Carlsberg-laboratoriet

Det här inlägget handlar om en del av min dag på Carlsberg i Köpenhamn, den sammanhållande texten hittas här.

Efter frukosten/morgenmaden tog vi en promenad till andra sidan av Ny Carlsberg Vej. Här ligger ett ståtligt artonhundratalshus med texten CARLSBERG LABORATORIUM på fasaden och ett antal statyer över äldre herrar framför. Här togs vi emot av Birgitte Skadhauge, som leder avdelningen för utveckling av nya kornsorter.

En liten historisk bakgrund kan vara på sin plats, för jag visste faktiskt knappt att det här fanns. Laboratoriet grundades 1875 av J.C. Jacobsen som en del i arbetet att få fram bättre öl och stabilare / mer lönsam produktion.

De flesta har ett hum om att det var Carlsberg som var först att isolera en enskild jäststam, en lagerjäst som i stort är moderstammen för all dagens lagerjäst. Detta arbete leddes av Emil Christian Hansen under slutet av 1800-talet, och hans namn nämns ännu med vördnad.

Men det är inte allt som de hittat på genom åren. Sådant som mätmetoder för kvävehalten i organiska ämnen, framtagandet av pH-skalan och dess praktiska användande, jästens livscykel och dess DNA-struktur samt protein-kemi med tonvikt på proteolys/proteinnedbrytning (nej jag vet inte riktigt vad det handlar om).

Vid sammanslagningen Tuborg/Carlsberg 1971 omorganiserades och förstärktes forskningssatsningarna och Carlsberg Research Center bildades. I samband med det byggdes nya större lokaler i anslutning till de äldre delarna.

Faktum är att Hansens laboratorium från tidigt 1900-tal inte bara står kvar (se bilden ovan), det är fortfarande i drift. Filminspelningar har skett i dessa historiska lokaler…

Efter en presentation av CRCs senaste applicerade forskningsrön (vilka förtjänar en egen text, länk) gick vi åter ut till kvarterets trädgård där flera växthus fanns.

Birgitte och en planta förädlat korn.

I växthusen växte korn i olika mognadsgrader. Vi fick en kort introduktion av önskade egenskaper hos korn som ska bli öl: Kort kraftig stam, friska lagom stora blad, stora välmatade frön i ett lagom stort ax som håller för vinden men ändå är lätt att tröska. Motståndskraft mot sjukdomar är också viktigt, i ett av växthusen hade man medvetet spridit mjöldagg. Och så vidare.

Vi gick vidare in i den nya delen av labbet och kom till provningsrummet. Efter lite förhandlande fick vi smita in och kort titta på det hårda jobbet. Som öldomare kände jag väl igen mig, möjligen med skillnaden att de jobbade med dataskärmar och inte blanketter.


De 8 som ingår i panelen jobbar under ett pass där någonstans kring 15-20 öl testas. Man provar både blint, halvblint och o-blint. Det är personer från såväl labb som administration och övriga delar av Carlsberg i Köpenhamn som kan ingå i panelen efter urval och tester.

Vilka som ingår i testerna roteras ständigt och de får också synka in sig mot olika öl så att de ska leta efter rätt smaker i rätt proportioner.

De olika licensbryggerierna runt om i världen skickar ständigt in öl som testas: Tanken är att man här ska få ett slutgiltigt omdöme om ölen är tillräckligt lik de som bryggs i Fredericia.

När vi tittade in hade man just bedömt Carlsberg Påske, licensbryggd i Qaanaaq/Thule. Och jag kan lugna er alla: Den var frisk, fräsch och precis lagom söt!

En skillnad från de provningar/tester jag delaktigt i var att man här använde salta potatis-snacks (”Skruvar”) och salta kex för att neutralisera smaklökarna.

Vi smög vidare i korridorerna och hamnade i de moderna laboratorierna, som kanske inte är lika exotiska som man föreställt sig: Här handlade det mycket om gråbeige-färgade maskiner som stod på borden och surrade och analyserade de kemiska innehållen i öl och råvaror:

En av de nyaste maskinerna som letade efter papp/wellpapp/katt-toner i gammal öl.

Hittar man något konstigt går ölen direkt till en provningspanel, som får avge ett slutligt omdöme.

Vi gick vidare och såg andra gråbeige lådor som analyserade alkoholerna i öl, proteinerna i malt från olika mälterier, jästens sammansättning och gudvetvad.

CRC är en del av Carlsberg som ägs av Carlsbergsstiftelsen och därmed ett privat företag. Men tack vare sin historia och sina resultat har man professorstjänster (åtta, tror jag) och nära 100 forskartjänster och ger doktorsexamina inom kemi, biologi och biokemi som är allmänt erkända inom den akademiska världen.

Laboratoriet är styrt av en grupp som utses av Kungliga danska vetenskapsakademin och är därmed fristående från övriga koncernen.

Förutom verksamheten i Köpenhamn där man bedriver den långsiktiga forskningen har man ett center för mer applicerad forskning i Strasbourg.

Vi gick vidare och uppför en trappa och hamnade i deras förråd och flasktappanläggning, som trilskades. Det verkar sådana göra om jag ska tro mina besök hos olika bryggerier.

Det som tappades i flaskor var öl från forskningscentrets interna mikrobryggeri, ett toppmodernt tyskt bryggverk på 2x200 liter.


När vi var där så automattvättades den ena vörtpannan medan den andra just värmt upp vörten till topptemperaturen 82°. Fattade jag rätt höll man på att prova med en maltsort som genererat något slags problem på något bryggeri någonstans. Eller nåt.

Kring väggarna stod öl av de mest varierade sorter och ålder. Det verkade som om man dels testade att brygga de mest olika stilar för att testa råvaror, men också hålla bryggarnas kunskaper på topp. Det var också här labbet bryggde öl till sina egna fester.


Efter att ha sett oss runt i det riktigt snygga bryggeriet så gick vi vidare och kollade på lite korn-sporer(?) som förökades i näringslösning, ett sätt att snabba på förökningen av nya sorter. Vi återvände till mötesrummet och gick sedan vidare till museet för frukost/lunch.

Bården i mötesrummet i den äldre delen av labbet. Snygg va?