2010-03-29

Jessica Heidrich

Tydlig doft av malt... Foto: Magnus Karperyd
Utbildad sommelier, fyrfaldig svensk mästare i bryggning, internationellt erkänd och flitigt anlitad öldomare bland annat i Nya Zeeland, USA och Storbritannien. Hon är grundare och f.d. styrelseledamot i föreningen Sveriges Småbryggarförening, utbildar på Restaurangakademins Sommelierutbildning och hon ansvarar för utbildning av Sveriges öldomare.
Så presenteras Jessica Heidrich av sin arbetsgivare, dryckesdistributören Galatea Spirits. När hon började hos den i höstas höjdes ett och annat ögonbryn. Efter en handfull öl i experimentserien Angel's Share och släppet av S:t Eriks Pilsner i förra veckan så blev jag allt mer nyfiken på hennes tankar. Idag pratade vi en stund på telefon, och det här var ungefär vad jag fick fram:

Det var egentligen inte något planerat att hon hamnade på Galatea. Efter några år som mikrobiolog och diverse jobb med vin och sprit funderade hon på att gå vidare och skickade ut sin CV till diverse företag i branschen, mest för att se vad som skulle hända. Galatea blev eld och lågor och snart var hon anställd med den ganska unika titeln "Project Manager & Flying Beermaker".

Vi började att prata om serien med one-off-öl, Angel's Share, jag har druckit några av dem på De Klomp och inte blivit helt övertygad, jag tyckte de var lite spretiga. Allt som allt har det bryggts 8 olika sorter i varierande stilar, och för frimärkssamlarna kan jag nämna att #6-7 inte släpptes till krogarna så det ska vara ett hål i öllistorna där. Angående namnet så kommer man ju att tänka på fatlagring, och det är ingen slump. En av Galateas märken är japanska whiskyhuset Signatory, och något slags planer på ett samarbete är på skisstadiet.

Vi kom här in på en intressant diskussion om träfatlagrad öl. Jessica påpekade att man måste starta med rätt öl för att det ska vara någon mening med det: Tanninerna i träfaten tar bort mycket av kroppen och om man inte ser upp är det lätt att få ett öl som är kraftigt och intensivt, men samtidigt lite... blaskigt. Det är en svår konst.

Galatea anställde Jessica, och ungefär samtidigt kopplade Wicked Wine bryggaren Stefan Gustafsson till sig. Hur kom sig det? Troligen var det något som låg i luften, distributörerna såg hur intresset för svensk "craft beer" ökade allt mer och att de såg en möjlighet att skapa eller utveckla egna varumärken. Och för båda företagen är det långsiktiga målet att skaffa egna fysiska bryggerier.

Varvid vi kom in på det här med att de båda hyr in sig hos andra bryggerier, en hos vissa inte helt accepterad företeelse. Jessica såg det på ett annat sätt: Genom att hyra kapacitet hos bryggerier som inte går för fullt med egen produktion så är man med och hjälper dessa bryggerier ekonomiskt, att kunna överleva tuffare tider och kanske ge dem en ekonomisk långsiktighet att skaffa bättre/modernare utrustning.

Ett inte helt relaterat men mycket aktuellt exempel som vi pratade om var Dugges två lageröl som kommit på Systembolaget nu i vår. Dessa bryggs av Slottskällan i Uppsala. Visst har Dugge skaffat lagringstankar, men till de stora mängder som han plötsligt vann av Systembolaget hade varit helt fysiskt omöjligt att brygga i det nuvarande bryggverket, och tidsmässigt lika omöjligt att beställa och bygga ut. Genom att brygga dem i Uppsala så får båda bryggerierna en lite fastare mark att stå på, tid och resurser som säkert kommer att användas till att göra mer och fler intressant öl. Det är, undantaget en grupp romantiker som nog helst skulle vilja ha handskrivna etiketter, svårt att se några förlorare.

Angående Slottskällan och deras Vrak för 10 år sedan förklarade hon "Det var lite mitt fel, det var jag som fick liv i den jästen" och vidare när denna jäst löpte amok i bryggeriet "jag förstår inte riktigt bryggerier som vågar släppa loss brett-jäst och lactobaciller i sina lokaler. Med min bakgrund inom mikrobiologi skulle jag aldrig släppa in dem, de är väldigt livskraftiga och nästan omöjliga att bli av med".

Nå. Tillbaka till Jessicas egna projekt. Redan när Galatea köpte varumärket S:t Eriks av Carlsberg Sverige 2001 så fanns lösa planer om att göra det till ett eget prestigemärke. Den snyggt förpackade S:t Eriks Pilsner som kom häromveckan är den första. Presenterad i reklambladet som "genuin svensk pilsner i modern tappning" är det egentligen fråga om en välhumlad amerikansk lager där Amarillo spelar huvudrollen.

Närmast i framtiden är S:t Eriks Sommarlager, likaledes en amerikansk craft-lager. Men här ligger fokus på Simcoe-humle. Ord som "tallbarr, Grappo, citrus och friskhet" nämndes. Annars var det inte speciellt mycket på gång, i alla fall inget som hon ville berätta om just nu.

Att jobba på Galatea verkade rätt spännande, Jessica berömde flera gånger sina kollegor, både de som sålde och de som hittade importer: Efter ett halvår hittade hon fortfarande öl-överraskningar i produktkatalogerna: "Va, tar vi hem de där? Häftigt!".

Vad är intressantast med att ta fram egna öl? Svaret kom direkt: "Humle! Jag älskar humle!" och så efter en minimal tankepaus la hon till "...och jäst. Få fattar hur mycket smak som kommer från jästen".

Jag tror att det kan komma fler, intressanta öl från Galatea i framtiden.

24 kommentarer:

  1. Rejält med humle i St. Erik men vore det inte lite roligare och unikare om man designar en egen snygg flaska istället för att sno Meantime flaskorna som förvisso är jäkligt snygga men det känns ju lite halvdant..

    SvaraRadera
  2. Det finns ganska många flaskor som är likadana som tex chimay flaskan. Meantime flaskan är snygg och vad gör väl det? Innehållet räknas och det var ju ganska bra, fast det är kanske bara min åsikt :). Bra artikel Magnus.

    SvaraRadera
  3. Det här var intressant och läsvärt Bark, fortsätt så. Inga fler meningslösa tävlingar nu..

    SvaraRadera
  4. Beröm: Mycket bra intervju. Bland det intressantaste jag läst i den svenska ölbloggosfären på ett tag.

    Kritik: 1. Som dempa påpekar var frågetävlingen ett bottennapp. Ett rejält sömnpiller. 2. Och att stava fel på den människas namn man intervjuar är oförlåtligt. Namn måste alltid korrläsas tre gånger! Heter hon Heidrich eller Heinrich?

    SvaraRadera
  5. Very interesting article Bark. Interviews like this really help us get to the stories behind the brands. More please!

    SvaraRadera
  6. @Johan A: Heidrich. Jag ber om ursäkt till alla drabbade.

    SvaraRadera
  7. Angående specialflaskor, "profilglas", är det en intressant fråga, ska se om det går att skriva mer om det.

    SvaraRadera
  8. Jag står nog ut med femton tråkiga frågesportsinlägg för varje bra intervju med en bryggspecialist, så du ligger fortfarande på plus! ;)

    Jag tror helt enkelt inte att bloggformatet lämapr sig för den här sortens utdragna frågesport. Man ska nog samla in ett gäng gissningar, eventuellt posta några nya ledtrådar, och få det överstökat på ett par, tre inlägg. Tjugo frågor är inte så bloggmässigt.

    SvaraRadera
  9. Började ett tag tro att du "tappat gnistan" Bark! Med artiklar som denna är du definitivt tillbaka. Intressant, läsvärt och kul! Mera av denna vara.

    SvaraRadera
  10. @Pelle Stridh: Tack. Jo jag har känt lite likadant. Timmarna räcker inte till för allt intressant jag vill göra...

    SvaraRadera
  11. Vill man läsa mer om Jessica finns en artikel i senaste filter.

    http://www.magasinetfilter.se/magasin/filter-13-10/jessica-h.aspx#

    SvaraRadera
  12. Bra och intressant artikel! Hade varit intressant att för oss läsare i Linköpingstrakten att få veta lite mer om dina tankar inför Linköping Beer expo och den rätt extensiva satsning på provningar i samband med mässan som man verkar göra där.

    Linköpingsposten i all ära, men speciellt mycket om ölklimatet på mässan sade inte deras artiklar!

    SvaraRadera
  13. Mycket läsvärt och jättebra skrivet! Keep up the good work! Och jag tyckte btw att din tävling var lite småkäck! :-)

    /Mvh

    SvaraRadera
  14. Konstigt att hon då går med på att låta Gamla Slottskällans Bryggeri brygga St Erik åt dem, som ryktet säger, om det är/varit brett-jäst och lactobaciller där.

    SvaraRadera
  15. Det var tio år sedan, "Anonym".

    SvaraRadera
  16. Detta låter nu som om alla ger sitt godkännande till att kontraktsbryggeri/licensbryggeri är helt Ok med De flesta i Ölsverige. Jättebra!!

    SvaraRadera
  17. Anonym>>> Kontraktsbryggeri/licensbryggeri i sådana här fall tycker i alla fall jag är helt okej. Det handlar ju nästan alltid om helt nya öl, i vissa fall rena experiment. Däremot är jag mer konservativ när det gäller kontraktsbryggning/licensbryggning av sedan länge etablerade ölmärken. Det är en sak att skapa någonting nytt, det är en helt annan sak att "sälja ut" någonting etablerat.

    SvaraRadera
  18. Dugges smakar Slottskällan (metall), Gallateas brygger på Slottskällan, Wicked Wine brygger på Slottskällan, Slottskällan brygger på Åbro - var det meningen med hantverksbryggarier att allt ska smaka likafdant och produceras av en producent som inte har någon egen profil, men ett bryggverk som tydligen har överkapacitet?

    Det är ju vad dom stora bryggerierna sysslar med. Om ett hantverksbryggeri tar på sig att brygga 7 miljoner liter med en kapacitet på 50 000 liter och måste be någon annan brygga åt en så är det inte hantverksbryggning längre...det är bara varumärkesspridning. Inte alls bra för marknaden om folk inte vet vad dom dricker - kan ju vara stor stark i flaskan ändå.

    John Öldrickare

    SvaraRadera
  19. Tummen upp från mig också Bark - bra artikel!

    SvaraRadera
  20. Tummen upp härifrån också - läsvärt inlägg!

    SvaraRadera
  21. Intressant inlägg!

    SvaraRadera
  22. Håller med förresten.. mer tävlingar tycker jag, men som kommer snabbare till skott!

    SvaraRadera
  23. Tack alla för synpunkter och beröm. Det kommer nog att dröja ett tag med tävlingar, men det blir den del omröstningar och utlottningar under våren.

    SvaraRadera
  24. @anonym - Vad brygger Slottskällan hos Åbro ??

    /

    SvaraRadera