2014-03-30

Hembryggar-SM 2014 - domardömningen i Linköping

I år dömde Linköpings-domarna klasserna 9 Belgisk och fransk ale och 10 Syrliga öl. Knappt 100 öl sönderanalyserades på två dagar.

Här är ett litet bildreportage.




















Biljetter till SM i hembrygd öl 2014, nästa helg i Linköping, köps här.

2014-03-28

Kristianstads SjöCrona Blond

Nej, nu kan jag inte vänta längre på Beer Advocate: Kristianstads Bryggeri ligger och skvalpar bland 55 andra bryggerier på att bli godkända så att man kan lägga in och recensera deras öl där.

Ölen i fråga är en belgisk blond döpt efter gatan som bryggeriet ligger vid: SjöCrona Blond. Alkoholhalt: 6,5 %. En spännande designdetalj är att flaskan saknar etikett, all information finns på en papperslapp som fästs med ett snöre vid flaskans hals.

Det bubblar försiktigt när jag öppnar flaskan, det kommer upp lite ur flaskan efter en kort stund. Vätskan är orange-bärnsten (25 EBC) och klar, det två fingrar höga kompakta skummet är varmvitt. Det sjunker ner och lämnar lite rester på glaset. En del jäst på flaskans botten. (3,5)

Doften är friskt och något blommigt besk. En hel del jäst med fruktiga och lätt tvåliga toner. Jag hittar aningar av karamelliserat socker och gräddgodis. (3,5)

Smaken är även den frisk, det finns mer av färsk humle och beska än i många av de traditionella belgiska ölen. Belgiskt jästiga toner, fruktkola och antydan till gammaldags tvål. Fruktgodis i bakgrunden. Medelstor kropp. Eftersmaken har en lätt och ren alkoholton, lite tallbarr och trä/nybrutna grenar. Slutet innehåller lite vetemjöl, sälta och torrt knäckiga toner. (3,75)

Kolsyran är kraftig och uppfriskande, de stora bubblorna är kortlivade. Vätskan är något lätt med en lika lätt kladdighet efteråt. 4.

En behaglig blond, dugligt stilren. Lite konstigt slut bara, men den är väldigt frisk och lättdrucken i övrigt. En bra start!

Betyg: 3,66. Tillgänglighet: Systembolagets lokala varor från 1 april 2014. (beställbar styckvis till alla butiker). Pris: 32:00 för 330 ml. Bäst före: 8 månader efter 2013.12.

2014-03-27

Budapest och Uppsala


Igår var jag och frugan förbi City Gross i Mantorp. Anledning? Jag behövde köpa 100 pizzasallad-lådor i plast, en del av reserv-reserv-planen inför Hembryggar-SM om ett par veckor. Jag hoppas verkligen att vi inte kommer att behöva använda dem…

Där handlade hon också ett par budapeststubbar, ett av mina favorit-dessert-bakverk.

Jag funderade. Vad ska man dricka för öl till denna? Till slut beslutade jag mig för att be om tips och råd från mina gillare på Facebooksidan. Det blev en del väldigt olika förslag, allt mellan oatmeal stout och trippel.

Spontant kände jag att belgospåret var jag skulle följa. Men jag hade inte så mycket av den varan i skafferiet. Däremot hittade jag en flaska Slottskällan Kloster 2012, en quadrupel på 9 %.

Funkade det? Det funkade som Bootsy!

De mjuka lite äggiga och karamelliserade tonerna i tårtan skulle lätt kunna slås sönder av en för besk eller söt öl, men den kompletterade bakverket perfekt med sina torkade frukter, tunga karamelliserade smak och fruktighet som är så nära de konserverade mandarinklyftorna. Alkoholen som är märkbar i ölen som sådan hjälpte nu till att göra grädden en match.

Och på tal om Slottskällans Bryggeri, så kommer deras Imperial Stout 2013 till Systembolagets lokala sortiment den 1 april.

2014-03-24

Från Varunytt - vem var först?

Mer än 20 år sedan!
Okej, jakten på Sveriges första mikrobryggeri…

Alltså… Jag gillar inte riktigt termen ”mikrobryggeri”. Men jag har inte kommit på något bättre för att beskriva det svårdefinierade jag försöker beskriva.

Jag har nu letat fram mina pärmar med Systembolags-tryck från nittiotalet när jag prenumererade på dem (och fick dem hålade, mycket praktiskt). Och ett guldkorn här är Systembolagets Varunytt Nr 1 1994 eftersom det innehåller ett index över alla nyheter som kom 1993.

Det listar inget som är så jätteintressant. Okej, det kom ett öl från Zeunerts i juni 1993, men eftersom det i stort sett var en fortsättning på det som kom från Sollefteå Bryggeri och eftersom det var ett ljust lageröl med medelstor beska.

Så jag bläddrar vidare bakåt (frugan är alltid jätteirriterad på mig när jag får en pappers-dagstidning i händerna eftersom jag alltid börjar bakifrån och bläddrar framåt), och där hittar jag något betydligt intressantare:

Klicka för större bild.
Och för att vara snäll mot alla som kommer att söka efter den här informationen kommer det här som text:

Mellanmörkt

starköl 

1315    Källefall Pale Ale    330 ml    *10:20
Sverige
Sofiero
OBS! Begränsad försäljning, se nedan. 
  • Bärnsten. 
  • Stor, rostad, fruktig doft med tydlig humlekaraktär. 
  • Medelstor beska. Smakrik, kryddig ale med avrundad beska och lång, humlearomatisk eftersmak. 
BESKA 8/12
FYLLIGHET  8/12
SÖTMA 1/12

Användning: Serveras vid ca 12°C till smakrika rätter av kött eller köttfärs, exempelvis shepherd's pie (köttpaj med potatismos), eller som sällskapsdryck.

Hållbarhet: Bäst-före-datum på ryggetiketten.
Råvaror: Engelsk pale ale- och kristallmalt target och golding humle; överjäst.

Övrigt: En gång i världen var alla öl överjästa. Numera förekommer de mest på Irland och i Storbritannien, men de finns även på andra håll i världen. Överjästa öl är oftast mörka, i färg varierande från ljusbrunt eller kopparbrunt till svart. De bör generellt serveras varmare än underjästa öl: från 10-14°C till rumstemperatur beroende på märke och personlig smak.

Ale är en gemensam beteckning för överjästa, brittiska öl. De är oftast ljusbruna eller rödbruna i färgen, men kan också vara mörkare. Pale ale används som beteckning för en ljusare ale, pale är det engelska ordet för blek.

Källefall Pale Ale är resultatet av ett samarbete mellan Jeff Boork och Anders Thunström, som i början av mars 1993 bestämde sig för att starta tillverkning av ale i Sverige. Jeff Boork tillbringade en tid i England för att lära sig mer om aletillverkning på ort och ställe. På sikt har man tänkt att producera en real ale, färsköl som säljs på fat och har mindre kolsyra än vanligt öl.

Än så länge har man inget eget bryggeri men man har köpt utrustning och letar efter en lämplig lokal att bygga upp den i. Källefall Pale Ale tillverkas på Sofiero Bryggeri, och jäser i öppna jäskar. Under våren 1994 hoppas Boork och Thunström kunna starta tillverkning av real ale i egna lokaler.

Säljs endast i butiker i Göteborgs och Bohus samt Hallands län.
Jag bläddrar sedan vidare i nyhetslistorna. 28 februari 1994 lanseras Bredaryds Pilsner som (också) licensbryggdes av Sofiero.

Sedan, 3 oktober 1994, lanseras Gamlestadens Pilsner som bryggdes av Gamlestadens Bryggeri. Den gick bara att köpa i Göteborgs och Bohus län.

Samma datum kom också Skarabôrjar'n, något slags ESB/Best Bitter med Challenger och Williamette från Källefalls Bryggeri på 5,6 %. Det noterades samtidigt att deras Pale Ale bryggts i eget bryggeri sedan februari, men tappas på Sofiero.

Ja, det var det jag hittade från 1994. Det börjar långsamt klarna det här.

Intressant är att det inte noterades vilken alkoholhalt som Källefall Pale Ale hade. Vilket inte var lika konstigt då som det skulle varit idag: Det fanns bara två fasta skatteklasser för Systembolagets öl vid den här tiden, så det enda viktiga för dem var om det var under eller över 4,5 volymprocent. Och Pale Ale låg exakt på den gränsen.

Källefalls Bryggeri - från källan


I mitt inlägg om modern svensk ölhistoria och frågan om vilket som var Sveriges första mikrobryggeri (länk) så har jag försökt att gräva lite vidare. Bland annat skickade jag ett mail till Patrick Holmqvist som varit synnerligen insyltad i den här syltburken med lite frågor om årtal. Tillbaka fick jag mycket mer än jag hoppats på, och med hans tillåtelse vidarepublicerar jag här detta mail, som rätar ut några av mina frågetecken:
1993, om jag minns rätt,  var jag, Per Egnell och Jim Davy på studieresa till Hjo svagdricksbryggeri. Det var ett pris i hembryggar-SM. Jeff Boork i Tidaholm var då mån om att vi också skulle komma till honom. Han tog oss på rundtur och berättade om sina planer på ett litet bryggeri.
Jag blev sedan kontaktad av Jeff under julhelgen 1993 och då erbjuden bryggmästarplatsen på Källefalls bryggeri. På nyårsdagen 1994 ringde jag och tackade ja.

Bryggeriet uppfördes under våren 1994, men det fanns redan två öl med Källefalls-etikett. Källefall Pale ale, samt Källefall Brown ale, båda kontraktsbrygda på Sofiero, efter recept gjorda av Håkan Lundgren.
Så snart det egna bryggeriet var i drift så gjorde jag nya, i mitt tycke naturligtvis, bättre recept, men namnen på ölen behölls.

I början skickades det färdiga ölet i bulk till Sofiero för tappning, men efter en period vars längd jag inte riktigt minns skaffades egen tappning.
Bryggeriet hade ett raskt volymuppsving.
Vi brottades med en del problem. Kylanläggningen var rejält underdimensionerad, tappningsmaskinen var riktigt sliten, och av uråldrigt snitt. Ölet var inte särskilt stabilt och varför det är olämpligt med öppna jäskar i ett bryggeri med allt i samma rum, och dessutom läckande tak torde vara uppenbart. Ölet var jättegott, men inte särskilt länge och då är det svårt med rikstäckande distribution.

Jag lämnade Källefall 1995 och följde med det ursprungliga bryggverket till Ahlafors där jag började 1996.
Där var jag tills jag började på Nils Oscar 1997.

Jag är fortfarande stolt över recepten från den tiden. Ett par av dem har vi faktiskt bryggt i pilotbryggeriet på Nils Oscar av trivselskäl, som personalvård.
Och så svaren på mina konkreta frågor:
  • När startade Källefalls Bryggeri som företag? Bryggeriet 1994, men det bryggdes nog öl på Sofiero 1993.
  • När bryggdes Källefalls första öl? På det egna bryggeriet och efter eget recept i början av 1994.
  • När sålde ni er första öl till krog? Det Sofiero-bryggda ölet 1993, men Källefallsbryggt 1994.
  • Och till Systembolaget? Det bör ha varit på våren 1994. Allt gick fort på den tiden.
Stort tack till Patrick för svaren!

Just nu verkar det alltså som att Bredaryds (första bryggning och försäljning på egna restaurangen någon gång andra halvan av 1993) var något före Källefalls med egenbrygd öl. Har vi någon tidigare på Systembolaget än Källefalls? Jag måste nog dyka ner i min katalogsamling. 

2014-03-23

Hembrygd öl - en fundering

Homebrew Fermenter

Under den senaste tiden har jag pratat en dem om hembryggar-SM eftersom jag är involverad i arrangemanget.

Fler gånger än vad jag väntat mig har jag fått nästan exakt samma svar från de jag pratat med. Det har låtit såhär.
Du, jag provade att brygga öl med en sån där sats man köper i affären för många år sedan. Visst blev det något kolsyrat med alkohol, men det blev massor med jäst i flaskan och så smakade det *@#%.
Jag funderar lite kring det där. Om man skulle sätta samma extrakt-sats i händerna på en riktigt skicklig hembryggare med full koll på hygien, tider, mätvärden och temperaturer och skulle låta denne brygga med det välsockrade recept som följer med.

Skulle resultatet kunna bli drickbart då? Till och med gott? 

Öppen ölprovning - Klassiska belgiska öltyper


Igår var det dags för min mars-ölprovning på De Klomp. Eftersom vi haft så mycket nyhetsprovningar och modern humle under den senaste tiden kände jag för att göra något radikalt åt andra hållet:
Vi bjuder in till en ölprovning innehållande 6 klassiska belgiska öltyper. Under ledning av ölbloggaren och öldomaren Magnus Bark ger vi oss ut på en historisk resa med djupdykningar i de 6 mest klassiska belgiska ölsmakerna.
Vi trodde som vanligt att det inte skulle komma speciellt många gäster, intresset på Facebook hade varit väldigt beskedligt (5 kommer och 1 kanske), och kön utanför dörren 10 minuter innan bestod av en handfull förväntansfulla.

Den här gången var vi visa av erfarenheten och hade en man extra som stod i kassan och öppnade dörren i god tid innan starten. Vilket gick åt eftersom det plötsligt vällde in gäster. Bobo fick springa omkring och hämta glas och möblera om i lokalen.

Tack vare detta fina teamarbete (själv stod jag i ett hörn och såg dum ut) så var de över 45 gästerna bänkade och ölen på väg ut prick klockan 15:00. Bra jobbat, Bobo, Angelica och Petter!

Min inspiration för dagens provning kom framför allt från en bok. En som jag har dåligt samvete för eftersom jag fått ett recensionsexemplar som jag ännu inte recenserat (trots att det nu gått ett helt år): Stora Ölboken av Jan-Erik Svensson (Adlibris, Bokus). Med den fick jag en lite annan infallsvinkel och bakgrund till belgisk öl. De flesta ölböcker som jag äger tar upp ämnet verkar mer eller mindre luta sig mot det Michael Jackson (som Michael Jackson's Great Beers of Belgium) skrev med de kunskaper han inhämtat på sjuttiotalet. Ofta bra, men inte alltid relevant idag.
  1. To Øl Cloud 9 Wit kändes med sina 4,6 % som en perfekt startöl. Smågrumlig sak kryddad med mango och apelsinskal. Hade vi kunnat plocka ut fruktsmakerna utan att jag berättat om den? Tveksamt. Den kändes torrare och lättare än Hoegaarden. På gott och ont. Ja, dansk. Men i belgisk stil och brygd i Belgien. Skissbetyg: 3.
  2. Nästan exakt dubbelt så alkoholstark var Westmalle Tripel som blev nästa öl, och när den kom 1933 blev det den öl som andra jämförs med när det gäller tripel. Elegant, stram, balanserad med alla smaker på rätt ställe. Skissbetyg: 4,25 (ja, högre än de 3,33 jag gav när jag recenserade den hösten 2008).
  3. Suröl är alltid lite speciellt. Jag tillbringade en hel del tid åt att så detaljerat jag kunde förklara traditioner och tillverkningsmetoder. Kan man hitta en bättre representant än Cantillon Gueuze 100 % Lambic? Tveksamt. Roligare och surare, ja. Men här finns allt som ska finnas med. Skissbetyg: 4,25.
  4. Ett ganska nytt bryggeri på svenska marknaden är Bockor, som idag fick representera den flamländska brunölen med Vanderghinste Oud Bruin på 5,5 %. Publiken hittade såväl Salubrin som Karlssons Klister i doft samt en fin ekig sötma i smaken. En lite försiktig tolkning av stilen. Skissbetyg: 3,25.
  5. Åter till klosterstilarna, och nu en dubbel. Eller är det en belgisk brun? Gränsdragningen mellan stilarna känns inte helt självklar för mig just nu. Oavsett stil kom nu en av mina favoritöl till maträtter med tunga feta såser: Maredsous 8 på 8 %. Till skillnad mot många andra mörka belgare innehåller den rostad malt, och smaken är fylligt jästig med en hel del knäck. Skissbetyg: 4.
  6. Hur kan man avsluta en provning med titeln ”Klassiska belgiska stilar” med annat än en quadrupel? Nä. Så in kom en öl som funnits på fat sedan dagen då krogen öppnade: La Trappe Quadrupel. Stor, tung, karamelligt söt med massor av röda bär. 10 % gjorde sig lite påmind och jag började drömma om chokladbaserade desserter. Min favorit idag med ett skissbetyg på 4,25. 
Handuppräckningen efteråt var ojämn, men jag tror att den vanns av gueuzen.

Ett extra tack till Martin som hjälpte mig att knäcka problemet med serveringsordningen på de här ölen.

Nästa lördag 29 mars blir det åter en trådlös provning med Bobo (Facebookarrangemang), veckan efter det (5 april) så är det paus eftersom Hembryggar-SM kommer till stan.

2014-03-22

Systembolagets små partier april 2014 (uppdaterad)

10 april 2010.
Här är en uppdaterad och kompletterad lista över de små partier som kommer till Systembolaget den 1 april 2014:

Varunummer, namn, alkoholhalt, storlek, inköpt antal, pris

Hembryggar-SM 2014: Rekord.

Från domar-bedömningen 2013
Nu börjar siffrorna klarna för hembryggar-SM 2014, som genomförs lördagen den 5 april i Linköping. Ett antal rekord kommer att slås:
  • Öl i folkets val: Tidigare rekord: Ungefär 150. Föranmälda 2014: 177 (länk). 
  • Öl i domartävlingen: Tidigare rekord: 470 (Uppsala 2012). Preliminärt anmälda 2014: 549. 
Senare uppdatering: Anmälan för Folkets val-öl är nu åter öppnad för anmälningar men med vissa förbehåll (länk). Dock kommer det inte att vara möjligt att anmäla sig till Folkets Val på själva SM-dagen!
Däremot kommer det inte att bli besöksrekord:

SM-ledningen har haft ett uttalat mål att det verkligen ska finnas öl kvar till alla gäster, och därför satt ett tak på 1.000 biljetter (till det kommer utställarna och lite annat löst folk). När det här skrivs, natten den 21-22 mars, så är 510 biljetter sålda.

Med min erfarenhet av biljetter så kan jag säga att det kommer att bli utsålt. Så om du ska gå, köp biljett! Länk till Tickster. Och gäster utifrån kan kolla på de rabatter som ordnats fram på boende (länk).

Dessutom kommer röstningen i folkets val att genomföras såväl på papper (som det alltid varit) och via smartphone / surfplatta / dator.

Länkar:

2014-03-21

Poppels DIPA

När det kom nya lokala öl att beställa på Systembolaget 1 mars så köpte jag en bunt av dem, utan mer eftertanke än att några var intressanta och andra kom från bryggerier jag knappt hört tals om tidigare.

Den här var definitivt i gruppen ”intressanta”: Poppels DIPA från Poppels Bryggeri. Det är alltså samma öl som Projekt 001 DIPA, en experimentell brygd som de gjorde under hösten 2013. Ölen blev så väl mottagen och populär att den fick bli en återkommande sort i sortimentet. Det är en amerikansk dubbel-IPA på 8 %.

Jag hann aldrig få tag i den i höstas, så det var bara att passa på när den nu kom tillbaka. Redan från mina första kontakter med bryggeriets produkter har jag varit förtjust: Det är genomtänkt, ytterst balanserat och elegant där man både visar respekt för stilar och (ofta brittiska) traditioner samtidigt som produkterna har en egen personlighet.

Färgen är koppar (35 EBC), vätskan är klar. Det två fingrar höga skummet är varmvitt och luftigt, det sjunker ner rätt kvickt utan att lämna några rester på glaset.

Doften är mjuk och ganska söt med elegant beska. Honung, mogna plommon, citrusskal och lite knäck.

Smaken är mycket besk och humlig i starten, det finns en rejäl men inte överdriven  maltsötma som skapar kropp och balans. Apelsiner, knäck, tallbarr, russin och lite alkohol. Stor kropp. Eftersmaken är ren, snygg och söt med blandade citrusfrukter, och en del alkohol som aldrig blir störande. Röda äpplen, lite mineraler och blommig humle i slutet.

Kolsyran är medelstark, de medelstora bubblorna är kortlivade. Vätskan är mjuk, tjock och lite kladdig.

Denna DIPA är en trogen tolkning av östkustästilen, som mer fokuserar på balans och elegans än att smiska munnen med humle. Jag anar att den här med tiden kommer att bli allt mer lik ett amerikanskt barley wine. Lyxigt, men ändå inte i klass med de bättre amerikanarna.

Tillsammans med lite East End Bombay Mix växte beskan till sig ordentligt. Den här ölen borde passa riktigt bra till en curry, om man är ute efter en intensivare kryddupplevelse. 

Betyg: 3,79. Tillgänglighet: Systembolagets lokala varor (beställbar styckvis i hela landet). Pris: 29:90 för 330 ml. Bäst före: 2015-04-01.

2014-03-20

Sveriges första mikrobryggeri?

Ur Gourmet 4/1997.
Sveriges första mikrobryggeri. Någon måste ha varit först. Men vem?

Diskussionen startade på Skandinaviska Ölskribenters Förenings Facebook-forum, då en skribent från Norge undrade om vi svenskar kunde matcha Norges första pubbryggeri Oslo Mikrobryggeri som slog upp dörrarna 15 september 1989.

Danmarks första? Också ett pubbryggeri som fortfarande finns kvar: Apollo vid Tivoli i Köpenhamn, 1990.

Det visar sig som vanligt att ju mer man gräver i en fråga, ju komplexare blir svaret. Och till slut står man där och funderar över definitionerna för orden ”mikrobryggeri” och ”startade”.

Räcker det med att företaget bildats med byggning av öl som verksamhet? Eller ska man ta datumet för att för första gången ha bryggt öl? Sålt öl? Sålt på Systembolaget? Ska företaget fortfarande finnas kvar? Ska det finnas öl att köpa idag? Är det okej med uppehåll i bryggandet?

Ja, sådär kan man fundera. Med hjälp av de andra medlemmarna i föreningen så sattes detektivarbetet igång. Som jag här skamlöst kommer att plocka russinen ur:

Det första nya bryggeriet som registrerades och som började brygga öl var kanske inte fantombryggeriet och marknadsexperimentet Åre Bryggeri, som jag berättat under flera års öprovningar. 1989 har nämnts på flera håll, men andra säger att de fick bryggeri-registrering först sju år senare.

Nej, det var Sofiero Bryggeri, som började sälja sin öl under 1989. Eller?

Sofiero kom att vandra mellan olika ägare och läggas ner och återstartas ett par gånger innan det till slut kom att bli en special-tappanläggning för Kopparbergs. Och Sveriges största ölvarumärke. Men det är en annan historia.

Det finns motargument mot Sofiero dock: Dels för att deras tillstånd att brygga öl återuppväcktes ur en hundraårig dvala, och därmed inte var helt nytt. Och visserligen bryggde de en del nyskapande öl (och ett slags braggot), men huvudsakligen bryggde de samma sorts ljusa låghumlade lageröl som de stora drakarna. Så var de verkligen ett nytt mikrobryggeri? Deras inverkan på kommande ölkultur kan anses som ringa.

Sven-Olle Svensson, mannen bakom Sofiero, gav sig 1993 på att starta ytterligare ett bryggeri, den här gången ett helt nytt: Thimsfors Bryggeri. Ambitionerna var stora, men 1997 gick företaget i konkurs. Men det var ett nytt bryggeri i alla fall. Sveriges första mikrobryggeri? Nja, samma argument som de mot Sofiero kan användas.

Men framför allt att Grebbestads Bryggeri registrerades som företag 1992. Dock började de inte brygga förrän våren 1996. De finns dessutom kvar i verksamhet. 

Nästa kandidat: Bredaryds Wärdshus. Detta pubbryggeri började också att sälja öl 1993, men bara på sin egen restaurang. De finns kvar och brygger fortfarande öl, men har som jag uppfattat det haft en del uppehåll i verksamheten. Så de ligger mycket bra till, de har till och med haft öl i Systembolagets sortiment, även om just de licensbryggdes på annat bryggeri.

De funkar i alla fall utmärkt som jämförelse med de danska och norska exemplen. Och så har de, som jag förstått det, haft ”var med och brygg öl” som en av sina konferensaktiviteter. Vilket ju är kul.

Jag kör vidare med gamla årtal…

Våren 1994 började ett av min gamla favoritbryggerier att sälja öl på Systembolaget: Källefalls Bryggeri. Företaget som bildats 1992 var viktigt av flera skäl: De var helt inriktade på brittiska ale-stilar och inte primärt ljus lager som de andra vid samma tid.

Och så hade de bryggaren Patrick Holmqvist, som efter konkursen 2000 (tillsammans med bryggverket) skulle gå till Ahlafors Bryggeri, och därefter (utan bryggverk) till Nils Oscars. Utan Patricks arbete hade inte ölsverige idag sett ut som det gör, det är jag övertygad om!

I Göteborg hittade vi Gamlestadens Bryggeri som började sälja öl sommaren 1994. Även de gick omkull kring 1998-99, och varumärket kom att hamna hos importören Great Brands om jag minns rätt.

Närmare mig fanns Nordsjö Gårdsbryggeri, som bryggde sin första öl  hösten 1994.

Ja, under 1994 och 1995 dyker det upp många nya små bryggerier. Och med dem också den första vågen av infekterad eller på annat sätt skadad öl…

1999 byter Systembolaget lagerhållningsstrategi, och sättet som leverantörerna får betalt. Detta kom för flera av de små nya bryggerierna att bli tuvan som stjälpte hela företaget. Det får jag dock kanske återkomma om i en senare text.

Det finns flera bryggerier som jag bara känner till som namn, men inget om dess verksamhet, årtal eller öl. Den som vet mer får gärna berätta det i kommentarerna:
  • Örebro Bryggeri
  • Gamla Stans Bryggeri (när?)
  • Nya Munkbo (hade de något med Pripps att göra? Med Oppigårds?)
Och så, kunniga läsare, vilket var Sveriges första mikrobryggeri?

2014-03-19

Belgiska klassiska stilar på lördag

Belgium's Provinces

Det blir ölprovning på lördag. De Klomp är platsen och så här beskriver ölhärskaren Bobo det hela:
I en tid när nyheterna står som spön i backen kan det kännas tryggt att falla tillbaka på något gammalt och etablerat. Under ledning av öl-oraklet Magnus Bark provar vi oss igenom 6 av de mest klassiska belgiska ölstilarna.
Allt från kraftig quadrupel till frisk witber, massor av historisk fakta och Fu Manchu-mustasch.
Lördag 22/3 kl 15.00.
Välkommen!
Annars är det  som vanligt även i det praktiska: 200 kr i entré, även ölfritt alternativ finns för de som vill det. Facebookarrangemanget är vi tacksamma om de som tänkt komma anmäler sig till så vi kan duka fram optimalt. Annars är det drop in som gäller.

2014-03-17

En helg i Eskilstuna

Det hela började med att något skadedjur varit på mitt redan utgångna förråd av ungersk torkad paprika för några månader sedan (vi misstänker starkt mjölbaggar). Borde det inte vara hög tid för en långhelg i Budapest, en stad jag var i en del under mina första år på Saab? En stad som frugan dessutom aldrig varit i? Jo!

Kalendrar kollades. Liksom priser på flyg och hotell. Men vi fick inte ihop något som fungerade och inte kostade massor.  Vi kom inte fram till något som var innan sommaren, då det kan bli (för mig) jobbigt varmt på dagarna.

Äh, det får bli i höst i stället. En alternativ minisemester fick tas fram. Fokus skulle vara lite lugnare tempo, gångavstånd till allt och gärna god öl (utan att jag skulle träffa allt för många ölnördar vilket brukar inverka menligt på mitt fokus på frugan).

Vi blev båda förvånade när hon halvt på skoj kom med förslaget ”Eskilstuna”. Kraven uppfylldes och vi hade trivts där när jag varit på plats under Allt Om Öl festivalen.

Så, i fredags, var det dags. Efter att ha checkat in på charmiga Best Western Plaza så gick vi mot Bishops Arms som hon tidigare hade besökt.

Vi hittade inte dit. Fram och tillbaka gick vi i allt snävare cirklar innan jag tog fram telefonen och kollade Google Maps. Jodå, det skulle ju vara ett halvt kvarter bort! Till slut hittade vi en tydligt BA-likande lokal som var tom och igenbommad.

Hungern tilltog, och jag bestämde snabbt att vi skulle kolla in kvarterskrogen Södra Station (tidigare Café Sylvia), som dessutom delägs av c/o Hops-redaktören Pelle Stridh.


Cheeseburgare och Camden Pale Ale. Gott, men jag hade nog hellre druckit en lättare IPA till (den enda IPAn i sortimentet(!) var Founders Centennial IPA som kändes för stark för sammanhanget).

Riktigt mätta gick vi vidare i ösregnet. Nu hade vi fått den rätta adressen till BA (de flyttade till First Hotel några kvarter längre bort för 1½ år sedan) valde jag en specialbrygd som jag inte sett tidigare. Denna var tyvärr sur och helt diacetyl-ig. Berättade det för killen i baren som svarade att jag fick prata med hans kollega eftersom han ”tyckte att alla öl smakade precis likadant”. Nå, den blev utan större problem urkopplad och utbytt mot den alltid lika goda Mikkeller American Dream.


Sedan var den dagen över. 

Efter lite shoppande och slöande var det åter dags för öl. Och det hade varit väldigt, väldigt fel att ha varit en helg i Eskilstuna utan att ha besökt medlemspuben på Eskilstuna Ölkultur.

Så vi anmälde oss som gäster i hotellets reception på eftermiddagen, enligt instruktion.

Strax efter 18 kom vi dit, och möttes av en härlig vörtdoft. Då satt ett fåtal gäster vid borden, flertalet troligen eftersläntrare till det årsmöte som föreningen hade haft under eftermiddagen.

Ölen på bilden är större än i verkligheten.
Två provplankor beställdes i baren, de kostade 100:00 styck och innehöll vardera 5 små glas av olika öl från bryggeriet. Totalt 10 öl alltså, varav 9 från fat.

Jag började att ticka ”hads” på Beer Advocate, men slutade redan efter ett par öl: Jag har druckit ett antal av bryggeriet öl tidigare, men här kände jag inte alls igen mig. De var vörtiga, lite avslagna och allmänt… småtråkiga.

Jag pratade en hel del med volontärerna bakom baren och med bryggare Lucas på Facebook, men allt verkar ha gått rätt till före och vid upphällning. Kanske var det för lågt tryck i kranarna och att ölen skummat över? Nå.



Porter!
När jag gick tillbaka med disken såg jag att de hade en gammal favorit från bryggeriet, som jag trodde hade slutet tillverkats: Snopptorp Starkporter. Till extrapris dessutom, 30 kronor för en flaska. Anledningen var att de passerat sitt bäst före-datum i höstas. Men det borde ju inte vara några problem för en porter av god kvalitet? Nejdå, den uppvisade inga ålderskrämpor alls, tvärtom rund och elegant i smaken. Ett fynd.


Efter detta nördande hade frugan blivit hungrig och jättesugen på caesarsallad. Och det trodde hon skulle finnas på Pitchers, ännu en kedjepub som försöker vara brittisk och sportig på samma gång.

Normalt stör jag mig något enormt på sport-TV på krogen, men här fungerade det av flera anledningar: De visade en jättetråkig fotbollsmatch där det inte hände någonting. Dels satt jag med ryggen mot de flesta skärmarna och volymen var ytterst nedskruvad.

Till salladen som jag åt en del av dracks Guinness. Mest för att… Tja, vi hittade inget roligare och denna svarta öl är såväl frisk som lätt vilket passade oss bra (hm, jag måste nog recensera den där igen).

Uhm hmhm. Nä, bäst att bege sig mot hotellet. Vilket kändes längre än det var beroende på kraftiga vindar och hagelblandad snö.

Så det blev säng. På lördagen tog vi sedan en omväg till Stockholm för Tweed och kebab. Men det är knappast ölrelaterat så det slipper ni.

Vi hade i alla fall en väldigt trevlig helg, i det stora hela. Allt på grund av lite förstörda kryddor.

2014-03-15

Åbro och hembryggar-SM: Svar från Åbro

För någon vecka släpptes nyheten att bryggeriet Åbro och dess varumärke Bryggmästarens gått in som huvudsponsor till Svenska Mästerskapen i Hembrygd Öl, som arrangeras av Svenska Hembryggareföreningen.

Vad det innebär i praktiken behandlas bäst i ett pressmeddelande som går att läsa här, så jag går inte in på de detaljerna.

Det uppstod snart en diskussion om framför allt en av delarna i samarbetet: SM-vinnaren kommer att få brygga öl i stor skala (30.000 l) hos Åbro som sedan distribueras till krog och Systembolag.

I den svenska ölbloggosfären knorrades det en hel del om att det just var Åbro som gått in i det här, och att de kanske inte skulle klara av att brygga vinnarölet över huvud taget. Någon gjorde till och med en ”Hitler” i ämnet.

Själv tog jag hjälp av några bekanta med insyn i ölvärlden och sammanställde lite frågor i ämnet (det gjorde att ett par frågeställningar återkommer ett par gånger) som jag skickade till Åbros varumärkeschef Ola Passmark som i sin tur frågat runt.

Hoppas det ger lite mer klarhet i ämnet.

1. Kommer ni att brygga exakt det öl som vann SM, eller ”bara” en öl som tagits fram av SM-vinnaren?

Vinnaren av SM kommer att få komma ner till oss i Vimmerby och brygga sitt eget öl, det behöver inte vara exakt det öl han/hon vinner med. Men det viktiga är att det är vinnarens egna recept.

Vinnaren kommer även att få vara med i framställningen av etiketter till flaskorna.

2. Om det är SM-vinnarölet, kommer Åbro att klara av att brygga det?
Här är några av de tidigare vinnarna:


* 101 Oktan - en imperial stout på 6,5 % bryggd med palmsocker
* De Volle Maan Geuze - flera årgångar av fatlagrad Geuze som blandats
* Bäckvägen Barely Barley - ett barley wine som lagrats i 5 år på ståltank
* Kåtisbock - En eisbock som fryskoncentrerats
* Brinkens Belgodubbel - en belgisk dubbel som efterjästs med brettanomyches
* InWit - en kryddad belgisk witbier där kryddorna i originalreceptet laktats ut i sprit

Kan ni rent tekniskt brygga dessa öl i utlovad mängd? Går det att sälja?


Vi har den senaste tiden provbryggt och experimenterat en hel del på bryggeriet så vi kan göra mycket mer än vi tidigare lanserat. Den som vinner kommer få full support av oss och de råvaror han/hon önskar ska vi göra allt i vår makt att få fram!

3. Lennarth Anemyr kommer att sitta i SM-finalens domarpanel. Det här har skapat flera frågor. De flesta (men långt från alla) anser att han visserligen är en kompetent ölbryggare, men att han saknar kunskaper om att bedöma öls typriktighet. Det finns också en oro över att han kommer att styra domarnas arbete så att ett mer ”kommersiellt acceptabelt” öl får mästartiteln.

Lennarth är en av 3 jurymedlemmar. Det innebär att hans röst väger lika tungt som alla andra jurymedlemmars. Må bäste man vinna!

Lennarths kompetens anser vi vara helgjuten med över tre decennier på bryggeriet, utbildning på bryggerihögskolan i Köpenhamn, vinster i en rad internationella medaljer med bl.a. guld i The International Brewing Awards. Lennarth har även varit med i utvecklingen av vårt mikrobryggeri i Sydafrika tillsammans med Wolfgang Ködel.

4. Det har funnits en generell överraskning att just Åbro med ett grundmurat rykte av småtråkig stor-stark-öl ”plötsligt” är intresserade av hembryggning. Är det något ni känner igen er i?


Nej. Vi ser oss inte som ett småtråkigt bryggeri. Vår bild av oss själva är en annan.
Vi gör en hel del kommersiella öl, men under varumärket Special Edition har vi nu börjat ta ut svängarna, vi har bl.a. gjort chokladöl, Rököl, Ale m fl.

5. Om en suröl/öl med vildjäst t.ex. Brettanomyces vinner, hur gör Åbro då? Kommer ett veto att läggas in, brygga den i ett annat bryggverk, eller på annat bryggeri?

Just en suröl kan vi inte brygga. Vinnaren i SM i hembrygd öl får brygga en öl på Åbro Bryggeri, det behöver inte betyda att det är ölet han/hon vann SM med.

6. Om Åbro finner produkten sälja väldigt bra, kommer man brygga den en gång till, alternativt regelbundet och vad får SM-vinnaren då i så fall?


Alla produkter som lanseras under Special Edition är tillfälliga lanseringar. Om det mot förmodan skulle bli en ordinarie artikel så är det en diskussion som vi får ha med vinnaren.

7. Vad ser Åbro helst för stilar som vinner SM? Ljus lager eller något som faktiskt inte gjorts av Åbro tidigare för allmänheten t ex. IPA, saison osv.

Vi har inga sådana önskemål. Det viktiga är att det är en god och välbryggd öl. Vinnaren kommer att få fria händer att skapa sin brygd hos oss.

8. Vad gör Åbro för svensk dryckeskultur egentligen mer än pumpa ut ljus lager i mängder och gärna med en alkoholstyrka över 5,9 %?


Det tycker jag är en lite snäv beskrivning. Visserligen är merparten av den öl vi i dag producerar och säljer ljus lager med en alkoholhalt runt 5 %. Men i vårt sortiment har vi även andra egentillverkade sorter som mörk lager och Ale. Lagern är en populär ölsort i Sverige och vi försöker hela tiden att anpassa vårt utbud till efterfrågan.

9. Varför har inte Åbro varit nyskapande och kommit med nyheter som är tolkningar av stilar. Ert varumärke Bryggmästaren låter ju som något av bryggmästarens experiment.. Varför inte gjort IPA, belgisk öl, Imperial Stout och mer öl än vad som hittills kommit ut?


Vi lanserade ett undervarumärke till Bryggmästarens, Special Edition, i januari 2012. Gemensamt för det varumärket är att det är tillfälliga lanseringar som säljs på restaurangmarknaden och det är ett koncept som slagit väldigt bra ut. Vi arbetar ständigt på att komma med nya inslag i den serien där den senaste lanseringen var en Ale i belgisk stil. Produkten som vinnaren i SM skapar kommer hamna under detta varumärke. Vi har även gjort en Pale Ale tillsammans med Fuller´s bryggeri förra våren som en produkt i serien.

10. Vad får Åbro ut förutom bra PR och att ge tillgång till SM vinnaren att brygga sitt öl storskaligt? Vill man rekrytera eller bara få lite gratis poäng trots att man bara gör ljus lager och i craft beer Sverige anses vara en av dem onda stora bryggerierna?

Vi gillar öl och ju fler som gillar öl desto mer kunskap kommer att spridas. Vilket i framtiden kommer att gynna oss och alla andra bryggerier i Sverige.

11. Vill Åbro starta ett mikrobryggerier som t ex. Gotlands bryggeri?

Det har vi redan, CBC Cape Brewing Company i Sydafrika. Det har bl.a. hjälpt oss att utveckla överjästa öl som vi nu tagit med oss hem till Vimmerby.

2014-03-14

Södra Almighty - bakgrund och fakta


För en tid sedan recenserade jag Södra Maltfabrikens nya burkade APA Södra Almighty (länk). I kommentarsfältet (och på andra ställen) dök det samtidigt upp ett antal frågor om hur ölet tillverkades, och framför allt var den bryggdes och burkades.

Jag började själv fundera: Inte för att jag själv (ännu) besökt bryggeriet, men jag har sett bilder och det verkade inte så stort att det lätt skulle gå att brygga all beställd Almighty.

Eftersom jag gillar fakta mer än spekulationer så skickade jag ett mail med lite frågor till bryggeriet, och här är svaret jag fick i oredigerad helhet:
Tjena!
Här kommer liter klarhet i hur SÖDRA ALMIGHTY kom till och hur den bryggs.
 
Systembolaget efterfrågade under hösten 2013 en svensk ale  ”lätt till medelfyllig smakrik ale med balanserade, citrusaktiga humletoner”. 
Ölet skulle vara tappat på 33 cl burk och hålla max 4,5%. 
Vi hade en öl som passade in i det segmentet och offererade denna. 
Efter en tid kontaktade Systembolaget oss och meddelade att just vår öl hade blivit utvald i Systembolagets blindtester. 
Vi erbjöds en plats i Systembolagets ordinarie sortiment med lansering på 341 butiker från 2014-03-01.  
Stor glädje och lätt panik infann sig hos oss. Vi har ju ingen burklinje…. 
Nu finkammades marknaden på burklinjer i norra Europa. Vi kontaktade alla vi kom på med någon form av burktappning. T.o.m Coca Cola. Snart stod det klart för oss att minsta möjliga volym för att tappa hos någon befintlig burklina var ca 50.000 liter. 
Vi insåg ganska snart att vi inte skulle kunna leverera denna volym eftersom vår totala tankvolym på bryggeriet uppgår till dryga 30.000 liter 
Vi undersökte då möjligheten att licensbrygga ölen på något bryggeri i Sverige eftersom det var ett krav från Systembolagets sida att ölen skulle vara bryggd i Sverige. 
Snabbt insåg vi att detta inte var något alternativ eftersom vi själva då skulle tappa kontrollen över ölen. 
Diskussioner inleddes med Hällefors bryggeri(Spendrups) om att få till något samarbete ändå. Därför testbryggde vi  en grundöl hos Brutal Brewing(Spendrups) som vi blandade upp med en extremhumlad öl bryggd hos oss. Resultatet blev bra och vi tyckte efter flera tester att ölet blev precis så bra som vi önskat. 
Därför beslöt vi att gå vidare och göra detta i stor skala.  Detta var lättare sagt än gjort eftersom vi låg mitt i skarven för den amerikanska humleskörden. 2012 års humle var slut och 2013 års skördar var ännu ej tillgängliga.  Till slut lyckades vi i alla fall säkra upp ett kvarts ton humle som vi behövde initialt för en bryggd.
Vi bryggde under en tid frenetiskt, vräkte i humle i både kok och tankar för att få rätt humleprofil på slutprodukten. Detta kördes sedan i tankbil upp till Grängesberg för att blandas upp med en  basbryggd som gjorts däruppe.
För att säkerställa  att allt gick rätt till så var vi med vid såväl bryggning som tappning i Grängesberg.
 
Efter en nervös burkning så kunde vi så småningom smaka på det slutgiltiga resultatet  som vi är jäkligt nöjda med.
  
Vi tycker att resultatet är precis vad Systembolaget efterfrågar” en ljus, lätt till medelfyllig smakrik ale med balanserade, citrusaktiga humletoner.
Hela syftet med projektet har varit att vi ska kunna behålla kontrollen över slutprodukten. Hällefors(Spendrups) har fått ett recept på en basbryggd från oss som vi sedan kompletterat med många småbryggder från oss. Våra bryggder som är galet välhumlade har varit avgörande för hur slutprodukten smakar.
 
Mvh
Magnus
Södra Maltfabriken
Magnus Mårdberg.
Bild: Södra Maltfabriken

2014-03-13

Beer Expo 2014: Bilder och babbel

Det blir lite bilder och babbel, sedan lämnar jag bloggandet om Linköping Beer Expo 2014.  Jag fick först runt och tog lite bilder minuterna innan dörrarna skulle slås upp för eftermiddagens publiktillströmning:





Jag inser först nu att Wicked Wine hade med sig Founders All Day IPA som jag varit lite nyfiken på.


Malmö Brygghus hade sin hopfällbara monter med sig. Som ett experiment hade de tänkt att köra utan bardisk för att se om gästerna fattade konceptet. Det gjorde de inte och efter en stund stod det ett litet bord framför tappkranarna.




Linköpings Hembryggare hade en riktigt bra utställningsdag: Det bryggs oerhört mycket i Östergötland, frågorna var många och intresset för SM är stort!


För första gången skulle några av stadens öldomare utse den bästa mikrobryggda svenska ölen blad de utställda. Det gjorde de, och vinnaren blev Imperial Stout från Electric Nurse.


Studentpuben Villevalla hade massor med öl från Brill och Galatea.



All In Brewing hade med sig sin Randall, men i stället för humle tryckte de en kaffe-stout genom kaffe. Resultatet blev en dryck som mer påminde om kaffelikör än öl.





Inför kvällspasset hade några laddat upp i kön.




All In Brewing hade med sig en Halvnelson DIPA. Fruktig och lite kladdig.


Dagens stora överraskning, och det godaste jag drack på hela dagen: En äppelmust med rabarber, importerad av Brekeriet! Oerhört djup i smakerna.

Åter tack till mässgeneral Richard, utställarna. ölteknikerna och alla gäster som gjorde den här festivalen till en av de mest lyckade jag varit på. Som gäst var det jättetrevligt, som provningsledare bara allt flöt på.