2012-11-27

Celt Iron-Age

Min första öl från Wales? Ja, det verkar faktiskt så. En folköl dessutom. Som stått på tok för länge i skafferiet.

The Celtic Experience är ett mindre bryggeri, grundat 2007. På deras hemsida skriver de en del om den historiska kopplingen i deras öl och de keltiska folkslagens ölbryggning. När jag tittar igenom deras öllista så verkar de snarast vara ett rätt så traditionellt brittiskt/engelskt bryggeri som i några öl har vågat sig på nya världens humle.

En av dessa har alltså kommit in i den svenska dagligvarugandeln, en engelsk bitter på 3,5 % kallad Iron-Age. Varken på siten eller flaskan står det egentligen något mer än det mest rudimentära om ölen.

Färgen är bärnsten-koppar (30 EBC), vätskan är klar. Det två fingrar höga skummet är kompakt och gulaktigt. Inga rester på glaset. 

Doften är mild och maltig. Lite blommiga beska toner. Kex, honung och karamell.

Smaken är något torr, torrare än väntat för stilen. Toner av röd/brun malt: Kex, toffee, torkade aprikoser, mogna plommon. Medel till lätt kropp. Beskan växer i eftersmaken, men den för också med sig metalliska toner. Mer av de torkade frukterna och en aningen syrlig fruktighet som påminner mig om den blandade sylt som min mormor brukade koka med en mix av plommon, rabarber och krusbär. Avslutningen är fruktig med hö och mineraler/kalk.

Kolsyran är kraftig, men de stora bubblorna är rätt kortlivade. Vätskan är lätt till medel, den blir dock nästan påträngande torr i slutet.

Den här får mig att tänka på de bitters som kom hit från Shepherd Neame på nittiotalet, som Kent's Best och Master Brew. De har nog använt snarlik jäst… Fast den här var inte lika bra som de.

Betyg: 2,9. Tillgänglighet: Dagligvaruhandeln. Pris: 22:90 för 500 ml.  Bäst före: 24.09.2013.


16 kommentarer:

  1. Ger samma betyg son du. Den här köper vi inte om. Kul och provat. Bör drickas mycket kall.

    SvaraRadera
  2. En informativ artikel, bortsett från att Ale från Wales per definition inte kan vara engelsk eftersom Wales och England är två olika länder som är delar av Storbritannien.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Engelsk Ale" är en stilfamilj som kan bryggas både i och utanför England.

      Radera
  3. Kul man har olika smak. Jag är helt såld på den här! Vanliga fall har jag favoriter med betydligt högre alk.halt - som Ballast Point Sculpin och Omnipollo Nebudchadnezzar. Men en Celt Iron Age är min bas. Den öl jag tar i veckan om man blir sugen. De andra har för hög alk.halt för att man ska känna sig bekväm med att ta två till maten...

    Ger den fina 4,0.

    Testa den en gång till! Ni blir inte besvikna. Lovar!!

    SvaraRadera
  4. Tjenare.
    Jag "kan" nästan alla kvalitestsölen på bolaget. Den här slår de flesta av dem. Och man tror inte att den bara är på 3.5%. Smakar snarare som en starköl. Så om man är sugen på en god öl när systemet är stängt och inte vill ha det vanliga blasket som butikerna säljer kommer denna till din räddning. Don't knock it, try it :-) Betyg = 4.
    Mvh
    Christer

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja då tar man något ruttet för att känna något över huvud taget. du verkar "kunna" öl. jag håller på häller ut skiten i diskhon.

      Radera
  5. smakar surt. överdrivet bittert. som en rutten pislner urquell blandat med någon god ale. fattar inte vad problemet är med de som skapar dessa fabriker. hatar de öl eller vad är frågan om?

    SvaraRadera
  6. Detta är en höjdare helt enkelt. Den ska drickas, som de flesta öl, inte för kall. Jag tvivlar dessutom på alkoholhalten håller sig inom 3,5. Den smakar som en riktig öl med styrka på 4,5-5,5 helt enkelt.

    Smaken är som baken dvs delad. Om man "kan" öl eller inte, det är upp till var och en. Här finns ingen facit.

    SvaraRadera
  7. Riktigt god får jag säga. Många år sedan den testades av Barken, den kan ju ha förändrats med tiden?

    SvaraRadera
  8. Bästa folkisen tillsammans med Oppigårds 3,5. Funkar perfekt till mat såväl som en hockeykvälls förhöjer.

    SvaraRadera
  9. I flera veckors tid har Iron-Age lidit av en otrolig kvalitetsförsämring, i första hand beroende på en nästintill total brist på kolsyra. Nu talar jag om den batch som sålts i Stenungsund. Det var ledsamt, min bästa folköl, bland de dyraste, blev plötsligt som en avslagen slatt sparad från gårdagen... Men idag när jag köpte två flaskor var den ena som förut, totalt avslagen och kraftlös, den andra däremot med ordentligt tryck i flaskan och skum upp till öppningen, härligt, härligt! Nu får vi hoppas att den aktuella batchen var en engångsföreteelse, men det skadar nog inte att påtala detta för leverantören.

    SvaraRadera
  10. Lustigt med så många olika intryck. Denna har blivit min absoluta favorit utanför Systembolaget. Bör avnjutas väldigt kall, enligt mig. 4/5

    SvaraRadera
  11. Helt suverän folkis med klar smak av knäckig brown ale och Amarillohumle. Väldigt uppfriskande beska med bra eftersmak. Något av den annonserade passionsfrukten känner jag inte, men den är onödigt god för det. Närmaste konkurrent är nog Piston head på bolaget.

    SvaraRadera
  12. En lysande öl helt enkelt !
    Bishops finger är väl den som kommer närmst om jag får välja folköl.

    SvaraRadera
  13. En fantastisk öl, härligt bitter och den bästa 3.5% som skådats i Sverige. Skulle gett den en 5:a men p g s det höga priset blir det en 4:a.
    Helt klart en öl man tar till när man vill tona ner berusning men ändå är ölsugen. Msn måste nog ha en förkärlek till öl som Bedarö Bitter m f l för att uppskatta denna magnifika dryck.

    SvaraRadera
  14. En fantastisk öl, härligt bitter och den bästa 3.5% som skådats i Sverige. Skulle gett den en 5:a men p g s det höga priset blir det en 4:a.
    Helt klart en öl man tar till när man vill tona ner berusning men ändå är ölsugen. Msn måste nog ha en förkärlek till öl som Bedarö Bitter m f l för att uppskatta denna magnifika dryck.

    SvaraRadera