2012-09-29

SB&WF - Provning med Boulevard och BrewDog


Jag, tillsammans med en trave andra ölskribenter, fick en inbjudan från hedersnördarna på Manker Beer Blog. De hade tillsammans med importören Cask Sweden ordnat en provning där bryggare och öl från skotska BrewDog och missouriska Boulevard Brewing Company skulle visa upp sig.

För att inte nördighetsnivån skulle implodera och skapa ett svart hål kring Nacka Strandsmässan hade Manker och M2 dessutom lottat ut ett par platser bland sina läsare. Generöst.

John.
Det fanns ingen tid att tjafsa, så provningen började direkt med att John McDonald, grundare och VD för Boulevard presenterade sig och gav en snabb överblick över bryggeriet som just nu håller på att introduceras i Sverige.De startade 1989, har idag nära 100 anställda och är ett av mellanvästerns största bryggerier.

James.
James Watt presenterade sig och BrewDog, vilket gick ännu fortare - vi svenska öldrickare är ju välbekanta med det företaget, i princip sedan starten.
  1. Boulevard Tank 7 hade jag med på en De Klomp-provning häromveckan. Precis som då var det en väldigt bra farmhouse ale. 
  2. BrewDog Punk IPA. Deras första produkt och i sin andra generation en sann klassiker byggd kring Nelson Sauvin. Beskan är aningen lägre än för ett år sedan, men det skylldes på naturliga variationer i humlen. 
  3. Boulevard Double Wide IPA är deras fastsortiment-DIPA. Gräddig och balanserad och får nog betraktas som en Östkust-DIPA. 
  4. BrewDog Hardcore IPA struntade i balansen utan är bara rakt på med vassare beska, mer exotiska frukter och karamell. Större, men måste ha sitt sammanhang. 
  5. Boulevard The Sixth Glass är deras fatlagrade quadrupel, döpt efter en sedelärande religiös berättelse. Vaxig, stora smaker av trä och en stor beska. Stor, tjock och tung i allt på ett mycket medvetet sätt. Ingefära och julkryddor i slutet.
  6. BrewDog Paradox Jura (15 %) är en av ölen i den nya Paradox-serien med fatlagrad imperial stout. Alkoholhalten har ökat från 10 toll 15 %, detta för att inte fatlagringen och whiskyn ska ta över helt som James ansåg att det var tidigare. Den är brygd med 100 % champagnejäst i flera veckor med socker som tillsätts i små mängder var fjärde timme. Resultatet var mer likörlik än tidigare och nu är den rund snarare än vass.
  7. Boulevard Pale Ale blev givetvis en svår öl efter den förra som dövat en del av smaksinnet. ”Mjuk, maltig pilsneraktig med lite engelska toner” skrev jag, men lita inte på det.
  8. BrewDog / Ballast Point San Diego Scotch Ale var provningens nyaste öl, den buteljerades för mindre än en vecka sedan! Bryggd hos Ballast Point och lagrad på skotska whiskyfat tillsammans med en massa russin. Mjuk, rund och elegant med en tydlig russinton utan väntad spritighet.
Yarrr.
En spännande provning med mycket kontraster och olika filosofier.

Ett par anekdoter kan jag väl leverera vidare:

John noterade att 15 % var ganska saftigt för en öl när Paradox serverades. James replikerade glatt att han bryggt en öl på 52 %. John levererade en svårbetalbar blick med en blandning av uppgivenhet, beundran och förvåning.

Jag frågade om hur det fungerade med distribution av öl i USA och hänvisade till filmen Beer Wars. John svarade att det inte alls var några problem, han ansåg att filmen gjorts med ett tydligt politiskt mål och inte återspeglade en verklighet som han kände igen sig i.

James berättade om hur viktigt Systembolaget hade varit för att få en ekonomisk långsiktighet i BrewDog. Han berättade vidare  om när de höll på att brygga den första batchen Punk IPA för export till Sverige. När ölen skulle inspekteras i tankarna så tappade han plötsligt sin mobiltelefon i ölen. Funderingar vidtog. Skulle han låtsas som om inget hänt? Sedan kom han fram till att apparaten nog kunde innehålla en del giftiga ämnen så det var bara att hälla ut. Problemet att de inte hade råd mer mer malt och humle. Detta löstes genom att han lyckades få ett nytt personligt kreditkort hos banken dagen efter.

John berättade om att han under de första åren i början av nittiotalet skötte distributionen i de ganska ruffa delarna av Kansas City där bryggeriet ligger (från att ha varit inhysta i ett skjul täcker nu bryggeriet 1½ kvarter). En bar tog in något fat då och då, och en gång levererades det en vardagseftermiddag. Det satt tre ganska bedagade män vid baren och i Johns närvaro försökte bartendern att få stammisarna att i alla fall prova hans öl. Efter lite trugande så provade en av dem en klunk, spottade ut den och förklarade att det var det värsta han någonsin druckit.

För några år sedan hade John åter fått hjälpa till att köra ut fat i närheten. Han kom in i samma bar och kände igen bartendern. Denne förklarade att Boulevard-ölen tillhörde de populäraste på krogen, och att de tre männen som dissat hans öl var döda sedan flera år tillbaka.

Av mer lokalt intresse berättade James att alla specialbrygder som serverades på BrewDog-barerna i UK undantagslöst också ska serveras i den kommande krogen på Kungsholmen.

Han berättade också om deras senaste, ännu odöpta öl. Det blir en stout på 9,5 % som lagrats på ståltank med kaffe och ekchips.


En gång, ett stort tack till Manker, M2 och Cask Sweden för att ha fått ihop det här arrangemanget.

4 kommentarer:

  1. Vilken upplevelse det måste ha varit=) Kan tänka mig att informationen och nyheterna som diskuterades innanför dessa väggar var väldigt intressanta=)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mindre så än man kan tro: Trots att vi drog över tiden med 20 minuter så var fokus på ölen total. Dessutom: Om man skulle vilja dela med sig av interna ölnyheter skulle det där rummet vara det sämst valda i norra Europa.

      Radera
    2. ja, några interna ölhemligheter trodde jag nog inte det var några funderingar kring!

      Radera
  2. Fantastiskt bra återgivning av provningen, vi tackar för att du deltog och uppskattade det!

    //M2

    SvaraRadera