2014-10-30

Mikkeller K:rlek Höst/Vinter 2014

Bild: Brill & Co.
Öl nummer 6 i serien K:rlek, samarbetet mellan Mikkeller och Brill & Co med etiketter av Sara Nilsson, heter K:rlek Höst/Vinter 2014. Det är en amerikansk pale ale på 5,2 %, den här gången bryggd på maltsorterna pale, pilsner, carahell, vete samt råfrukt i form av havreflingor. Humlen är Centennial, Nelson Sauvin, Citra och Simcoe.

Färgen är guld (8 EBC), vätskan är aningen grumlig. Det finns lite fällning i flaskan. Det vita skummet är två fingrar högt och gräddigt, det sjunker sakta och lämnar en del rester på glaset.

Doften är mjuk med citrus-humle, mestadels grapefrukt. Söta toner av syrligt godis och pomerans-kryddad marmelad. Gröna växter och trädsav i bakgrunden.

Smaken är först attackerande söt-syrlig. Det sjunker undan och ger utrymme åt milda grapefrukt-toner, krusbär, citron och vita vinbär. Aningar av trädsav. Medelstor kropp. Den mjuka eftersmaken har en växande beska och sötma, citrusskal, fruktgodis och aningar av deg. Slutet är ganska syrligt med grapefrukt och krusbär.

Kolsyran är kraftig, de medelstora bubblorna är kortlivade. Vätskan är lätt men ändå lite kladdig. Jag tycker att ölen blir godare när den stått en liten stund och kolsyran fått lugna sig lite.

En mjuk och lättdrucken APA, inga överraskningar på det sättet. Jag inser att mycket av smaken kommer från den rätt egensinniga Nelson Sauvin-humlen med dess tydliga toner av syrliga frukter, och att det inte uppskattas av alla som dricker den. För att inte smakerna ska gå helt över styr så är den också mildare än de tidigare, och även om den inte är dålig så är det ingen favorit som förra halvårets var – jag kommer nog inte att köpa 1½ låda av denna öl den närmsta tiden…

Betyg: 3,33. Tillgänglighet: Systembolagets Tillfälliga nyheter oktober 2014 (lagerstatus). Pris: 29:90 för 330 ml. Bäst före: 05/08/16.

2014-10-28

Ny krog i Linköping

Bild: Malt och Humle.
På fredag, 31 oktober 2014, kommer Linköpings nyaste ölkrog att öppna: Malt och Humle är namnet, platsen är Borgmästargatan, i källaren under restaurang Storan. Det är folket från Storan och Johannes Kök som står bakom stället, och av bilderna från Facebook att döma så kommer ölen från Wicked Wine, Brill och Great Brands.

Uttrycket ”gastropub” har dykt upp i marknadsföringen vilket sänker mina egna förväntningar en aning.

= = =

Och på tal om ölkrogar i Linköping så frågade jag i lördags krögare Take hur det går med utbyggnaden av De Klomp (som jag skrev om i maj). Svaret var ”långsamt”.

Bok: Öl Smakerna Hantverket Stilarna


I samband med Stockholm Beer i höstas så kom det ut en bok om öl. På sätt och vis den svåraste tiden på året att ha med bokproduktion att göra eftersom Bok & Biblioteksmässan går samtidigt och dit ska alla förlag ha med sig nya böcker.

Boken heter Öl Smakerna Hantverket Stilarna och har getts ut på Bonnier Fakta. Författarna är kända namn för blogg-konnässörer: Joel Linderoth (BeerSweden, BeerInl, Mitt Kök) och Darren Packman (BeerSweden, Beer Studio).

Målgruppen är som hos flera andra böcker i det här ämnet främst de som är i början av sin ölresa. Boken inleds dock inte med en genomgång av bryggeriprocessen som brukligt, utan här förklaras först fenomenet ”craft beer” eller ”hantverksöl”. Därefter kommer processen följt av en instruktion i ölprovning och ett par mycket nyttiga sidor om felsmaker och hur men vet om ett öl blivit dåligt, och varför.


Mer fakta: Glas, servering/upphällning och långtidslagring förklaras på ett snabbt, pedagogiskt och smart sätt.

För så är det: Joel och Darren är drivna skribenter och jag tycker att boken har bättre flyt och känns mer lättläst än snarlika ölböcker.

Med den inledande frågan ”Vilken är världens bästa öl?” och en titt på ölrating-världen så kommer en genomgång av ett antal olika ölstilar med lite historia och typiska egenskaper.
Samt aktuella exempel, där det stora flertalet av dessa är tillgängliga hos Systembolaget. Vilket å ena sidan är bra eftersom boken blir mer praktiskt användbar, men det ger den samtidigt en kortare livslängd – ett par av ölsorterna försvann faktiskt från det fasta sortimentet samma vecka som boken kom ut.


En spännande detalj för oss mer erfarna läsare är att samtliga öl som finns med i boken presenteras med malt- och humlesorter.

Att lista öl med bilder på flaskor och beskrivningar är ett direkt arv från Michael Jacksons sjuttiotalsböcker (som i mycket definierade konceptet  ölbok), och ofta tycker jag det blir en ointressant uppräkning sida upp och sida ner. Men här varieras texterna och infallsvinklarna väl, och mitt läsintresse hålls vid liv.

Rent grafiskt så håller sig den här boken i grunge-traditionen med fejkat slitage, rastereffekter och en blandning av matta och tungt kontrastrika bilder. Det är, precis som texten, yrkesskickligt gjort och stör inte läsandet – det blir aldrig form över funktion.

Ja, jag rekommenderar den här boken till de som är måttligt eller nyväckt ölintresserade. För oss insjunkna nördar finns det en hel del nytt att lära sig, men det är inte oss som boken i första hand är riktad till.

Öl Smakerna Hantverket Stilarna finns att köpa från exempelvis Beer & Beyond, Adlibris och Bokus. Eller så kan man kolla Prisjakt.

Och… så var det det där med min inblandning i boken. Under ett intensivt dygn i början av juni 2014 så hjälpte jag till att faktagranska texten, det blev ungefär 35 förslag till förändringar och de flesta verkar gått igenom. Givetvis är det ett riskabelt uppdrag, och jag har under genomläsningen av den färdiga boken hittat två missade missar: Ett rent faktafel och en självmotsägelse. Att hitta dem kan vara en lämplig utmaning för läsarna!

2014-10-27

Braukunstkeller Mandarina IPA

En amerikansk IPA i stilen, men brygd i Tyskland med den nya tyska humlesorten Mandarina Bavaria? Intressant!

Ölen kommer från BrauKunstKeller, heter Mandarina IPA och har följande mätvärden: 16° Plato, 6,1 % alkohol och 55 IBU.

Färgen är guld med lite orange (10 EBC), vätskan är klar. Det finns aningar av fällning på flaskans botten. Det två fingrar höga skummet är luftigt och varmvitt. När det sjunker ner till ett storbubbligt lock så ser det lite… smutsigt ut. En del skumrester på glaset.

Doften är mjuk och rätt så söt. Toner av mandariner, apelsiner, citronskal och lite grapefrukt. Den är oväntat mild/svag.

Smaken är söt med en hel del aromhumle i form av mandariner, söta apelsiner och en aning grapefrukt. Växande ren sötma som får den att stundtals kännas godissöt. Medelstor kropp. Eftersmaken har mer mandariner och andra söta citrusfrukter. Toner av tvål och alkohol poppar upp här och var. Den långa avslutningen är ren, bitter-söt med lite grapefruktskal.

Kolsyran är mjuk med massor av små mjuka kortlivade bubblor. Vätskan är medelmjuk.

Mandarina Bavaria-humlen ger visserligen de utlovade tonerna av citrus och framför allt mandarin, jag tror inte jag känt den här humlesmaken tidigare. Tyvärr är det allt som finns här och det blir rätt fort enformigt och översött.

Betyg: 3,16. Tillgänglighet: Systembolagets tillfälliga nyheter september 2014 (slutsåld). Pris: 29:70 för 330 ml. Bäst före: 23.04.15.

Och det där fick bli min tvåtusende ölrecension!

The Kernel India Pale Ale Black

Jag vet faktiskt inte så mycket om London-bryggeriet The Kernel. Men det jag vet är att de gör öl som det talas mycket väl om, att de har en väldigt konsekvent och minimalistisk grafisk design och att deras namn utgår från stil och eventuellt ingredienser.

På Systembolaget fanns nyligen deras svarta IPA India Pale Ale Black på 6,7 %. Och när jag såg den på hyllan så var det ett självklart köp.

Färgen är mörkt brun, som en porter (80 EBC), vätskan är klar. Det finns lite jäst på flaskans botten. Det två fingrar höga skummet är luftigt och ljusbrunt, och det sjunker ner till ett tunt lock lämnandes en del rester på glaset.

Doften är besk med lite rostade toner i bakgrunden. Lime och grapefruktjuice med en fruktig sötma. Om jag blundar och doftar så känns den mer som en modern IPA än en stout, vilket är en bra sak i min bok. Mycket humle, men ändå balanserad.

Smaken har en tydlig men ändå lätt rostning; träkol och bränt kött. Förbipasserande söta toner, citron, lime och grapefrukt. Ren medelkraftig beska, klart i IPA-spannet. Fruktigt estriga toner, lite som gelégodis, samt en del värmande alkohol. Kroppen är överraskande lätt. Eftersmaken är besk utan att bli sträv, jag hittar fruktgodis, grapefruktjuice och -skal. Lite rostad makt påminner lite om beskt mörkrostat kaffe. Det långa slutet är beskt och lite fruktigt.

Kolsyran är lätt till medium, de kortlivade mjuka bubblorna är medelstora. Vätskan är lätt, nästan blaskig.

En mycket välgjort svart IPA. Om det bara inte varit för att de jäst ut den så bra att den förlorat sin kropp och blivit tunn. Det är inte så jag vill ha min öl i IPA-familjen vid den här styrkan. Visst blir den lättdrucken, men jag känner mig ändå lite lite lurad.

Funkar förvånande bra med pepparkakor.

Betyg: 3,59. Tillgänglighet: Systembolagets tillfälliga nyheter 5 september 2014 (lagerstatus). Pris: 39:90 för 330 ml. Bäst före: 23 JAN 2015.

2014-10-26

Tidskriftskollen

Dags att kolla i de öl-tidningar som jag får hem/prenumererar på.


Amerikanska Beer Advocate Magazine nummer 92 är det senaste jag fått hem, även om #93 är ute i USA nu. Magasinet går nu åter att prenumerera på även utanför USA, och ett år kostar fram till nyår $9,99 plus porto $29,99.

Jag gillar verkligen den här tunna (66 sidor, men betydligt mindre andel reklam än andra amerikanska tidningar jag sett) men koncentrerade tidskriften med sina återkommande skribenter, avdelningar och layout.

I #92 så handlar den stora huvudartikeln om ölturism, en växande marknad inte bara i USA utan även i Europa. Den mindre ”featuren” tar upp öl på sportarenor och trenden att lokala bryggerier börjar få in en fot även där, gärna med specialbrygder som bara finns att köpa i samband med matcher.

I övrigt tar ölhistorikern Ron Pattinson upp den återuppståndna holländska ölstilen Kuit/Koyt/Kuyt, som ska bryggas med minst havre-, vete- och kornmalt. När får vi se det första svenska exemplet?

Reseguiden kollar på Amsterdam, hembryggarsidan ger ett recept på australiensisk sparkling ale och matsidorna ger fyra recept på Österrikisk fruktkaka (Linzer Torte) med bocköl. Ekonomi-sidan tar upp fenomenet crowdfounding och ställer det mot aktieförsäljning.

Bryggerierna Smuttynose, Good People Brewing och Spencer Brewery får var sin artikel med var sin infallsvinkel.

Även annonserna ger intressanta inblickar i öl-USA. Ska man utgå från den är tomfat just nu en bristvara där. 


Svenska Hembryggareföreningens medlemstidning Hembryggaren kom för någon vecka sedan med nummer 3/2014. Här handlar det stora reportaget om American Homebrewers Associations stora hembryggarträff som i år hölls i Grand Rapids, Michigan.

Förutom rapporter från lokala föreningsarrangemang, ett efterrättsrecept (Frukt i weissbiergelé) och tips om nya hembryggarprylar ett litet reportage om bryggningen av SM-vinnaren Drakens IPA Åbro.

För oss domare är nog de intressantaste sidorna genomgången av nyheterna i öltypsdefinitionerna inför 2015 års tävlingar. Såväl lagerklassen som veteölsklassen har fått sig mycket välbehövliga moderniseringar. Typdef i fokus är den här gången 1G Amerikansk Lager. Noggrann temperaturkontroll är A och O, får vi veta.

Ett intressant initiativ är att Nya Carnegiebryggeriet bjuder in hembryggare att göra en klon av sin Amber Ale. Nedskalat recept finns i tidningen, och i början av december ska det bli en träff på bryggeriet för att se vem som kommit närmast originalet. Påminner om när Oceanbryggeriet bjöd in hembryggare att klona sin Ocean Porter för några år sedan.

Sist, men definitivt inte minst, är uppslagen med recepten på alla medaljöl i Svenska Mästerskapen i Hembrygd Öl 2014.


Svenska Ölfrämjandets tidning Maltesen kom i samband med Stockholm Beer ut med nummer 98.

Egentligen hade det här planerats som årets sommarnummer, men precis som Hembryggaren har man haft problem att hålla utgivningsplanen, mycket beroende på att det är ett litet fåtal frivilliga som framställer tidningarna, och ibland kommer annat i vägen.

För Maltesen innebar det att flera av artiklarna blivit så inaktuella att de fått bytas ut eller skrivas om.

Det stora temat för nummer 98 är ”Öl och religion”, som tar upp huvuddelen av tidningen. Givetvis med en artikel om trappistordern och dess öl, men också historiska tillbakablickar på Svensk och Nordisk klosteröl och ölets/mjödets religiösa status under vikingatiden.

Pubrunde-artiklarna är alltid välinformerade med bra och aktuella tips. Den här gången handlar det om Helsingfors. Resereportage kommer från från Belgien och Russian River

Kunskapsavdelningen Maltesenakademin tar upp det alltid aktuella ämnet Hållbarhet och märkning.

2014-10-25

Öppen ölprovning: USA


Det blev visst två ölprovningar på De Klomp under oktober 2014. Å andra sidan hade jag ingen i september, så antalet stämmer fortfarande.

Temat var USA, och ett rekordstort antal gäster hade samlats för att titta, dofta, lyssna smaka och tycka:
  1. Founders Rübæus. En sommaröl med hallon. Någonstans i mitt huvud kopplar jag ihop hallon och berliner weisse, men här var det betydligt maltigare och större. Fint integrerad syrlighet, men kanske inte så frisk som jag önskat. Skissbetyg 3,25.
  2. Samuel Adams Cream Stout. Bryggt i USA, men väldigt brittisk i sin torra maltighet. Mycket mindre sötma, men väldigt gräddigt krämig. skissbetyg: 4.
  3. Deschutes Black Butte Porter. Var i jämförelse med den förra mjukare och chokladigare. Riktigt riktigt smaskens, jag recenserade den här för ett knappt år sedan och gav den då 4,36 i betyg. Och någonstans där ligger den nu med. 
  4. Flying Dog Raging Bitch förde oss över till en mer tydligt amerikansk tolkning av en europeisk stil: Belgisk IPA. Här fanns både citrus-humle och belgiskt fruktig jäst i en prydlig balans. I februari 2012 gav jag betyget 3,9, men idag hade jag nog gått upp lite till på skalan. 
  5. Sierra Nevada Narwhal. En imperial stout som höjts till skyarna på olika forum och bloggar, och som setts i en hel del annonser. Så nyfiken var jag. Stor (men inte tung), rostad, kaffe, torkade frukter och en lång elegant eftersmak. Skissbetyg: 3,5.
  6. Hur avslutar man efter en sådan öl? Med Sierra Nevada Bigfoot, såklart. Årgång 2014, så den här var rejält besk och kändes i början som en östkust-DIPA snarare en ett amerikanskt barley wine. Den söta maltigheten tog efter ett tag tillbaka fokuset och gav en lyxig känsla med en del starkvinstoner. Jag har aldrig druckit den så här färsk, och jag tror att jag skulle gilla den bättre om ett år eller så. Skissbetyg: 3,5. 
När jag stod och funderade på provningen efteråt så insåg jag att det visserligen var öl från amerikanska ”craft breweries” men att det ändå inte hade varit med någon öl med tydligt fokus på modern humle.

Så kan det gå, jag tyckte det inte verkade vara så många besvikna miner efteråt. Handuppräckningen vanns med god marginal av Raging Bitch.

Kommande provningar: 1 november: Bobo har fått en nyheter som ska testas.

Sedan blir det en specialprovning söndagen den 23 november 16:00 där Petter och Lena från Norins tillsammans visar möjligheterna när man kombinerar kraftiga ostar och kraftiga öl. OBS: Biljetter säljs hos Norins Ost.