Köpenhamn 2016-03-27

Bild: Aalborg Akvavit.

Efter gårdagens besök hos Mikkeller Øl & Brød hade plötsligt en del av resan fått ett nytt viktigt mål: Att försöka få tag på en flaska Aalborg Krone, en fatlagrad variant av den klassiska danska snapsen.

Problemet var bara att det var påskdagen. Vi gick söderut längs Vesterbrogade och tillbaka på Istedgade. De kiosker eller småbutiker som var öppna hade inte det jag sökte, och de större butikerna och specialisterna hade stängt.

Fortsatte norrut. Strøget… Mest turister ute. Vid Kongens Nytorv gav jag upp och vi insåg i stället att vi blivit hungriga. Jag fick fria händer att välja mat. Hmm. Koreanskt? Eller, ännu hellre, vietnamesiskt?

Efter att samvetslöst ha snyltat på Mc Donald's WiFi så insåg jag att vi inte alls var långt ifrån en vietnamesisk restaurang med höga recensionsbetyg: District Tonkin, på andra sidan av Nyhavn. Hanterbart avstånd.

Jodå, här fanns en favoriträtt: Risnudlar med rostad kyckling och citrongräs (Bún Bò Nam Bộ). Till det en Founders All Day IPA. Jag dreglar bara jag tänker på det nu. Även om inredningen var lite tillkämpat hipster-industri-rustik så rekommenderas verkligen ett besök om man gillar det vietnamesiska köket.

Promenad tillbaka. Något slag vila innan det var dags för en något kortare promenad:

Jag hade innan resan frågat min Facebook-sida om tips på bra ställen att besöka. Ett av svaren var ”Du skulle nog gilla Ørstedt Ølbar”.

Jag är hyfsat säker att jag varit där någon gång… För länge sedan… 10 år? Då var det ett ganska vanligt rätt litet danskt ölhak med engelska inslag, tät tobaksrök och ständigt en risk att det plötsligt skulle dyka upp ett danskt tradjazz-band från ingenstans. Men bra öl.

Så inte nu, det är utbyggt och ombyggt sedan något år tillbaka. 

Stilen är nu… Hur ska jag säga? Modern. 2010-tal. Liksom. 

Krögaren, och en del av fantombryggeriet Flying Couch, satt avspänd vid barens kortsida och kollade film på sin iPad, några gäster satt i en soffa och lekte med sina mobiler, ett yngre par stod och spelade bordsfotboll, några småpratade i soffan. En familj satt och småpratade förstrött i ett hörn. Stämningen var ytterst avslappnad och gästerna var ganska få. Från det mycket välljudande ljudsystemet strömmade hela album med Rolling Stones, Albert King och Beatles. 

Öl som dracks: Amager Wookiee (färsk, frisk, god), Flying Couch Hops and Coffee Drops (nej, kaffe-APA är ingen bra idé) och Lervig/Põhjala Walnut Porter (god proter, men inte så mycket nötter).

Ölkrogs-toalett…

Klockan var drygt åtta, och så tidigt kan man väl inte gå hem? Nä, därför tog vi en kilometers promenad i den småregniga kvällen till Charlie's Bar. 

Där var det också väldigt lugnt. Ett medelålders par satt och småhånglade (när han inte grät), några yngre danskor fnittrade vid ett av de inre borden och ett par brittiska killar verkade detaljgranska något slags tipskupong. 

Öl dracks även här: En Harveys Wild Hop som inte lämnade några bestående intryck. En halv Harveys Porter som var desto godare.Tilltugg? Nej, allt var slut i lagret.

Det hade ringts för sista beställningen, något som på klassiskt brittiskt manér gästerna gjorde sitt bästa för att ignorera. Nå, klockan närmade sig 22 då krogen skulle stänga denna helgdag. Vi blev erbjudna plastmuggar i om vi ville dricka upp resten av ölen på väg från puben, och jag insåg att vi var ganska långt från Sverige. 

Tja, sedan gick vi (via Mc Donald's) till hotellet och sov. Inte mer med det.