2017-04-25

Brew by Numbers 17|02 Table Saison Lemongrass

Brittisk folköl. Men ganska långt från en brun bitter: 17|02 Table Saison Lemongrass är en saison på 3,5 % från Brew By Numbers som bryggts med citrongräs och citronzest. Den säljs också under namnet 17|02 Grisette  Lemongrass.

Färgen är ljust kall gul, vätskan är nästan klar. Det fingertjocka skummet är vitt och luftigt, och det sjunker snabbt ner utan att lämna några rester på glaset.

Doften är syrlig, närmast kemisk. Toner av citron, lime och citrongräs. Örtiga toner av oregano, basilika och pelargon-blommor.

Smaken är mycket torr med växande toner av citrongräs, örter och parfymiga rengöringsmedel. Lite citronskal och en aning tallbarr. Lätt kropp. Eftersmaken är än mer parfymerad med citronläsk och citronläsk. Det långa slutet påminner om gammaldags citrongodis.

Kolsyran är medelstark, de små bubblorna är kortlivade. Vätskan är lätt.

Inte otäck på något sätt, men lite enahanda. Och… jag vet inte… har någon någonsin sagt ”Ohhh vad jag är sugen på en citrongräsöl”?

Jag har det nog inte.

Betyg: 3,6. Tillgänglighet: Dagligvaruhandeln. Pris: 29:95 för 330 ml (denna flaska köpt hos Hemköp Linköping Ryd). Bäst före: 01/02/2018 (bryggd 01/02/2017).

2017-04-24

Charlis Bullens Klass 1 Lager

Jag vet egentligen inte om den här ölen går att köpa i butik. Eller om den enbart bryggts för att vara en del av lanseringskampanjen för korvarna Bullens Beer Bangers (som jag skrev om här)? Jag har i alla fall inte sett den i någon butik…

Ölen är en amber lager på 2,2 %, kommer från Charlis Brygghus och heter (tror jag i alla fall) Bullens Klass 1 Lager.

Färgen är mörk bärnsten, vätskan klar. Det två fingrar höga skummet är vitt och kompakt, det sjunker ner till ett tjockt lock utan att lämna några rester på glaset.

Doften är jordigt örtig med vörtig sötma och en aning stall.

Smaken startar med en passerande beska, medelsöta örtiga jordiga toner, mörkt bröd och en del vört. Lätt till medelstor kropp. Eftersmaken är renare med toner av brun malt, knäck och lite blommig beska. Avslutningen är lätt och ganska ren med lite toffee.

Kolsyran är medelstark, de få bubblorna är skarpa och långlivade. Vätskan är medelmjuk.

Hade det inte varit för de här jordiga orena vörtiga tonerna… Så hade det här varit en bättre öl. Men nu har den dem.

Betyg: 2,39. Tillgänglighet: Okänd. Pris: Okänt.

Friskrivning: Denna flaska var en gåva från Scan.

2017-04-23

Stone Berlin Little Bastard Ale

Amerikanska Stone Brewing har ett bryggeri (med restaurang) i Berlin: Stone Berlin. Till skillnad från en hel del andra bryggerier med flera bryggerier anger de detta tydligt på förpackningarna.

En av de som bryggs i Europa är Little Bastard Ale, en amerikansk red ale på 4,7 %.

Färgen är djupt röd, vätskan klar. Det tre fingrar höga skummet är beige, kompakt och hårt. Det sjunker mycket långsamt ner och lämnar en del rester efter sig på glaset.

Doften är mjuk med toner av rödvin, buljong, örter och ekträ.

Smaken är i början ganska så besk och torr. Växande kryddighet, lite färska örter och citrusskal. Maltiga smaker av mörkt bröd och småkakor. Lätt till medelstor kropp. Eftersmaken har växande beska, köttbuljong, knäckebröd och beska örter. Avslutningen är mjuk och söt med ren beska och lite kryddor (kanel och muskotnöt).

Kolsyran är medelstor, de medelstora bubblorna är mjuka och långlivade. Vätskan är aningen sträv.

Det som förvånar mig mest med den här ölen är hur maltig och komplex den är, och det under 5 %. Bra jobbat.

Betyg: 3,92. Tillgänglighet: Systembolagets små partier 17 mars 2017 (lagerstatus). Pris: 23:90 för 330 ml. Bäst före: 11. NOV2017 (brygd 14 februari 2017).

2017-04-22

Norrköpings Club 33

Bild: Norrköpings Bryggeri.
Huvudanledningen till att jag befann mig på Kvarterskrogen Durkslaget i Norrköping i måndags var premiären för ett nytt öl som tagits fram i samarbete mellan krogen, Norrköpings Bryggeri och IFK Norrköping-supporterklubben Club 33: Club 33. Det är en pale ale på 5,3 %, skapad med lättdruckenhet som främsta mål.

Den smågrumliga vätskan är bärnsten med ett drag av brunt. Lågt varmvitt skum som lämnar lite rester efter sig.

Doften är söt och vörtig med orena toner och en del mörka bär.

Smaken startar småsött och lätt. Lite degiga toner, passerande något sträv beska. Medelstor kropp. Eftersmaken har växande beska och avtagande sötma och lite kåda. Långt strävt balanserat slut.

Medelstor kolsyra, små lätta bubblor. Medelmjuk vätska.

Den här har en del orenheter men den gled ner i alla fall, så det har de lyckats med.

Betyg: 2,82. Tillgänglighet: Flaska på krogen. Pris: 33:00 för 330 ml (kampanjpris under premiärdagen) (jag blev bjuden på denna flaska).

2017-04-21

Kommande ölprovning: Veteöl


Lördagen den 29:e april 2017 kommer jag att hålla en ölproving på temat Veteöl hos De Klomp. Det blir både klassiker och nyskapande öl med det gemensamt att de innehåller vete eller vetemalt. Det känns som jag nyss körde en sådan provning, fast det är nästan två år sedan så det är hög tid!

15:00 kör vi igång, en kvart innan öppnar dörren. 250 kronor per person och ingen föranmälan.

Anmäl er gärna till Facebookevenemanget.

Poppels Session Pale Ale

Åter till samlingen av folköl i skafferiet, den här gången blir det en amerikansk pale ale bryggd i Jonsered: Session Pale Ale på 3,5 % från Poppels Bryggeri.

Färgen är guld, vätskan klar. Det två fingrar höga skummet är vitt och kompakt, och det sjunker sakta ner till ett tjockt lock utan att lämna några rester på glaset.

Doften är torr och humlig med toner av grapefruktjuice och gummi.

Smaken är torr med besk örtig humle. Grapefrukt, vingummi och pomerans. Ren lite knäckig sötma i bakgrunden. Medelstor kropp. Eftersmaken har växande sötma, torkade blommor och en ren rätt kraftig beska. Det långa slutet är beskt med lite mjöl och örter.

Kolsyran är kraftig, de medelstora bubblorna är friska och långlivade. Vätskan är medelmjuk.

En oväntat besk (30 IBU enligt etiketten) APA med en måttlig alkoholhalt. Trevlig.

Betyg: 3,23. Tillgänglighet: Dagligvaruhandeln. Pris: 22:95 för 330 ml (denna flaska köpte hos Hemköp Linköping Ryd). Bäst före:  24022018 (batch B/N 105).

2017-04-20

Bonusoceanvinnare


Och vinnaren av den urtjusiga ölöppnaren från Oceanbryggeriet är… Richard Ohlson! Hurra!

2017-04-19

Bonusoceanutlottning


Eftersom en av vinnarna i den förra utlottningen inte hört av sig så blir det en ny liten utlottning av den förnämliga flasköppnaren från Oceanbryggeriet.

Skicka in ett mail till bark@ofiltrerat.se med ”Tävling” i ärenderaden för att delta. Snabba bud den här gången: Innan 2017-04-20 21:30 vill jag ha in det!

2017-04-18

Gott och blandat från Norrköpings Bryggeri

Håkan och hans öl.
Ända sedan jag besökte Norrköpings Bryggeri senast, för två år sedan, så har vi snackat om att åter träffas, kolla igenom deras nuvarande sortiment. Igår blev det äntligen av.

Detta då det var premiär för deras senaste öl Club 33Kvarterskrogen Durkslaget i Norrköping. Mer om den senare.

Jag och bryggare Håkan drog igenom deras övriga sortiment, och här är mina vaga minnesbilder av dem:
  • Stolt Stad, en ljus lager på 5,2 % bryggd hos Eskilstuna Ölkultur. Aningen vörtig och ganska så stor-stark-maltsöt. 
  • Weiss Guys, hefeweizen på 6,2 % hade en del tung alkohol och drog sig åt weissbock-hållet. Fenolisk och och snygg i övrigt. Intressant kryddig ton av saffran.
  • Humlemonstret från Oxelbergen #3, den tredje varianten på deras östkust-IPA på 6,5 % var ganska så mörk i färgen och karamellig i smaken. Rätt snäll och försiktig beska. Tyvärr fanns en del orenheter och en tydlig strävhet i ölen. Huvudanledningen till den tydliga numreringen av batcherna är den ojämna tillgången på humle, så det blir ganska stora skillnader mellan dem. Även denna är bryggd hos Eskilstuna Ölkultur.
  • Milk Stout (5,8 %) har varit en oväntad försäljningsframgång till restauranger som inte är utpräglat ölkrogar, den söta runda stouten har visat sig gå bra till diverse maträtter. Sötman sitter där den ska utan att bli torrmjölks-fadd.
  • Bastarden från Öster Tull är en amerikansk imperial red ale (7,1 %) inspirerad amerikansk Big Red-öl. Ursprungligen skulle de vid bryggtillfället gjort en AIPA, men på grund av humlebrist så fick de snabbt göra om receptet och denna bastard uppstod. Här dracks den efter en tids lagring och började nu dra sig åt amerikans strong ale/barley wine med en finstämd knäckig maltighet med bra beska och en hel del russin.
  • Sist ut och starkast: Humlemonstret Goes Noir, en ”imperial black IPA” på 8,6 % som väl var mer av en amerikansk stout än något annat. Men en god sådan med en hel del brända toner och tydlig beska med antydan till apelsin.
Vi försökte analysera sönder ölen och jag försökte komma med kommentarer och gissningar på hur de kunde fortsätta bli bättre. Bäst av ölen var Bastarden

Att två öl bryggts i Eskilstuna beror på att de fått några öl med större efterfrågan, och samtidigt som de fortfarande är nyfikna och vill testa sina egna idéer och tekniker på olika sätt så vill de också kunna möta efterfrågan från krogarna. Och kanske i framtiden komma in på Systembolagets hyllor.

Jag uppskattar verkligen Norrköpings Bryggeri för deras öppenhet, kompromisslösa ärlighet och fasta förankring i sitt ursprung. Hoppas det inte behöver gå två år tills nästa gång vi kan sätta oss ner och kolla vad som hänt bara.

Friskrivning: Jag blev bjuden på ölen och en Durkburgare under träffen. 

2017-04-16

Ångkvarn 045 BSC Pale Ale


Långfredagskvällen i Uppsala fortsatte. Vi hamnade på ett ställe jag varit nyfiken på, men som jag inte haft tillfälle att besöka sedan de startade 2016: Bryggeriet Ångkvarn, som är en brewbpub med bar och restaurangdel. De serverar sin egen öl från 7 fat, och till det kanske 40 öl på flaska, många från trakten.

Jag var lite osäker på vad jag skulle välja, men eftersom jag inte var helt nöjd med provglaset 044 Session Stout så fick det bli deras american pale ale 045 BSC Pale Ale på 4,9 %.

Den orangefärgade vätskan är något disig, det fingertjocka skummet är smutsvitt och det lämnar lite rester efter sig.

Doften är aningen degigt grumlig  med tydliga toner av citrushumle, det drar åt citronläsk/lemonad.

Det citrus-syrliga återkommer i smaken som har en lätt till medelstor beska, maltigheten är brödig med lite deg. Citronläsk, någonstans mellan Bitter Lemon  och Danskt Citronvann. Medelstor kropp. Lätt jordig eftersmak med mera citroner, lime och äppelgodis. Det långa slutet är citronsyrligt med lite vetemjöl.

Kolsyran är lätt med långlivade stora bubblor. Vätskan är lätt till medelmjuk med lätt kladdighet.

När jag läser igenom det här så känns det som jag var mer negativ än vad jag egentligen är till den här ölen, visst har den sina skavanker men det är ändå en helt okej APA.

Betyg: 3,04. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 79:00 för 330 ml.

Under kvällen underhöll en DJ som jag verkligen uppskattade: Han hann med två teman under tiden vi var där: Stockholm och Jesus. Och det är verkligen en konst att gå i land med att köra såväl Ayo som Pugh och Bach på krogen! Till det satt en Tempel Mörker som en smäck.

2017-04-15

Vedett Extra Ordinary IPA


Påsken 2017 tillbringas i Uppsala, lite egentid, semester och socialt umgänge. Och öl.

Vedett Extra Ordinary IPA från belgiska Duvel Moortgat fanns på fat hos relativt nystartade stället Bierhuis som är ett belgiskt ölcafé/restaurang som ligger i de lokaler där brittiska puben Pipes of Scotland tidigare låg.

Så först några ord om krogen: Jodå, det var belgiskt i såväl meny (på flamländska, franska och engelska) som miljö och öllista. Möjligen kändes det lite för snyggt, genomtänkt och påkostat jämfört med de ställen jag besökt i Flandern och Bryssel. Våfflan med nötter, osten med senap och servicen var alla utmärkta.

Tillbaka till denna belgiska IPA på 6 %: Färgen är gyllengul, vätskan klar. Det två fingrar höga skummet gulaktigt och kompakt. Det sjönk ner och lämnade en hel del fina rester efter sig.

Doften innehåller mest amerikansk humle och antydan till rostat bröd. Fenoliskt kryddiga toner och lite exotisk frukt.

Smaken inleds med en kraftig lite rå beska. Sedan tillkommer jästiga och kryddiga toner och aningar av tvål. Lätt till medelstor kropp. Citrusskal i eftersmaken liksom jästiga toner och lite kryddor som fick mig att tänka på witbier. Det långa slutet innehåller citronsyrlig beska, knäck och lime.

Kolsyran är kraftig, de medelstora långlivade bubblorna är vassa i munnen. Vätskan är lätt och något sträv.

En ganska så obalanserad öl där smakerna i sig fungerar, men de jobbar inte bra tillsammans.

Betyg: 3,18. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 89:00 för 300 ml.

2017-04-12

Belhaven Intergalactic

Det är något med burkdesigen… Å ena sidan känns den klassiskt Belhaven. Å andra sidan känns den lite som något från Beaverton. Det är väl något med UFOt?

Intergalactic är en amerikansk modern ljus lager på 5 %. Den har bryggts med Centennial, Columbus och Cascade.

Färgen är gyllengul, vätskan är klar. Det två fingrar höga skummet är vitt och luftigt, och det sjunker ner utan att lämna några rester på glaset.

Den rena doften är humlig med söta toner av grapefrukt, citron och beska örter.

Smaken är ren med amerikansk humle och söt karamell. Aprikoser, grapefrukt, citron och bananer. Beskan är ganska återhållen. Medelstor kropp. Eftersmaken har tydliga toner av knäck, småkakor, örter, citronskal och limejuice. Avslutningen är söt och ren.

Kolsyran är medelstark, de små bubblorna är långlivade och friska. Vätskan är ganska lätt.

En ren och humlefokuserad lager. Lättdrucken och lite gammaldags, jag kommer att tänka på den första vågen av amerikansk craft-lager från nittiotalet.

Betyg: 3,63. Tillgänglighet: Systembolagets fasta nyheter sedan mars 2017. Pris: 18:90 för 330 ml. Bäst före: 31 JAN 18.

2017-04-11

Bath Ales Dark Side

Sista ölen ur Bath Ales-lådan blir deras engelska stout Dark Side på 4 %.

Färgen är mycket mörkt brun, nästan svart. Det fingertjocka skummet är beige och kompakt, och det sjunker ner till ett tunt lock utan att lämna några rester på glaset.

Doften är rostad med maltiga toner av kaffe, kakao och en aning tjära.

Smaken är relativt lätt med besk-torra toner, nästan brända. Kaffe, träkol, pumpernickel och knäckebröd. Lätt ren beska, lätt till medelstor kropp. Eftersmaken har växande örtig beska, en passerande ton av grädde och en aning svart te. Pumpernickel och söt lakrits i slutet.

Kolsyran är medelstark, de många bubblorna är små och friska. Vätskan är ganska lätt.

En trevlig lättdrucken engelsk stout. Bäst av de fyra. Men jag förstår fortfarande inte vad den här gör i det fasta sortimentet.


Betyg: 3,44. Tillgänglighet: Som ett del av mixpacket Bath British Quartet, i Systembolagets fasta sortiment sedan december 2016. Pris: 27:40 för 500 ml (genomsnittspris för lådan). Bäst före: 23 NOV17.


2017-04-10

Bath Ales Wild Hare

Ikväll betar jag av nummer tre av ölen ur blandlådan från Bath Ales. Det blir deras engelska pale ale på 5 %, Wild Hare. Det här är en öl som hade viss spridning hos svenska krogar för sådär 15-20 år sedan, men jag verkar aldrig ha recenserat den tidigare.

Färgen är guld, vätskan klar (som en maltig tjeckisk pilsner). Det fingertjocka skummet är varmvitt och kompakt, det sjunker ner till ett tunt lock utan att lämna några rester på glaset.

Doften är rätt kraftig med viss syrlighet och toner av hö, deg, gräs, aprikos, stall och cornflakes.

Smaken startar mjukt med smör/smörkola, franskbröd, växande blommig beska och godissötma. Medelstor kropp. Eftersmaken har växande svaga toner av alkohol och salt. Aningar av smör, deg och omogen frukt. Knäck och hö i slutet.

Kolsyran är medelstark, de små bubblorna är lätta och kortlivade. Vätskan är mjuk.

En hyfsat lättdrucken öl med rena smaker. Och trots den fruktiga jäst-tonen så… Jag kan inte slå bort tanken på att det här vid en blindprovning lika gärna hade kunnat tas för en lite oren maltig tjeckisk lager. Lite udda.

Betyg: 3,26. Tillgänglighet: Som ett del av mixpacket Bath British Quartet, i Systembolagets fasta sortiment sedan december 2016. Pris: 27:40 för 500 ml (genomsnittspris för lådan). Bäst före 2MAY 18.


2017-04-09

Bullens Beer Bangers


Scan har beslutat sig för att rycka upp sitt varumärke Bullens, känt för varmkorv och pilsnerkorv på burk. Så nu, precis lagom till grillsäsongen har de lanserat tre sorters grillkorvar under namnet Bullens Beer Bangers.

Okej, så varför skriver jag om det här? Till största delen för att deras reklambyrå skickade mig en låda med korv, lite tillbehör och tre flaskor av Bullens Klass 1 Lager från Charlis Brygghus. Men också för att korvarna kryddats med öl från Charlis. Så lite relevant är det, trots allt.

Jag plockade fram elgrillen, lite rödkåls-pizzasallad, potatissallad samt deras föreslagna pimpade tomatketchup och hög in på maten.

Bild: Bullens
Först ut och blekast: Beer Banger Lager. Förutom 90 % fläskkött innehåller den lageröl och korn av pilsnermalt.

Och det ska jag direkt ge Scan för den här serien korvar: Annars är korvsmeten hos deras korvar alltid så finmalt att man inte kan känna någon kött-struktur. Men här är det grövre, tänk isterband. Det gäller för hela serien, och det gillar jag.

Smakar det öl/malt då? Njeae. Kanske. Det fanns något slags besk-syrlig smak någonstans. Men mycket av det var det inte.

Bild: Bullens
Beer Banger IPA. Innehåller IPA och karamellmalt. Den här doftade faktiskt modern citrus-humle. I alla fall när jag började grilla dem. Väl på tallriken smakade den… annorlunda än Lager-varianten. Lite… parfymigt? Och något slags knäckebröd-knäck? i bakgrunden.

Bild: Bullens
Sist ut och definitivt mest annorlunda i utseende: Beer Banger Stout med stout och svartmalt. Allt eftersom jag grillade så blev den allt mer svart i färgen, och hade jag inte haft de andra att jämföra med så hade jag haft svårt att se när de skulle vara färdiggrillande.

Smaken avvek från all annan korv jag ätit. Det drog åt isterband (fast utan det rökta eller syrligheten), finskt svartbröd och julens vörtlimpa. Jag var inte alls förtjust, men frugan älskade den.

Kommer jag att köpa dem när de kommer till butik? Ja, det tror jag. De känns lite vuxnare i smak och framför allt konsistens än Scans vanliga korvar. Och med tanke på deras distribution kommer de troligen också att finnas lite överallt.

Lättölen kommer jag att återkomma till.


Friskrivning: Jag har fått korv och öl av Scan.

2017-04-08

Wermlands Vinter 3,5 %

Jag blev väldigt imponerad av Wermlands Lättöl när jag drack den för ett par år sedan, så förväntningarna var höga när jag såg att de hade kommit med en folköl: Wermlands Vinter.  Det är en brown ale på 3,5 % från Wermlands Brygghus. Den finns också i en variant på 5,5 %.

Det kommer sakta men säkert en pelare av skum när jag öppnar flaskan, det skummar också rejält när jag häller upp ölen. Vätskan är klar, färgen ljust brun. Det mycket höga skummet är beige och kompakt; det sjunker sakta ner med ett fräsande ljud utan att lämna några rester på glaset.

Den ganska lätta doften är maltig med toner av mörkt bröd, besk humle, torkad frukt, deg och en aning choklad.

Smaken är lätt och maltig med en ren bakgrundsbeska. Beskan är något vass i början. Förbipasserande toner av vax och målarfärg. Mörkt bröd och lite knäck. Lätt till medelstor kropp. Eftersmaken är ännu lättare med pumpernickel och ren lätt beska. Avslutningen är bara pumpernickel.

Kolsyran är kraftig, de medelstora bubblorna är vassa och långlivade. Vätskan är lätt och något sträv.

Undrar om det håller på att hända något dåligt med den här flaskan? Inte lika bra som lättölen i alla fall.

Betyg: 2,89. Tillgänglighet: Dagligvaruhandeln (flaskan köptes hos Hemköp Linköping Ryd). Pris: 19:90 för 330 ml. Bäst före: 2018-01 (batch B207).

2017-04-07

Beerbliotek A Moment Of Clarity GBG Beer Week 2017

En av de mer hypade svenska ölen hittills i år, i alla fall när den släpptes. Som uppföljare till Stigbergets GBG Beer Week 2016 så blir förväntningarna förstås högt ställda.

Från Beerbliotek kommer A Moment Of Clarity GBG Beer Week 2017, en grumlig session-IPA på 4,7 % Det är också deras öl #181.

 Färgen är varmt gul-orange, vätskan oklar. Det två fingrar höga skummet är vitt och kompakt, och det sjunker långsamt ner lämnandes lite rester på glaset.

Doften är något söt och väldigt juicig med beska toner av grapefrukt, apelsin, aprikos, passionsfrukt och en aning rabarber.

Smaken startar med besk humle och gräddig godisartad sötma. Passerande kemiska smaker av knallpulver och citronsyra. Medelstor kropp. Eftersmaken är förvånande tunn med besk-syrliga toner av fruktgodis, grapefruktjuice och mango. Avslutningen är rent söt med aningar av exotisk frukt.

Kolsyran är medelstor, de små bubblorna friska och långlivade. Avslutningen är mjuk.

Jag har druckit flera burkar av den här innan jag nu recenserar den, och varje gång har jag känt samma sak: Den är riktigt god de första klunkarna, men den blir snabbt tunn i kroppen och kort i eftersmaken. För en tid sedan diskuterades den grumliga lågbeska fruktiga IPA-stilen i kommentarerna efter en tidigare recension på Facebook, och frågan om varför de alltid verkar ligga över 6 % kom upp, Jag tror att den här är en del av svaret på den frågan…

Bra, men inte fantastisk.

Betyg: 3,66. Tillgänglighet: Systembolagets små partier 17 mars 2017 (lagerstatus). Pris: 25:90 för 330 ml. Bäst före: 20171127.

2017-04-06

Bath Ales Barnsey

Den här recensionen började… sådär… det första jag gjorde var att välta glaset och hälla ut öl över bordet och golvet. Jaja, det behövdes väl städas i alla fall.

Öl #2 från Bath Ales-mixpacket blev Barnsey, en mörk bitter (väldigt ovanlig substil) på 4,5 %.

Färgen är bärnsten-brun, vätskan är klar. Det två fingrar höga skummet är varmvitt och kompakt, och det sjunker ihop till ett tunt lock utan att lämna några rester på glaset.

Doften är maltigt söt, närmast vörtig. Den påminner mest om att stå vid vörtpannan på ett bryggeri. Lite mörk sirap, mogna röda äpplen och en aning blommig humle.

Smaken är mindre maltig än doften. Fina något beska toner av torkade blommor, hö och mogna plommon möter den rostade malten i form av mörkt bröd, melass, godiset Tootsie Roll och en aning av fikon. Medelstor kropp. Eftersmaken innehåller kalk och mineraler, brun malt, choklad-kola och en något metallisk beska. Avslutningen är nästan bränd med lite metall och brungräddat knäckebröd.

Kolsyran är mild till medelstor, de små bubblorna kortlivade. Vätskan är medelmjuk.

Den här påminner om öl-mixen ”light and brown” som jag drack på en skotsk pub en gång i tiden. Något för vörtig och metallisk för att jag ska vara helt övertygad.

Betyg: 2,97. Tillgänglighet: Som ett del av mixpacket Bath British Quartet, i Systembolagets fasta sortiment sedan december 2016. Pris: 27:40 för 500 ml (genomsnittspris för lådan). Bäst före: 30 JAN 18.


2017-04-05

Vinnare: Oceanprylar

Bryggare Bing, Gamla Oceanbryggeriet,
sommaren 2011.
Vinnarna av min utlottning av prylar från Oceanbryggeriet:
  • T-shirt: Viktor Zika
  • Öppnare: Tom Molin
  • Öppnare: magnus.wikars
  • Underlägg: Jonas Torstensson
Grattis och tack för alla vänliga mail!

2017-04-03

Bath Ales Gem

Bath Ales fick i höstas in en mixlåda med fyra halvlitrar i det ordinarie sortimentet. Ni vet redan vad jag tycker om detta, så jag går direkt på nostalgin:

Bryggeriet fanns tidvis representerat i Sverige, i mitten av 00-talet har jag för mig att Wicked Wine försökte lansera dem här. Den brittiska trenden var på väg att ta slut och de försvann spårlöst.  Numera ligger de i Brill & Co-portföljen.

Ur lådan plockade jag slumpmässigt fram deras best bitter, Gem, på 4,8 %.

Färgen är bärnsten med en dragning åt brunt, vätskan är klar. Det två fingrar höga skummet är smutsvitt och mycket luftigt, och det sjunker ner till ett ojämnt lock utan att lämna speciellt mycket rester på glaset.

Doften är maltig med torra toner av rågbröd, torkade äppelringar och lite ekträ. Blommig humle i bakgrunden.

Smaken är mjuk med lite knäck/smörkola, lantbröd och torkade blommor. Lätt blommig/kryddig humle. Medelstor kropp. Eftersmaken har oväntat mycket rå alkohol, lite söt karamell, muskotnöt, timjan och torkade aprikoser. Avslutningen är lugnare i alkoholen, men har i stället en växande smak av jäsande deg.

Kolsyran är mild till medium, de få bubblorna är medelstora och långlivade. Vätskan är mjuk.

En rätt så medelmåttig best bitter med lite småskumma smaker av alkohol och deg.

Betyg: 2,94. Tillgänglighet: Som ett del av mixpacket Bath British Quartet, i Systembolagets fasta sortiment sedan december 2016. Pris: 27:40 för 500 ml (genomsnittspris för lådan). Bäst före: 26 APR 18.

2017-04-02

Krog: Backen


Det var inte tänkt att det skulle bli såhär.

Egentligen hade jag och  min gamle vän Björn stämt träff på stan för att inmundiga en kebab (jag är gräsänkling den här helgen och var hungrig efter provningen). Men så blev jag osäker exakt vilket kebabställe som vi skulle förgylla med vår närvaro, mitt i steget insåg jag att det ju öppnat en ny krog i Linköping, som dessutom skulle servera smörrebröd. Vi vände.

Backen är ett medvetet dubbeltydigt namn, loggan visar en ölback, men det ligger också mitt i Storgatans brantare del (Storgatan 54 för att vara exakt) i en lokal som tidigare varit diverse kontors-butiks-verksamheter. Senast tror jag det var en mäklare…

Krögaren ”Mackan” har ett långt förflutet i flera av Linköpings restauranger genom åren, senaste egna projektet var husmanskrogen Bistro Folkes, om jag minns rätt. Han har nu tillsammans med sin fru Erica nu öppnat ett ställe som de kategoriserar som ölcafé.

Minimalistisk inredning som bygger på loppisfynd och hemmasnickerier. Och även om det inte uppfyller min vision av ett ölcafé så… Det känns i alla fall ärligt, och inte påklistrat som så många mer stylade ställen gör. En spännande detalj är att även stora mängden udda glas, bestick och tallrikar är vintage/loppis.

Det är inte stort, jag uppskattade att det finns plats för 25 sittande gäster. Vilket gör att det kan skifta mellan halvfullt och packat på några minuter.

Ölen är inte heller de överväldigande många, 6 fat och kanske 50 flaskor. De har inga kopplingar till något bryggeri eller distributör och köper in det som de vill köpa in. Ölen köps bara in ett fat per sort i taget, så sortimentet ska ständigt rotera. I normalfallet vill säga, för nu under öppningsveckan har de sålt fler flaskor än väntat och haft stora problem med överskumning i fatanläggningen. Till det ett fåtal vin som säljs per glas och några flaskor sprit, mest beska saker.

Matsedeln är även den ganska minimalistisk: 3-4 varierande varmrätter, mer eller mindre traditionell husmanskost. Glass eller osttallrik som dessert. Några sorter snacks. Här är dock namnet ölcafé betonat, så man serverar 5-6 smörrebröd.

Ja, först trodde jag glatt att det handlade om danska smørrebrød, men stavningen är avsiktlig: Det handlar om klassiska svenska smörgåsar. Jag provade Dansken (rågbröd, leverpastej i tjocka stavar och saltgurka) samt Osten (rågbröd, lagrad cheddar i skurna bitar och pickad rödlök) och båda var mycket goda med smakerna på rätt ställe. Möjligen kan jag klaga på att Dansken inte var speciellt dansk utan väldigt östgötsk.

Dansken
Till det en flaska Easy Rider Bulldog.Efter det delade vi på desserten 3 ostar  (anonym cheddar, vitmögelost, blåmögelost och en trevlig fläderblommarmelad) och så lyckades Mackan lura ut skummig men mycket god West Coast The Quadrahop DIPA ur kranarna.


Det finns givetvis en del att finjustera på en nyöppnad krog (förutom fatanläggningen då): Några hyllor för de stående gästerna att lägga glasen på, lite mer dämpad akustik i serveringsrummet, ännu fler krokar till ytterkläder, aningen bättre fokus hos personalen i baren. Men det är sådant som sätter sig efter en stund.

Jag kommer definitivt att återkomma, det är är det anspråkslösa otvungna after work-ställe som jag så länge sökt efter!

Kebaben får jag ta en annan dag.

Fredagens fatuppställning.
Bild: Backen.

2017-04-01

Öppen ölproving: DIPA


Dubbel IPA. Temat för dagens provning på De Klomp. Det måste jag väl ha kört tidigare? Om jag ska tro mitt provningsarkiv så… Nej, det här är första gången. Kanske har någon av de andra haft någon någon gång. Ingen annan mindes. Lite konstigt med tanke på hur populär stilen varit.

Drygt 35 gäster trotsade vårsolen för att höra mig babbla om följande öl:
  • Oscar Blues Deviant Dale på 8 % fick alltså inleda. Ja, många klassar den som en IPA, men jag tycker den ligger på fel sida om gränsen. Och här är det jag som bestämmer. Knäckigt söt med en hel del grapefrukt och marmelad.
  • Klackabacken DIPA från Kristianstad var mindre knäckig och mer… Alkohol-het. Ganska medelmåttig, faktiskt.
  • Och så dags för en rättelse: Det var inte Stone Ruination 2.0 som vi drack, utan Stone Ruination Berlin. Ber om ursäkt för detta. I vilket fall var det här med god marginal provningens beskaste öl, med en eftersmak som höll sig kvar hur länge som helst i munnen.
  • Dugges / Wiper And True Twin Pines låg i den andra änden av skalan: Här låg fokus på att pressa fram så mycket smaker av tallbarr, grankottar och furuvirke som det bara var möjligt. Och det lyckades de verkligen med! Flera gäster noterade smaker av örtkryddor som timjan och rosmarin. En minst sagt annorlunda öl.
  • Ægir Ratatosk var mer traditionell, med en tydlig alkoholton som drog åt Cognac. Humlen drog åter åt grapefrukt och engelsk apelsinmarmelad men beskan var relativt… tillbakadragen.
  • Sist ut, och kanske inte en DIPA: Moor Imperial Entanglement på 9,7 % drog visserligen åt kolakakor och röda bär i maltsmakerna, men beskan låg helt klart i linje med de andra ölen i provningen.
En ska jag noterade i slutat av provningen var att förutom ett öl från fat så var det bara öl på burk med idag. En tydlig utveckling som gått oerhört snabbt!

Handuppräckningen efteråt var så splittrad att jag inte vågade utropa någon vinnare. Nästa vecka, 8 april 2017, återkommer Samuel med provningen Belgisk öl – ett försvarstal. Själv dyker jag upp 29 april med ett just nu osäkert tema. Ni kanske har några bra förslag?