiskt skrivit en ... Det kan du ju lägga till i listan över vad jag gör: Jag är ju copywriter för det här stället också, jag har skrivit nästan all text gästerna ser.

Men jag har skrivit att vi fokuserar på bredd, och att bredd inte handlar om att ha en ljus lager från varje världsdel. Utan mer en bredd i stil och smak. Vi har smakat alla öl, det tar ju lite tid, men det är...

T: I början så blev vi ju hela tiden jämförda med Akkurat och Oliver Twist. På både gott och ont.

M: Det var väl ett bra betyg?

T: Nej, allt blev måttat mot dem. De var ju liksom Ölkrogen™ men nu är de inte det på samma sätt. Visst har de också utvecklats, men om man jämför med vad andra ölkrogar hade då och vad Akkurat/OT hade då och jämfört med vad ölkrog-Stockholm har nu med vad de har nu... Visst har allt utvecklats, men det är inte längre synd om en om man är i Stockholm och inte kommer in på just de två krogarna.

B: Nej, nu kan man till och med åka ut till Brommaplan och gå på Sorbon...

T: Fast det är inte lika mycket snack om Sorbon nu som det var då.

M: De är inblandade i Brewdog Bar också.

B: De kanske skulle ta och skriva lite mer på Facebook?

Fortsättning följer...

2 kommentarer:

  1. När KRIGEN var ung. Det måste ha varit riktigt länge sedan det.

    Kunde inte hålla mig. :-)

    SvaraRadera