2014-09-05

Brewdog IPA Is Dead 2014


För tredje fjärde gången har BrewDog bryggt en IPA i fyra varianter. Vi börjar kunna konceptet: Samma maltbas och samma bryggprocess, men fyra olika humlesorter i sådana proportioner att den kemiskt uppmätta beskan ska vara lika stor. Alkoholhalten är 7,2 %. Med andra ord: Dags för IPA Is Dead 2014!


Det har tagit en hel del tid innan jag satte öppnaren på kapsylen på de här.

Framför allt för att jag tror att det är menat att man ska prova de fyra ölen mot varandra, vilket är så jag gjort tidigare år (2013, 2012). Och det tar tid. Både att titta, dofta, smaka och sedan analysera. Sedan kvickna till och skriva. Rätt tillfälle har inte dykt upp.

Men nu är det gjort.

IPA Is Dead i år bjuder på humlesorterna Comet, Exp 366, Amarillo och Kohatu. Amarillo är en välkänd (nästan ökänd) amerikansk humle och Comet är en relativt etablerad och relativt känd amerikansk sort. Kohatu har jag tidigare inte hört talas om, och Exp 366 är knappt kommersiellt odlad.

Om det tidigare fokuserats på klassiska nationella humlesorter så kanske man ska se det här årets variant som olika utvecklingsfaser? Kanske.


Utseendet är i stort sett detsamma för de fyra ölen: Djup guld (20 EBC), skummet är två fingrar högt, gulaktigt  och kompakt. Det lämnar en del rester efter sig på glaset. De skillnader jag kan se (vilket kan bero på små skillnader i upphällningen) är att Amarillo har ett lite högre skum, och att Comet-skummet är aningen gulare.



Jag valde att dofta och smaka i ordningen Kohatu - Comet - Exp 366 - Amarillo. Helt utan anledning, det var bar så de råkade stå.

Fört ut alltså IPA Is Dead Kohatu.

Doften har inslag av gräddkola och blandat godis. Lite plastig.

Smaken var medelbesk med en tydlig ton av aprikosgodis. Gräddkola i eftersmaken. Den känns ganska tunn, men ändå intressant.
Öl två: IPA Is Dead Comet.

Doften är råare än den första med inslag av kåda och viss beska. Lite besk med aprikoser och aprikossylt. Tung och dammig.

Smaken är fruktig med något större beska än den första. Växkritor, blommor (blomsterhandel). Den är svårast att greppa av de fyra. Lite salt i efterbeskan. Slutet påminner om nötkött.

Rätt intentsägande.
IPA Is Dead Exp 366.

Den här har en relativt torr doft. Cittrusgodis, rengöringsmedel och violtabletter. Lite småtrist och instängd.


Smaken är rejält besk – beskast av de fyra. I övrigt är smaken träig och lite vass. Beskan klingar av fort. Det finns ingen citrus eller kåda här. Trots den tuffa början blir den snabbt mjäkig.

Sist ut: IPA Is Dead Amarillo.

Doften är fullproppad med citrusfrukter, citrusskal och vit citronkola. Lite steksky och oljefärg. Den är rund och djupare än de andra.

Stor och elegant besk smak. Passerande toner av citronkola (Refreshers) och citronskal liksom en mjuk fruktighet. Rätt sött och lite tung. Citron-cheesecake i eftersmaken som har viss syrlighet.

En rund och behaglig IPA. 


Kolsyran i samtliga öl är medelstor, medelstora långlivade bubblor och medelmjuk vätska. 

Betyg: Kohatu 3,29, Comet 3, Exp 366: 3, Amarillo: 3,29.

Tillgänglighet: Systembolagets tillfälliga nyheter augusti 2014 (lagerstatus). 

Bäst före: Kohatu: 11/03/15 (batch 064), Comet: 17/03/15 (batch 073), Exp 366: 19/03/15 (batch 075), Amarillo: 11/03/15 (batch 065).

Pris: 99:60 för 4×330 ml.

Som traditionen bjuder blandade jag i ett glas ¼ av varje öl. Resultatet blev bättre: Kåda, honung och lätt beska i doften. Citron-gräddkola och en mjukare maltsötma än vad jag upplevde i de enskilda ölen. Skissbetyg: 3,45.


 När IPA Is Dead först lanserades, under andra kvartalet 2011, kändes greppet nytt och fräscht även om jag tror att Mikkeller var lite före med sin single hop-serie. Nu känns det inte lika spännande och knappt ens relevant. Om det dyker upp en likadan serie 2015 kommer jag nog att låta den stå i hyllan. För det här var faktiskt inte speciellt kul.


Om de däremot skulle komma med en mixlåda med öl så lika varandra som möjligt men jästa med olika jäststammar så skulle det kännas som klart köpläge: Yeast Is Dead med en vardera tjeckisk pilsnerjäst, sydtysk veteölsjäst, engelsk alejäst och brettanomyches. Det vore något!

6 kommentarer:

  1. Bark, de har ju släppt ett sådant pack, Unleash the Yeast. Var mycket intressant att känna jästens inverkan på ett i övrigt identiskt öl. Milsvida skillnader!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja titta, de fanns redan. Anledningen till att jag inte minns dem är helt enkelt för att jag aldrig drack dem.

      Radera
  2. Peter Liljenberg5 september 2014 20:24

    Storartade doft- och smakbeskrivningar! I så att säga vanliga öl som bryggts för att vara bra snarare än intressanta har jag ibland svårt att få ihop en bild utifrån delarna - antagligen för att de där är avsedda att gå in i varandra - men på de här utpräglade ölen får jag en tydlig förståelse för hur de ter sig.

    SvaraRadera
  3. Men det är väl ändå fjärde omgången IPA is Dead?

    SvaraRadera
  4. Jag diggar idén med blandpack, även om jag håller med om den här typen inte är någon höjdare. Jag rådiggade den andre (vad den nu hette) med Jack Hammer, Cocoa Psycho osv... då man får olika stilar för en hunka. Känns prisvärt. Drömmen vore ju att få tag på en blandbox Sierra Nevada Beer Camp.

    SvaraRadera