2013-03-24

Systembolagets Varunytt 4·1996


Nu blir det nostalgi för vissa, och inblick i en annan tid för andra: Systembolagets Varunytt nummer 4 år 1996. Nyheterna var – ansågs det då – så många att man delade upp dem på månadens måndagar för att inte göra arbetet i butikerna ohanterligt. Det här var innan modulsystemet infördes, så det var upp till butikscheferna att välja ut vad som skulle komma in på hyllorna.

När jag bläddrar bland mina sparade Varunytt inser jag att just april var en ölmånad utöver det vanliga, detta på grund av påskölen. Dessa lanserades dock redan 11 mars, så de verkar ha kommit ut i butik innan de presenterades i tryck.

Förutom färgbilder på flaskor och presentationer av produkterna så fanns kortare artiklar om vinlandet Sydafrika. Cru Bourgeois, vinprovartermer och Vin de Pays.

Men nu till ölen.

Ljust starköl

  • Falcon Green Label, ett ekologiskt mellanöl på 4,7 % som enligt texten hade ”hyfsad efterbeska” som kostade 12:70 för 330 ml returflaska.
  • Falcon Jubileum firade Falkens Bryggerier / Falcons 100-årsjubileum med en vanlig tysk pilsner på 5,2 %. 17:00 för 50 cl returflaska. Det fanns också på fat och jag äger ett av de specialglas som togs fram till firandet.
  • Gorilla från Åbro var ännu ett öl på 7,6 % i returglasflaska på 33 cl (14:00) och halvlitersburk (21:40). 
  • La Guillotine från belgiska Huyghe sticker verkligen ut från de andra på sidan. Men ljust och starkt (8,5 %) är det ju. 29:30 för 330 ml.
  • Löwenbräu var ölet som räddade Grängesberg/Spendrups på sjuttiotalet. Nu återkom det licensbryggda ölet i sortimentet på såväl 33 cl returflaska (11:30) som halvlitersburk (17:00). 5,2 %.
  • Alla svenska makro-öl med självaktning skulle vid den här tiden finnas i en högalkoholversion. Så även Mariestads Extra Stark på 7,2 % från Spendrups. 19:90 för en halvliters returflaska. Den ersattes 2009 med Mariestads Old Ox på 6,9 %.
  • Appeltorfftska hade ännu inte bytt namn till Krönleins. Så under det gamla namnet lanserades en till synes väldigt ordinär lager (med eller utan råfrukt?) på 5 % vid namn Salomon Draft. En halv liter returflaska kostade 16:80 och en 450 ml burk 15:40. 
  • Sofiero American Lager bryggdes däremot säkert med råfrukt i form av amerikansk majs. 4,8 %. 500 ml returflaska. 17:20. ”Fin, aromatisk humleton” utlovades. 
  • Åbro Original 7,3 finns till skillnad mot de flesta extrastarka ölen kvar i sortimentet. Då kostade en 330 ml returflaska 13:70 och en halvlitersburk 20:90. Numera går flaskan loss på 9:30 och 330 ml burken 8:90. En kraftig prissänkning!
  •  Nu blir det en ale igen: Spring Ale från King & Barnes, importerad av Sofiero. Sussex-bryggeriet är numera nedlagt men vissa varumärken lever vidare genom Badger Brewery. En pint best bitter (4,5 %) på flaska gick lös på 22:10. 
  • Tjeckiskt: Svitavák från Pivovar Svitavy importerades av Dagab, en halvliter 5 % pilsner kostade 17:80.  Bryggeriet verkar ha gått ur tiden cirka 2003. 

Mellanmörkt starköl

  • Banco Påskbrygd. 330 ml returflaska för 9:60. 5 %. Verkar ha varit en wienerlager. 
  • Den första påskölen jag lyckats hitta i Sverige var Carlsberg Påske Bryg 1994, då sänkt till 5,6 %. Två år senare var den dock tillbaka i den danska styrkan på 7,9 % men fortfarande licensbrygd av Falcon. 15:10 för 330 ml returflaska. Ölen är numera i Danmark ersatt av den svagare Carls Påske.
  • En estländsk påsköl hade jag inte väntat mig, men Vingården Ohlsson hade tagit hit Estländer Påsköl från Wiru Ölu. En aningen rökig wienerlager på 6,2 % som gick för 19:10.
  • Farsons Strong Ale på 6,7 % från Simonds Farsons Cisk. Ölet är enligt beskrivningen torrhumlat vilket görs för att få ölet mer aromatiskt. 17:70 kostade 330 ml. Varunytts skribent verkar dock tro att Malta ligger i Storbritannien: Hoppsan.
  • Häxöl är ett av de få ölen i den här listan som jag är säker på att jag druckit. Gamlestadens Bryggeri i Göteborg hade tagit fram den här märzen-lagerölen på 5 % som gick lös på 18:10 för en retur-halvlitersflaska. Rekommenderas till skomakarlåda med stark senap, minsann. 2005 gav jag den 3,75 i betyg.
  • Mer svensk påsköl: Kopparbergs Påsköl på 7 % kostade 19:90 för en retur-halvlitersflaska. 
  • Vissa svenska bryggerier är jag mer nostalgisk över än andra. Källefalls Bryggeri är en av de jag så gärna sett hade överlevt längre. Deras Källefalls Påsköl var en brittisk pale ale på 5,6 % som kostade 19:30 för en halvliter.
  • Danska Hancock Bryggeri hade även de en Påskbryg på tunga 9,3 %. 330 ml för 22:10. Ska ha smakat lite melon.
  • Sofiero Påsköl har ”viss efterbeska” och ”karaktär av rök och rågbröd”. 21:90 för halvliters-returflaskan på 6,9 %. 
  • Norrut till Halmstad och Appeltorfftska: Three Hearts Påske Bryg på 5 % försöker visst vara lite danska… 330 ml returflaska kostade 11:30.
  • 1995 återuppstod det nedlagda bryggerinamnet Trelleborgs Bryggeri. Ölen började att bryggas av tyska Rostocker Brauerei, men ambitionen var att starta egen produktion. Vad jag vet blev det aldrig av, så Trelleborgs Påsköl på 4,9 % blev bara en parentes. 11:90 för engångsflaskan på 330 ml.

Övrigt starköl

  • Sofiero Shandy var en blanddryck av brittiskt snitt med en mix av ljus lager och lemon-lime-läsk.  18:10 för en halvliter på 4,8 % i returflaska.

 Regionala artiklar


”Regionala artiklar säljs enbart i ett begränsat antal butiker. Artiklarna går ej att köpa beställa i andra butiker än de angivna för varje artikel. De finns endast i en begränsad kvantitet och räcker kanske bara en kortare tid. Fråga gärna vilka artiklar som finns just nu i er butik.”
  • Hallands Vapen
  • Jämtlands President
  • Lageson
  • Skarabôrjar'n
  • Södertälje Pilsner
  • Tidaholms Original
  • Vivugns Dragöl
  • Vivungs Gotlandsdricke
  • Värnamo Marknadsöl
Det här är, med undantag av President, öl som jag inte har en aning om. All hjälp om vad det var och varifrån de kom uppskattas!

Övrigt

Mariestads Export kom i 330 ml returflaska. Stella Artois och Kaltenberg, licensbryggda av Spendrups respektive Falcon, bytte från 450 ml till 500 ml burk.

9 kommentarer:

  1. Hittade en artikel från 97, skriven av omhper (tror jag) som handlar just om Vivungs: http://ohhh.myhead.org/b-vivung.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket. Undrar vad som hände med dem sedan?

      Radera
    2. De gick tyvärr i konkurs. Mycket synd, de var ett av de mest intressanta svenska mikrobryggerierna någonsin.

      För övrigt finns mycket historisk info om början av mikrobryggareran arkiverat på http://ohhh.myhead.org/swelist.html

      Slutade uppdatera runt 2000.

      // omhper

      Radera
  2. Pilsnerrogge24 mars 2013 16:44

    Hallands Vapen - en ale på 5% från Sofiero Bryggeri
    Lageson - en lager på 5,3% från Åbro
    Södertälje Pilsner - Thimsfors Bryggeri
    Skarabôrjarn - en ale från Källefall
    Tidaholms Eld - en ale på 7% från Källefall

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket. Jätteintressant! Var de goda?

      Radera
    2. Sven-David Svensson24 mars 2013 21:29

      Flera av de öl som du nämner i ditt blogginlägg kommer jag i håg. Gorilla från Åbro. Med tanke på den höga alkoholhalten så döptr jag omden til"Går illa".

      Häxöl från Gammelstadens bryggeri minns jag. Den var god. Tråkigt att bryggeriet försvann från bryggeri kartan.

      Salmon Draft från dåvarande Appeltofska var en bra öl.Det var längesedan det kom något riktigt bra från detta bryggeri.

      Källefalls öl minns jag väl. De bryggde öl i engelsk ale stil. De var också bra. Tråkigt att detta bryggei inte överlevde.

      Som gammal småläning så minns jag Bancos öl.Deras påsköl minns jag väl men mest så minns jag mellanölet Tre Skilling Banco. I dag är bryggeriet uppslukat av Kopparbergs.

      Radera
    3. Pilsnerrogge25 mars 2013 06:37

      Enligt mina gamla bristfälliga anteckningar så var de från Källefall bra medans de andra tre var sisådär.

      Radera
  3. Hej!
    Skarabôrjar'n var en ljus ale, tänkt att inte skrämma bort de som tycker att öl ska vara gul. Den hade dock en tydligt överjäst karaktär. Den var humlad med Willamette och Challenger.
    Tidaholms original, kan förmodligen kallas Best bitter. Den innehöll en liten mängd rostat korn och var humlad med, i huvudsak Styrian Goldings.
    Tidaholms eld var mitt bidrag till de extrastarka, när övre gränsen försvann. Jag kommer inte på rak arm ihåg vad det var i den, men den var kopparfärgad och ganska knäckig. HG och Berith/Örebro ölsällskap utnämnde den till Bästa svenska extrastarka öl. De övriga extrastarka ölen på den tiden var alla ljusa lageröl.
    Jag kommer inte heller i detalj ihåg receptet på Källefalls Påsköl, men det var ju någon form av mörkmalt i. Jäst och basmalt var gemensam med de övriga.

    Patrick Holmqvist, verksam på Källefalls bryggeri 1994-1996 eller nåt i den stilen

    SvaraRadera
  4. Lageson dracks i stora mängder på fester/studentpubar i anslutning till LTU, då en av de ansvariga kände någon som hade med ölen att göra.

    Brun halvliterflaska (pantflaska i blå backar) med grön etikett. Ljus, rätt söt lager, som jag minns det. Men det är fullt möjligt att det var någon annan Åbro-bryggd öl i flaskan. Jag var ingen finsmakare på den tiden.

    Surfar runt lite... undrar om det inte kan ha tagits fram till firandet av 100-årsjubiléet av Guttsta bryggeri? De verkade ha ett samarbete med Åbro, och ägs av en familj Lageson.

    http://home.koping.net/u5806a/mtrl/Guttsta_Bryggeri_1895-1995.pdf

    SvaraRadera