Ett halvt hejdå

Igår kväll var jag gräsänkling, frugan roade sig i Mjölby. Alltså passde jag på att äta fryspizza och dricka folköl…

Inte vilken folköl som helst, dock. Och tillfället kändes lite speciellt.

Ölet i fråga var nämligen en engelsk bitter på 2,8 %: Brandmästare Andréns Törstsläckare från Dugges.

Att ett mindre bryggeri försöker nå ut till nya kunder och nya distributionskanaler med en folköl är ingenting som höjer några ögonbryn idag, men när den här lanserades under andra halvan av 2008 så var det något oväntat och vågat. Till att börja med såldes den enbart i en enda ICA-butik i Mölndal men genom åren har distributionen av öl till dagligvaruhandeln utvecklats och nu finns den över hela landet.

Till att börja med var det här en kraftigare (men fortfarande lätt)  amerikanskhumlad öl på 4 %, som bryggdes en gång våren 2008 (länk), men snart insåg bryggeriet att de kunde gå ner i styrka och fortfarande göra en öl med mycket smak, nu stadigt lutandes mot brittisk tradition. Och jag har druckit en hel del del av både den här och den något starkare och amerikanskare folkölen Spotlight (som även den verkar vara på väg ut).

Nog med utvikningar. Det här blir nog den sista flaskan Brandmästare Andréns Törstsläckare som jag dricker. I samband med det nya designprogrammet som Dugges fått under våren har den här ölen såld i halvlitrar fått en efterföljare, den ganska obegripligt namngivna folk-APAn (om man inte känner till den gamla ölen) Organic Andrén. Och den säljs i trettiotrea…

Bild: Dugges.

Jag har inte provat den nya, men jag saknar redan den gamla med sin generösa kropp, eleganta beska och engelskt knäckiga malt. En riktig törstsläckare!