2014-11-30

LHBFs vinterölsträff 2014


Igår förmiddag samlades fyra öldomare på restaurang Blåmesen i Linköping. Linköpings Hembryggare arrangerade för första gången en Vinterölsgräff där fokus låg på det mörka, klass 7 Mild porter/stout samt klass 8 Kraftig porter/stout i SHBFs typdefar. Samt aktuella underklasser ur 11 Specialöl med fatlagradae och kryddade öl där grundölen var från 7 eller 8. 

Träffen var uppdelad i två delar, dels domarbedömningen, dels folkets val. Ungefär som ett SM i miniatyr alltså, och delar av den infrastruktur som skapades för det arrangemanget i våras användes även här – smidigt!

Vi hade 31 öl att gå igenom i många underklasser, så det var bara att köra igång med en bunt lätta stouts 10:30. Tiden gick fort, vi smuttade, funderade skrev och diskuterade ledda av huvuddomaren Viktor. Stort tack till vår assistent Erik som sprang omkring med flaskor och häftade papper, och utan denna hjälp hade bedömningen dragit iväg ännu mer i tid.

Rent allmänt imponerade som vanligt kvalitén på de inlämnade ölen. Den sämsta var bättre än de sämsta kommersiella exemplen i stilarna jag druckit. Och de bästa var i klass med de bättre kommersiella även i ett internationellt perspektiv.

Ett öl skilde ut sig, en chili-porter som vi beslutade oss för att dricka sist av alla öl. Med all rätt: Den var något av det hetaste jag någonsin fått i mig, fullt i klass med de elakaste amerikanska chilisåser jag provat. Det visade sig att den framställts genom att fyra hackade habanero-frukter fått ligga i fatet med 10 liter öl.

Det tog ett bra tag innan känseln kom tillbaka i munnen. Inte helt snällt, Conny, inte helt snällt…

Nå, vi fick fram tre mycket värdiga medaljöl och lyckades forcera fram lika många krystade motiveringar. Som det ska vara.

Därefter intogs lunch på restaurangen, ett ställe som jag inte bevistat sedan jag försökte vara student för 20 år sedan. Och jodå, maten var exakt lika okryddad som då.

Folkets val pågick som bäst, det ställdes ut ungefär 20 öl som man kunde rösta på. Utställarna hade också uppmanats att ta med andra öl utom tävlan, så det fanns en handfull andra öl om man tröttnade på det svarta.

Stämningen var behagligt avspänd och trängseln obefintlig, arrangörerna hade valt att hålla marknadsföringen ganska begränsad eftersom det var ett helt nytt arrangemang och en helt ny lokal. Klokt.

Att ha öppet under sex timmar kanske var i längsta laget, så vid fyra beslutades det att ta röstningen och prisutdelningen tidigare än vad som var planerat.

Priser utdelades, vinnare var glada och allt verkade ha gått bra när jag strax efter fem cyklade hem. Trött, nöjd och rätt trött på svarta öl.

Prislistan har jag inte hittat på nätet än, och jag noterade inget själv. Återkommer när jag hittar den. Senare tillägg: Här är medaljlistan!


Några sammanfattande kommentarer på ölen kan jag nog kosta på mig, de gäller både de inlämnade och de i folkets val. Kanske kan det vara en trendalalys?
  • Ska det vara en rököl, dra på mer med rökmalten! Alla exempel under gårdagen var överdrivet försiktiga. 
  • Imperial stout har blivit svagare under senaste året. Eller så har bryggarna blivit mycket bättre på att dölja alkoholsmaken. Jag upplevde att öeln snarare låg på 8 % än 12 %, och mer balanserade än tidigare.
  • Endast ett av alla öl under dagen var uppenbart brettat. Blev det aldrig en trend i de här trakterna?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar