2014-04-19

Öppen ölprovning - blindprovning

Krögaren fixar borden!
Det blev en april-provning för mig på De Klomp i år, i alla fall. Men det bestämdes sent. Så vi kastade in en blindprovning. Alltid lika lärorikt.

Eller är det det? I Stora Ölboken påpekar Jan-Erik Svensson att frånvaron av sammanhang gör att man ofta griper tag i ett halmstrå i förnimmelserna, drar iväg åt helt fel håll och inte kommer på rätt spår igen. Och att det därmed inte ger så mycket erfarenhet egentligen.

Men det brydde vi oss inte om. Jag misstänker alltid att en del kommer till de här provningarna för att se mig rodnande erkänna min totala okunskap om allt kring öl.

Jag dök upp trekvart innan provningen som vanligt och såg barchef Bobo sola sig på uteserveringen. Vi blev väl sittande där, njöt vårdagens sol och började fundera. Hur många skulle komma? Få anmälda på Facebook. Och få som visste att krogen ens var öppen. Bobo hade dukat fram för 12 gäster.

Eller… Vi tittade oss omkring, och nu hade 3 gäster redan dykt upp och satt sig hos oss. Äh. Vi kör den här blindprovningen på uteserveringen!

När provningen började prick 15:00 så var vi 7 kring det nyarrangerade långbordet. Och ackompanjerade av biogasbussar och motorintresserade som tagit ut sina fordon för första gången så gick vi igenom de här ölen, som alltså jag som provningsledare inte hade en aning om:
  1. Smågrumlig guldfärgad vätska. Lite jordiga toner i smaken. Lite blandad humle i doften. Något slags APA? Fast inget amerikanskt, trodde vi. Kanske bryggt med något slags belgisk jäst? Njae. Rätt okej, men inte så mycket mer. Ingen gissning kom fram. Rätt svar: South Plains American Pale Ale. Lite lustigt var att jag och Bobo småpratat om just detta bryggeri innan och kommit fram till att deras välhumlade öl varierar en hel del.
  2. Ungefär samma färg, men nu klart och med bättre skum. Rätt så balanserat, och på gränsen till lätt. Amerikanskt i stilen. Men samtidigt väldigt väldigt färskt. Flera inklusive mig kände syrliga drag av vete(malt). Riktigt trevligt, faktiskt. Men vad? Välgjort och trevligt… Åter gav vi upp. Med all rätt, för det här kunde ingen av oss ha druckit tidigare: K:rlek vår/sommar 2014 från Brill och Mikkeller på 4,7 %. Mycket bättre än den från i höstas, den här kommer att sälja bra vid fint väder!
  3. Nästa öl var av samma färg som de tidigare. Syrligt, men inte brettat. Rätt rent, någon tyckte att det var en småtråkig amerikansk wild ale. ”Smaksatt och rätt låg alkoholhalt” flinade Bobo. Syran kändes på något sätt lite för… ren. Fruktöl? Vilken frukt? Jag började yra om rabarber. Nä, ingen frukt innehöll den. Däremot salt och koriander: Ritterguts Gose! Nu satt alla och stirrade, och undrade hur vi kunnat missa den nu så tydliga sältan?
  4. Brunsvart öl. Rostade toner. Jag gick ut hårt och påstod att det var en porter. En trevlig sådan med fina rostade men inte brända toner och lite sötma. Så en (irländsk) stout kunde det inte vara. Enkel, ärlig och rättfram. Svenskt? Ja, troligen. Bobo sköt in att det nog var så här det skulle dofta och smaka om vi lyckades fånga in bryggarens själ i ett glas. Gott? Absolut. En sån där öl som bara ska drickas och inte analyseras. Brygger Oceanbryggeriet någon porter till vardags? I så fall var det den här! Och vi var väldigt nära, fast ändå lite fel ute, i glasen hade vi Ocean Stout.
  5. Nästa öl var ljusare, men mörkare än de första. Fruktiga beska toner i smak och doft. Men också något syrligt-fenoliskt som på något sätt låg och störde. Vi trodde nu att alkoholhalten var något högre än de tidigare. Jag snöade in på att det var en amerkansk brown ale, och gillade den därför inte så jättemycket. Det gjorde dock de övriga kring bordet, även om vi inte blev riktigt kloka på vad det var. ”Skyhöga betyg på Ratebeer!” hävdade Bobo, liksom att ”fatet vi fick gick åt på två dagar, fast flaskorna är nog aningen billigare per centiliter”. Jaha. Vi funderade och drack. Till slut kom svaret: Näcken från Siren/Omnipollo/Rick Gordon Lindqvist. Hmhmhm.
  6. Sist ut var en öl som var… Besk. Besk besk besk. Besk! Jag tyckte mig inte känna så mycket mer. Knappt någon malt alls. Sa jag att den var besk? Det var en snygg beska, dock. Annars kom jag mest att tänka på de DIPA som serverades på hemgryggar-SM: Det var inget snack, det var humlebeska från början till slut. Vi ringade in det till en amerikansk DIPA kring 9 %. Till slut blev det ett förhör i sydvästamerikansk geografi, och fiskanatomi. Rätt svar: Ballast Point Dorado. Nämnde jag att den var besk?
Jo, det gick ungefär som det brukar. Å andra sidan citerar jag gärna Janko igen: ”En blick på etiketten ger mer än 20 års erfarenhet”.

Bonus: Öl 4 skulle egentligen vara en annan lika guldig som de andra. Men den saknade helt doft, och smakade verkligen ingenting förutom en kemisk beska som dök upp efter ett tag. Efter att ha provat ytterligare ett par flaskor så kom vi fram till att den var skadad och därför tog Bobo blixtsnabbt fram en annan. Därav den lite oväntade ordningen.

Det var kul och annorlunda provning i vårsolen, och det är nog inte bara mitt ständiga rodnande som gjorde att mina kinder hettar nu. Och med tanka på att jag bara igår var helt däckad av förkylning så gick det på det sättet över förväntan.

Nästa provning blir 26 april då Bobo trådlöst ska gå igenom lite nyinkomna öl. Och så, 3 maj, kommer jag tillbaka och håller en provning med titeln ”Nya svenska bryggerier”!

2014-04-18

Nästa vecka bär det av!

Flandern är det gula.
I december fick jag ett mail. Det var på håret att jag kastade det som ett spam, men jag läste det igen så insåg jag att det faktiskt var på riktigt. Det kom från regionen Flanderns officiella turistbyrå Visit Flanders, och erbjöd en ölfokuserad resa till området med resa och uppehälle betalt.

Erbjudandet hade gått till en handfull ölskribenter i skandinavien, och efter några dagars funderande tackade jag ja.

Och som sagt, nästa vecka bär det av. Programmet är vansinnigt komprimerat för att hinna med allt. Så pass att jag på grund av olyckliga flygtider kommer att missa besöket på Cantillon och ölfestivalen Zythos. Men jag tror jag kommer att få se, höra och dricka så jag klarar mig ändå.

Tanken (från såväl mig som Visit Flanders) är såklart att det ska bli ett rejält fokus på norra Belgien ett tag här framöver.

Kanske skönt som omväxling?

2014-04-15

Öl på Cinderella


Ölläget annars på Viking Cinderella? Jo tack, jag har sett värre. Till lunchen på söndagen drack jag en Samuel Adams Boston Lager till strömmingen och det funkade bra, fast det var i brist på en torr tysk pilsner. 

Taxfree-butiken hade också fått upp en hylla med öl, så det var inte bara flak med industrilager som fanns att köpa. Åländska Stallhagen, så klart. Tyvärr inte min favorit bland deras öl Brown Ale men väl ett par andra som jag får återkomma till.

En hylla fullproppad med Brewdog (Hardcore IPA för 21:00). Några av de där brasilianska ölen från Casa Di Conti… Samt en del andra öl, som jag tyckte mig känna igen från Wicked Wines katalog:


Boulevard Pale Ale för 18:00 eller CAP Endless Vacation för kronan mer kändes som okej priser.


Fast till slut köpte jag bara en flaska vardera av de Stallhagen-öl jag inte sett tidigare. Man orkar ju inte släpa på hur mycket som helst…

Lite senare på eftermiddagen intogs en Stallhagen Pale Ale (väldigt skummig, helt okej smak) och en  Young's Double Chocolate Stout (smakade den verkligen så mycket chokladextrakt förr?) på skeppets Admiral Whisleblower's Pub.

2014-04-14

Paulistânia Escura

Viking Cinderella, en båt jag inte åkt på många år, har de under en tid nu i vår ”Brasilianska veckor”.

Jag var väl lite skeptisk, men det visade sig att den braziliaknskinspirerade maten i à la carte-restaurangen var riktigt god, bossa nova-kvartetten i pianobaren välljudande och… De hade faktiskt importerat några sorters brasiliansk öl som serverades i restaurangerna och i Tax free-butiken.

Serveringspersonalerna var dock inte helt inlästa på ölsorterna, så jag chansade och tog den mörkare och svagare varianten, Paulistânia Escura från Casa Di Conti. Det är en münchen dunkel på 5,6 %.

Det ljusbruna fingertjocka skummet sjönk sakta och lämnade lite rester på glaset. Vätskan var klar och djupt mörkbrun (70 EBC).

Tunga toner av rostad malt dominerade doften. Karamell och lite kola. Söta röda bär. Intensiv.

Mjuk karamellig malt i smaken, som väntat med lite ren beska. Mörkt nygräddat rågbröd. Balans och friskhet. Medel till stor kropp. Karamell och lite Marmite-känsla i eftersmaken liksom lätt alkohol och torra beska smaker. Långt karamelligt slut.

Frisk kolsyra; små friska bubblor och mjuk vätska.

Kort sagt: En klassisk sydamerikansk mörk lager.

Tyvärr var den för stor och maltig för att passa till min ganska lätta fiskrätt med risotto. Inte för att det på något sätt skar sig, men ölen var helt enkelt storleken för stor.

Betyg: 3,84. Tillgänglighet: Flaska på krogen. Pris: Okänt 60:00 för 600 ml. Bäst före: 15.03.2015.

Ilkley Siberia Rhubarb Saison

Bild: Ilkley Brewery
Helgen tillbringades på Ålandskryssning. Eftersom det den här gången var Viking Lines som stod för resan så kunde vi inte gå till OT eller Akkurat som vi brukar när vi kryssar med Birka. I stället promenerade vi backen upp till Bishops Arms Folkungagatan, en favorit bland kedjans krogar.

Jag bar innerst inne på ett hopp att det skulle finnas kvar någon skvätt av Omnipollo Astral #2, men den hade sålt slut kvällen innan. Ack ja.

Nåja, det var väl rätt väntat. Vad annat fanns att fördriva tiden till avgång med?

Siberia Rhubarb Saison fick det bli. En saison med rabarber från brittiska The Ilkley Brewery på 5,9 %.

Färgen är guld, vätskan något disig. Fingertjockt vitt skum som lämnar tunna rester efter sig.

Doften är något metallisk. Toner av belgisk jäst och syrlig frukt. Persikor och en beska som påminner om en session-IPA.

Smaken är söt-syrlig och har en del mineraler och jordighet som för tankarna till amerikanska wild ales. Aningar av vetemjöl och alkohol. Medelstor kropp. Eftersmaken har en ren alkoholsmak och uppfriskande/svalkande minttoner. Osötad rabarberkräm i slutet.

Kolsyran är lätt till medelstark, bubblorna är länglivade i munnen. Vätskan är medelmjuk.

Den här var svår att recensera eftersom krogen – som alla andra i kedjan – envisas med att servera alla sina fatöl vid iskall pilsnertemperatur. Men när den väl fått upp värmen så framträder rabarbertonerna bättre. Fast jag vet inte om det där med rabarber-saison var en så bra idé egentligen. Och kolsyran var för svag i den också, nu när jag ändå gnäller.

Betyg: 3,03. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 75:00 för 400 ml. Bäst före: -.

2014-04-11

Brooklyn 1/2 Ale Session Saison

Bild: Brooklyn Brewery.
Ända sedan jag hörde talas om den här har jag varit väldigt sugen på att prova. En folkölsstark (3,4 %) saison från Brooklyn Brewery, det måste väl vara gott?

Ja, jag fick två oetiketterade flaskor från Carlsberg Sverige i en plåtlåda tidigare i veckan, och jag provade en 1/2 Ale Session Saison redan dagen efter till middagen.

Den var god.

Mycket god.

När jag häller upp den ser jag en något grumlig ljust orangegul vätska (15 EBC). Det tre fingrar höga skummet är tjockt och vitt. Det sjunker långsamt och lämnar en hel del rester på glaset.

Doften är friskt besk, torr och kryddig med fenolisk jäst i bakgrunden. Aningar av kryddnejlika och dill. Den är oväntat kraftfull och samtidigt elegant.

Smaken är torr och besk i starten. Kryddiga toner av kryddnejlikor och muskotnöt samt en försiktig belgisk jästighet. Kroppen är något tunn, men helt OK för styrkan. Eftersmaken adderar lite sötma, lite sträv humle och lite vetesyrlighet. Avslutningen är lång, kryddig och gräddig.

Kolsyran är kraftig, de stora bubblorna är kortlivade. Vätskan är krämig när den är kall, men med högre temperaturer blir den tunnare.

En av de bästa folköl jag hittills druckit. Och en trevlig saison. Det känns som om den här kommer att finnas hemma hos mig i sommar.

Betyg: 3,99. Tillgänglighet: Kommer inom kort till dagligvaruhandeln. Pris: Okänt (denna flaska var ett varuprov). Bäst före: -



Blind påskafton!


Plötsligt blev det en provning på påskafton, lördagen 19 april 2014 15:00: Det blir en blindprovning, kanske på ett lite nytt sätt. På De Klomp, alltså.

Som vanligt kostar det 200:-, ingen föranmälan behövs men anmäl gärna intresse i det kommande facebookarrangemanget.