Linköping Beer Expo 2018

Vårsol!

Det skulle bli en annorlunda ölfestival för mig i Linköping i år: För första gången sedan festivalen startade 2010 skulle jag inte hålla någon provning på Beer Expo, utan vara där som vanlig besökare.

Kön utanför Konsert & Kongress såg vid första anblick oroande lång ut, men det gick väldigt snabbt — jag hann knappt fixa klart med bilden ovan.

Hela arrangemanget kändes mindre än det brukade. Färre utställare än tidigare år i den här lokalen och inga provningar. Vi tyckte oss vara ganska färdiga efter ungefär tre timmar.

Att det är färre utställare är inte så konstigt: När festivalen var ny kanske det fanns under 10 festivaler om året, nu får de bara den här helgen konkurrera med ölfestivaler i Växjö och Halmstad. 

Jag tog bara ett kort, och förde inga anteckningar. Men lite osorterade minnen bär jag med mig från eftermiddagen i alla fall:

• Ocean Engelsk Pale Ale har gått på cask till stockholmskrogarna, och på flaska till Systembolaget i maj. En väldigt lagom och balanserad britt.  
• Nils Oscar Rökporter i ett fat från 2015 var en riktigt djup smakupplevelse där rökigheten och de rostade tonerna nu mötts av madeira och russin.
• Strömsholms Brygghus ville inte vara sämre utan hade hittat ett fat från 2015 av Herman Hedning Belgian Bastard som de glömt bort i ett hög. Här fanns en belgisk grund och fatiga toner men också den där syrligheten som de hade problem i sina öl vid den tiden. Fungerar dock okej i den här omgivningen.
• Svarta tjecker är sällan fel, och Černovar Černé var ett bra exempel på en underskattad stil. Tjeckisk Handel hade en smart sak i montern: Visitkort som presenterade varje öl.
• Hos Belgoklubben stod den glömske Jens Skrubbe och langade ut belgare. En specialtillverkad belgisk stout och en behaglig saison som jag inte noterade. Dagens positiva ölöverraskning fanns dock här: White Pony Sheep doesn't get Sheep som lyckades både vara en torr stark belgare och en imperial stout.
• Jackdaw körde en minimalistisk väg, man kunde välja mellan Surt eller Sött med olika fruktsmaker. Valde Surt Körsbär som verkligen var tllrullande sur men med ganska lite körsbär kvar i smaken. 
• Jag tror att Stångehamn från Oskarshamn var här på sin första festival. De brygger fortfarande sin i kastrull på spisen. Provade Grannens IPA som inte var bra: Grumlig och dammig i smaken med väldigt lite humlekaraktär eller beska.
• Electric Nurse hade med sig ett par nya öl: NEIPAn Spik I Foten trillade i fällan att vara för besk men i övrigt bra. IPA #1 däremot var en välbalanserad och citrusbesk IPA som nog var dagens bästa humliga öl.

Vi råkade också ut för en sån där sak som bara kan hända mig: Frugan stötte ihop med en ung man med sitt tomma glas. Inget konstigt med det, men den öl vi drack ur det glaset bara smakade parfym. Med tanke på att ölen vi provade var en ganska lugn APA så insåg vi snabbt att mannens parfym smetat av sig på glaset. Det tog ett tag att rensa glas och mun.