Stockholm Beer 2013 - del 3 (Beer Enthusiast)

Jonas jobbar.

Beer Enthusiast är en ny spelare på den svenska ölscenen. De är en distributör/importör som samlat på sig en mängd högintressanta bryggerier från såväl Sverige som Danmark, UK, Belgien, Tjeckien och gudvetvar.

Bakom montern stod min gamle bekante Jonas H Andersson från pilsner.nu. Och så gick det som det gick…

• St. Austell Proper Job är cornwallbryggeriets IPA, och en förtjusande sådan. Ett av mina brittiska favoritbryggerier!
• Danska Hornbeer hade en egen kyl och eget folk i montern. Jag valde Viking Chili Stout: Torr. Kaffe. Mjuk växande chili och kakao. Som många andra svarta öl från detta bryggeri var eftersmaken enormt lång och trevlig.
• Över till det belgiska, i form av Vanderghinste Oud Bruin. Jordig, söt och rätt dålig kropp. Tydliga toner av gräddsås och lingonsylt i slutet. Lite för snäll för att stå för sig själv, men troligen perfekt till kött-sås-potatis. 
• Samma bryggeri hade också en flamländsk rödöl: Cuvée Des Jacobins Rouge. Syrlig och karamellig. Röd, liksom. Bra jod, men långt från de bästa i stilen.
• En till från Brouverij Bockor: Jacobins Gueuze. Humlig doft, stram. Sedan tar en sötma över och den blir lite sliskig, och jag saknar mineralerna. En suröl för de som inte riktigt gillar suröl. Men som Jonas påpekade är de främst tänkta som mat-drycker som inte ska ta över.
• Jacobins Kriek funkade bättre: Körsbärskärnorna dominerade, saftig med lite sälta. Passar nog perfekt till milda glass-smaker.
• Över till ett annat engelskt bryggeri som jag gillar sedan tidigare: Hook Norton. Först ut var Flagship, deras höstöl i form av en engelsk IPA. Torr. Gräsig. Tydligt besk. Som jag vill ha dem, alltså.
• Admiral's Ale är en pale ale från St. Austell. Gräs och honung dominerade i smaken, men ingen alkohol. Riktigt trevlig.
• Tribute Premium var det minst imponerande jag druckit från dem: Honungen fanns där, men den var obalanserad med en metallisk beska. 
• Det blev kraftigare: Smugglers Vintage Ale på 6 %: Syra. Vita vinbär. Maltig.
• Raskt tillbaka till Hook Norton och Hooky Gold. Mycket hö och halm, lite apelsinsaft, men samtidigt lite småtråkigt försiktig.
• Old Hooky, deras brown ale är kanske den mest spridda av deras öl. Rödare, mer nyanserad. Malt i fokus, skulle funka perfekt till brynt kassler. En vinteröl.
• Eller är det Double Stout som är mer känd? Att göra en dubbel stout på 4,8 % är en prestation i sig, men den är bra: Syra, balans, lite läder och massor av bränt rostat bröd. Svart och snäll och sist ut.

Sedan drog jag vidare.