Krog: Backen

Det var inte tänkt att det skulle bli såhär.

Egentligen hade jag och  min gamle vän Björn stämt träff på stan för att inmundiga en kebab (jag är gräsänkling den här helgen och var hungrig efter provningen). Men så blev jag osäker exakt vilket kebabställe som vi skulle förgylla med vår närvaro, mitt i steget insåg jag att det ju öppnat en ny krog i Linköping, som dessutom skulle servera smörrebröd. Vi vände.

Backen är ett medvetet dubbeltydigt namn, loggan visar en ölback, men det ligger också mitt i Storgatans brantare del (Storgatan 54 för att vara exakt) i en lokal som tidigare varit diverse kontors-butiks-verksamheter. Senast tror jag det var en mäklare…

Krögaren ”Mackan” har ett långt förflutet i flera av Linköpings restauranger genom åren, senaste egna projektet var husmanskrogen Bistro Folkes, om jag minns rätt. Han har nu tillsammans med sin fru Erica nu öppnat ett ställe som de kategoriserar som ölcafé.

Minimalistisk inredning som bygger på loppisfynd och hemmasnickerier. Och även om det inte uppfyller min vision av ett ölcafé så… Det känns i alla fall ärligt, och inte påklistrat som så många mer stylade ställen gör. En spännande detalj är att även stora mängden udda glas, bestick och tallrikar är vintage/loppis.

Det är inte stort, jag uppskattade att det finns plats för 25 sittande gäster. Vilket gör att det kan skifta mellan halvfullt och packat på några minuter.

Ölen är inte heller de överväldigande många, 6 fat och kanske 50 flaskor. De har inga kopplingar till något bryggeri eller distributör och köper in det som de vill köpa in. Ölen köps bara in ett fat per sort i taget, så sortimentet ska ständigt rotera. I normalfallet vill säga, för nu under öppningsveckan har de sålt fler flaskor än väntat och haft stora problem med överskumning i fatanläggningen. Till det ett fåtal vin som säljs per glas och några flaskor sprit, mest beska saker.

Matsedeln är även den ganska minimalistisk: 3-4 varierande varmrätter, mer eller mindre traditionell husmanskost. Glass eller osttallrik som dessert. Några sorter snacks. Här är dock namnet ölcafé betonat, så man serverar 5-6 smörrebröd.

Ja, först trodde jag glatt att det handlade om danska smørrebrød, men stavningen är avsiktlig: Det handlar om klassiska svenska smörgåsar. Jag provade Dansken (rågbröd, leverpastej i tjocka stavar och saltgurka) samt Osten (rågbröd, lagrad cheddar i skurna bitar och pickad rödlök) och båda var mycket goda med smakerna på rätt ställe. Möjligen kan jag klaga på att Dansken inte var speciellt dansk utan väldigt östgötsk.

Dansken

Till det en flaska Easy Rider Bulldog.Efter det delade vi på desserten 3 ostar  (anonym cheddar, vitmögelost, blåmögelost och en trevlig fläderblommarmelad) och så lyckades Mackan lura ut skummig men mycket god West Coast The Quadrahop DIPA ur kranarna.

Det finns givetvis en del att finjustera på en nyöppnad krog (förutom fatanläggningen då): Några hyllor för de stående gästerna att lägga glasen på, lite mer dämpad akustik i serveringsrummet, ännu fler krokar till ytterkläder, aningen bättre fokus hos personalen i baren. Men det är sådant som sätter sig efter en stund.

Jag kommer definitivt att återkomma, det är är det anspråkslösa otvungna after work-ställe som jag så länge sökt efter!

Kebaben får jag ta en annan dag.

Fredagens fatuppställning.
Bild: Backen.