2011-02-28

Spendrups Premium Pilsner

Mer relativt ny öl. Premium Pilsner är en tysk pilsner på 4,7% från Spendrups.

Färgen är ljust gul (6 EBC), vätskan klar med lite bubblor på glaset. Det fyra fingrar höga (jag hällde upp ölen i en pilsnerflöjt) varmvita skummet är luftigt; det sjunker långsamt ner och lämnar tjocka skumrester på glaset.

Doften är besk och söt med en mild men tydlig ton av metall. Gräsig ädel humle med aningar av blommor och en oväntad lätt doft av whiteboard-pennor. Det finns också en tjock tung sötma som framför allt framträder när ölen blivit lite ljummare. Den här maltiga doften känner jag väl igen från andra svenska lageröl.

Smaken börjar med en snabbt passerande blommig beska. Söta smaker som påminner om frukostflingor och corn flakes kommer därnäst. Lite gräs och hö. Annars är smaken rätt neutral. Lätt till medelstor kropp. Den korta eftersmaken bjuder på mer sötma med en närmast instängd ton. Beskan är mild och neutral. Mineraler och järn i slutet.

Kolsyran är medelstark, bubblorna lätta och små. Vätskan är något mjuk i munnen.

En besvikelse, helt klart. Av förhandsinformationen hade jag väntat mig en tysk ren pils, men det jag fick var en vanlig översöt svensk mellanöl. Trots allt gick den ner rätt lätt.

Jag kommer inom kort att återkomma till denna öl. Och så inser jag att trots att jag tyckte att jag skulle raska på med den här recensionen (mycket att göra i kväll) så har det tagit nära 1½ från att jag hämtade flaskan tills jag skrivit klart det här. Ineffektivt!

Betyg: 2,7. Tillgänglighet: Systembolagets tillfälliga lansering vår 2011 (lagerstatus). Pris: 11:90 för 330 ml. Bäst före: 18.01.12

Bild: Spendrups.

Twitterflöden sökes


Ja jag har varit bortrest under helgen, ja det blev någon öl drucken. Ja det kommer mer om detta.

Men nu gällder det Beer Advocate. Ölbröderna Ahlström gillar Twitter, och i förra veckan la de till möjligheten att följa öl, bryggerier, krogar och medlemmar via denna teknik. Men också omvänt, så man kan se Twitterflöden för bryggerier, krogar och öl på respektive BA-sida.

Som Beer Fly Guide för Sverige, Norge, Finland och Danmark har jag möjlighet att lägga till dessa flöden.

Men…

Twitter är en teknik som jag ignorerat, så jag har ingen aning. Därför behöver jag er hjälp via kommentarer. Tack på förhand.

2011-02-25

Epic Thornbridge Stout

Månadens andra öl från Nyzeeländska Epic Brewing Company är en engelsk stout på 6,8% som de bryggt tillsammans med bryggaren från engelska Thornbridge Brewery: Epic Thornbridge Stout. De kallar den själva för ”Vintage Ale 2010” på etiketten, så jag antar att den går att lagra ett tag.

Doften är gräddig och rostad med vissa humliga och milt beska toner. Kaffe, hasselnötter, mörk choklad och aningar av kryddor som kryddpeppar och muskot. Torra toner av starkvin, cocktailbär och lite ren alkohol i bakgrunden. Den luktar lite som en mix av en stout och dess storebror Russian Imperial Stout.

Färgen är svart med en mycket mörkt brun kant (95 EBC), vätskan är klar. Det vackert varmbruna skummet är först fyra fingrar högt, det sjunker långsamt ner utan att lämna så mycket rester på glaset och avslutas i en tunt lock på ölet.

Smaken är halvsöt, maltig och full av eleganta mjuka smaker. Milt kaffe, rostad malt, en lätt syrlig spannmålsaktig smak, havrekakor, kakao, gröt och en mild beska med ytterst försiktiga citrustoner. Eftersmaken är halvtorr med massor av rostade toner, lite sälta och kaffe-karameller. Avslutningen är torr med en långsamt växande beska och choklad.

Kolsyran är medelstark, de lätta bubblorna små. Vätskan är relativt lätt.

En mycket behaglig öl med en intressant twist: Jag skulle nog klassificera den som 70% engelsk stout och 30% amerikansk stout om den möjligheten hade funnits. Mitt största problem med den här är att den borde vara kraftigare i kropp och smak för sina 6,8%: Hade jag blindprovat den hade jag gissat på strax över 5%. Bra, men hade kunnat ge mer!

Betyg: 3,7. Tillgänglighet: Systembolagets exklusiva tillfälliga sortiment februari 2011 (lagerstatus). Pris: 37:50 för 500 ml (denna flaska var ett varuprov). Bäst före: 07.12.11 (gick i princip bara att läsa på en tom flaska).

Teasers, teasers...


Det känns som om inspirationen långsamt kommer tillbaka.

Idag löste sig en bloggrelaterad informationtillgångsfråga på bästa sätt.

Jag har också blivit lovad en gästkrönika från en vän som tycker helt olikt mig i en ölrelaterad fråga.

Samtidigt har jag kommit på ett par intressanta idéer och uppslag, av vilka några just nu inte går att genomföra men som kommer under kommande veckor.

Och i morgon lördag kommer jag att sitta på Oliver Twist och dricka god öl på eftermiddagen. Någon som vet vad för real ale de har igång?

Det här kommer nog att bli bra!

2011-02-23

St. Eriks Vårlager

Dags för en av de där ölen som släpptes 15 februari: St. Eriks Vårlager (eller Vår Lager? Etiketten är avsiktligt dubbeltydig) från Galatea. Den är bryggd hos Slottskällans, är en ljus lager på 4,5% humlad med 100% amerikansk Simcoe.

Doften är fylld av citrus, humle och frukter. Massor av nysågade bräder, kåda och eneträ. Lite lageraktiga söta maltiga toner, aningar av pappersmassa och sötningsmedel.

Färgen är ljust gul (4 EBC), vätskan klar. Det två fingrar höga vita skummet sjunker snabbt och lämnar en del skumrester och ett inte helt snyggt tunt lock.

Smaken är först humlig med en rätt så kraftig sötma. Massor av trä, tallbarr, lite oljiga toner och grapejuice. Aningar av gröna druvor i den korta eftersmaken liksom en medelstark beska som stundtals blir lite vass. När ölen blir lite varmare i glaset kommer det allt mer påträngande sötaktiga toner av blött papper i avslutningen.

Kolsyran är mild för en lager, bubblorna små. Vätskan är vattnig.

Jag kan förstå tankarna bakom den här ölen, men genomförandet övertygar inte mig. Jag funderade lite om den fått oxidationsskador (tonerna av blött papper tyder på det), men jag har fått den här flaskan i ett välisolerat paket direkt från distributören: Även om den kan ha utsatts för lite temperaturväxlingar kan jag inte tänka mig att den rent tidsmässigt hunnit bli så skadad.

Betyg: 2,6. Tillgänglighet: Systembolagets säsongsortiment vår 2011 (lagerstatus). Pris: 15:50 för 330 ml (denna flaska var ett varuprov). Bäst före: V39-2011.

Och är det så smart att skriva datummärkningen på en nästan-svart etikett med svart bläck? Egentligen?

2011-02-21

Epic Armageddon IPA

Ölen jag mumlade om för en vecka sedan (länk): Armageddon I.P.A. från Nyzeeländska Epic Brewing Company. Det är en amerikansk IPA på 6,66%.

Doften är fruktig och besk. Apelsiner, grapefrukt, aprikoser, bittra örter (nässlor?), tallbarr, sött fruktgodis. Aningar av vallmofrö, Eau de Cologne och rosor. Snygg.

Färgen är guld (20 EBC) med en aning bärnsten. Vätskan är klar. Det fingertjocka skummet är varmvitt och kompakt, Det sjunker snabbt och lämnar lite skumrester på glaset.

Smaken är söt med blommig med parfymerade toner. En fin frisk uppfriskande beska dyker upp liksom humliga smaker av citrusfrukter, tallbarr, färskhyvlat virke och syrliga fruktkarameller. Aningar av kiwi och lime. Eftersmaken är mer humlad är besk med torra toner av gröna bananer, syrliga karameller, äppelkart och grapefruktskal. Det finns en del maltiga toner (speciellt aningar av karamellmalt) men de är bara där för att balansera humlen. Avslutningen är elegant med lite torkade frukter och bananskal.

Kolsyran är kraftig, de stora bubblorna friska. Vätskan är något lätt för stilen.

En kvalitets-Amerikansk-IPA med friska toner. Å andra sidan verkar jag jämfört med andra bloggare och recensenter oförmögen att skulja en färsk IPA från en antik (vill minnas att någon kollat med Galatea, och den här är bryggd i december 2010). Nå, jag skulle gärna velat haft mer bett i beskan, framför allt i den oväntat korta eftersmaken. Inte dålig, men den räcker inte ända fram.

Och så kommer jag åter att börja fundera hur klokt det egentligen är att frakta en massa vatten från Nya Zeeland…

Betyg: 3,95. Tillgänglighet: Systembolagets säsongsnyheter våren 2010 (lagerstatus). Pris: 34:90 för 500 ml. Bäst före: 06.12.11.

Kommande provningar - mars

De här öppna öprovningarna håller jag i mars 2011 på De Klomp:
  • 12 mars - Mikkeller

    Ibland dyker det upp människor som vänder upp och ner på sättet vi ser på öl och bryggande: En St. Arnold, en Anton Dreher, en Jim Koch, en Vinnie Cilurzo…

    Och så ett par (numera en) danska galningar som struntade i att ha ett eget bryggeri, tog fram stilar och smaker ingen skådat tidigare, skapade oväntade samarbeten och lika mycket gladde som provocerade ölvärlden: Mikkel Borg Bjergsø och Kristian Klarup Keller som 2006 bildade fantombryggeriet Mikkeller.

    Under den här provningen leder ölguru Magnus Bark oss genom historien och ölen från Mikkeller.

    150:-. 14:00-15:00. Ingen föranmälan. Efter provningen håller bar och kök öppet.

    Facebook-länk.
  • 19 mars - Single hop

    Under de senaste åren har det blivit trendigt att skapa öl utgående från en enda humlesort. Vi provar några sådana öl i varierande stilar och diskuterar humle, kottarna vi aldrig får nog av. Allt under ledning av ölguru Magnus Bark.

    150:-. 14:00-15:00. Ingen föranmälan. Efter provningen håller bar och kök öppet.

    Facebook-länk.
Förresten. ”single hop” är inget vidare uttryck på svenska. Men det enda jag kommer på är ”enkelhumlat” och det blir bara fel. Skulle ”singelhumlat” funka?

2011-02-20

Kaggen i hetluften igen


Närke Kulturbryggeri gör en fatlagrad imperial porter stout som de kallar Kaggen! Stormaktsporter. Även om det inte är min favoritstil så gillade jag den när jag recenserade den förra året (länk).

Ölen recenserades i veckan i TV4 Nyhetsmorgon av Bengt Frithiofsson. På sitt speciella sätt… Länk.

Närke Kulturbrygeri har nu valt att gå ut med lite påpekanden och rättelser till det som nämnes under provningen:

  1. Närke Kaggen Stormaktsporter innehåller inte många humlesorter, utan bara två.
  2. Den är inte lagrad åtta månader på bourbonfat, utan tre (total lagringstid är dock minst åtta månader).
  3. Vi tillverkar inte 100–150 flaskor Närke Kaggen Stormaktsporter om året, utan 1500 st.
  4. Närke Kaggen Stormaktsporter är inte bara världens bästa stout, utan VÄRLDENS BÄSTA ÖL ALLA KATEGORIER!
  5. Priset då? Ja, det är inte helt sant att den kostar 400–500 spänn flaskan (=0,25 cl). Den senaste årgången kostar oftast mellan 195–215 kronor på pubarna och restaurangerna som säljer vår öl. Alldeles för mycket egentligen, och vi får ju inte så mycket med av de slantarna, även om Kaggen såklart tillhör våra dyraste öl (och mest dyrbara!). Dock kan det hända att någon pub har ansträngt sig och sparat undan några flaskor av äldre årgångar i lagret, mumsfillibabba, och då kan man t ex få betala 495 kronor för årgång 2006.

2011-02-19

Oppigårds Golden Bitter

Efter dagens belgoprovning kände jag mig sugen på en av de tre öl från Oppigårds Bryggeri som nyligen kopplats på under senaste dagarna. Men vilken? Spring Ale? Golden Ale? Nä, det fick bli Golden Bitter, en engelsk bitter på 4,6%.

Humlen i denna öl är de ärke-engelska sorterna East Kent Golding och Bramling Cross.

Färgen är gyllene gul, det jättestora skummet är varmvitt. Det lämnar stora skumrester på glaset när det sakta sjunker ner.

Doften är frisk med rejäla mängder brittisk humle. Honung, färskt virke, sommaräng och lite fett vax.

Smaken är först maltigt brödig med lite sommaräng; blommor och hö. Sedan kommer en mycket frisk ren och lite småtuff beska. Någonstans känner jag en aningen estrig smak av fruktglass som antagligen kommer från Bramling Cross-humlen. Mjuk beska i eftersmaken som växter till något torra fruktiga nyanser, lite knäck och beska örter. Avslutningen är lång och besk.

Kraftig kolsyra, små bubblor. Mjuk vätska.

En rejäl engelsk bitter, lite gjord med en amerikansk attityd. Samtidigt känner man igen Oppigårds-smakerna. Ännu en vinnare från Södra Dalarna!

Betyg: 4,2. Tillgänglighet: Endast fat på krogen. Pris: 79:00 för 500 ml (jag blev dock bjuden på ett smakprov på 150 ml).

Från dagens 3 Fontainen-provning

Jag lovade vid dagens provning att lista de stundtals svårstavade ölen.
  1. 3 Fonteinen Vintage Gueze 2004
  2. 3 Fonteinen Vintage Gueze 2006
  3. 3 Fonteinen Straffe Winter 2008
  4. 3 Fonteinen Doesjel 2006
  5. 3 Fonteinen Oude Kriek 2010
  6. 3 Fonteinen Schaerbeekse Kriek 2010

2011-02-18

En sån där sak jag kan komma att tänka på när jag äter middag


Belgisk porter. Finns det? Borde det finnas? Hur smakar det/skulle det kunna smaka?

2011-02-17

Oppigårds Spring Ale (2011)

Egentligen är det lite av ett otyg att göra två olika öl med samma namn under två år.

Förra årets Spring Ale (2010) från Oppigårds Bryggeri var en experimentell mix av brittisk och amerikansk humle (Bitterhumle: Centennial, Smakhumle: Willamette, Aromhumle: EK Goldings, Cascade och Willamette. Torrhumlad med Cascade och East Kent Goldings).

Årets upplaga är en enkelhumlad ljus amerikansk pale ale som ligger betydligt närmre förra årets Amarillo Spring: Spring Ale (2011) är en amerikansk pale ale på 4,9% enbart humlad med Chinook.

Doften är mycket frisk, kraftig och humlad: Aprikoser, citrusfrukter, snittblommor, syltade apelsinskal, deg, honung, persikogodis och en elegant beska.

Skummet är kompakt, fingertjockt och benvitt. Det är fast och sjunker sakta ner lämnandes ett tjockt lager av skumrester på glaset. Vätskan är klar, färgen djup klargul (10 EBC).

Smaken är den första korta stunden besk och ren. Sedan kommer det allteftersom humliga smaker av citrus och färska frukter. Friska rena beska torra smaker av apelsinskal, grapefrukt, torkade beska örter, söt deg (lite av en hussmak?) och omogna plommon. Kroppen är medel till lätt. Eftersmaken är torr och humlig med söt honung, beska örter, torkade aprikoser och en mycket balanserad elegant beska. Deg och syrliga fruktkarameller i den långa eftersmaken.

Kolsyran är medelstark, de medelstora bubblorna lätta i munnen. Vätskan är aningen lätt.

En mycket ren och frisk öl men en balanserad humleprofil av högsta klass. Oppigårds håller fortfarande ställningarna som det bryggeri i Sverige som har absolut högsta genomgående kvalitet på vad de gör (Okej, Inwit var väl sådär, men det var inte deras fel)!

Om jag ska försöka vara lite kritisk trots allt hade jag gärna sett aningen mer kropp och sötma. Som vanligt. Å andra sidan är det trevligt med en öl under 5%.

Betyg: 4,6. Tillgänglighet: Systembolagets säsongssortiment vår 2011 (lagerstatus). Pris: 17:90 för 330 ml. Bäst före: Maj 2011.

2011-02-14

Vardag


Vardag… Kommer till Systembolaget efter jobbet. En del grejer är tillfälligt slut. Som Ska Brewing Modus Hoperandi. Fast de ska ju lagerhållas i tre månader, och ny leverans var på gång om några dagar. Killen vid informationsdisken förklarade ”Jag har aldrig varit med om något liknande, jag har nog aldrig sålt så många flaskor öl så fort en nyhetsdag.”

Slöbeställde ett par flaskor Spendrups Bistro Lager som jag är lite nyfiken på. Leverans 1 mars. Mer att vänta på. Kollade, från samma bryggeri, Pistonhead Chimney Sweeper, den bortkollrade julölen. Fortfarande kollikrav à 24 flaskor. Vilket den inte är intressant nog för. Undrar vad de gör med all överbliven Pistonhead-julöl?

Nå, jag gick inte från Systembolgesbutiken tomhänt.

Hem för att laga mat. Jag är gräsänkling så jag passade på att fixa till en het kycklingcurry. Till det en dagsfärsk nyhet: Epic Armageddon IPA. Riktigt riktigt god, här ser vi höga betyg på ingående!

Efter denna excess så var det dags för flaskfoto med uppsamlingsheat för diverse öl från Systembolag och livsmedelsbutiker. Det är ett evigt pyssel.

Annars känner jag mig lite lätt oinspirerad vad gäller bloggandet. Vilket är synd, det finns mer än på länge att skriva om.

Senare tillägg: Bistro Lager hade visst kollikrav om 24 flaskor. Skulle inte tro det.

2011-02-13

Öppen ölprovning 3 Fonteinen


På lördag 19 februari håller jag åter ölprovning på De Klomp. Efter förslag från besökare och Facebook-vänner så blir det surt och belgiskt: Vi provar 6 öl från det klassiska Bryssel-cafét och -bryggeriet 3 Fonteinen!

14-15. 150:-. Ingen föranmälan. Efteråt håller bar och kök öppet som vanligt.

Facebook-evenemang.

Senare tillägg: Bobo låter hälsa
Inför lördagens 3 Fonteinen-provning har vi lyckats gräva fram ett par riktiga rariteter.

Det innebär att vi inte har tillgång till lika mycket öl som vi normalt sett har.

Därför tvingas vi begränsa antalet platser till denna provning.

Vi kommer att använda oss av principen ”först till kvarn” och rekommenderar därför att den som är intresserad dyker upp i god tid.

2011-02-12

Ocean Brew № 1000

Efter dagens provning på De Klomp var det så äntligen dags för en öl jag sett fram mot att prova: Brew № 1000 från Oceanbryggeriet. Det är en jubileumsöl som bryggaren Tomas Bingebo tagit fram för att han genom åren bryggt 1.000 öl hos
  • DWAN Brewpub, Thurles, Co Tippererary, Irland
  • Messrs Maguire Brewpub, Dublin, Irland
  • Jämtlands Bryggeri, Pilgrimstad
  • Oceanbryggeriet, Göteborg
Han själv beskriver det som en ”[…] en mörkare ale med markerad maltighet och en betoning på smak och aromhumle. En hederlig ale som jag skulle beskriva som en ´strong mild´”. Alkoholhalten är 4,8%.

Och ja, jag har nog tjatat så att De Klomp skulle få ett halvfat. Var det värt besväret?

Färgen är djupt brun, vätskan klar. Det fingertjocka skummet är beige.

Doften har toner av tobaksblad/cigaretter, lite blommor och blad, melass, röda bär och tobaksblommor.

Smaken startar med en söt honungslik ton. Den utvecklar sig till en rätt oborstad och tuff smak som ändå håller ihop ganska väl. Torr maltighet, mycket aromhumle som det brukar vara med Ocean-ölen i den mellanmörka stilen. Här är det dock rejält uppskruvat. Det finns också en frisk och intressant torr smak av färska svarta vinbär. Friskt trä i eftersmaken, lite tobak och halvtorra blommor (pelargoner?) och svaga spår av röt rök. Eftersmaken är kort och avslutas med lite gräsig humle och vått ylle.

Kolsyran är mild, bubblorna små. Vätskan är lätt.

Som sagt, det här är väldigt mycket Ocean, och med mild-stilen så kan bryggare Bing skruva upp sina favoritsmaker – pale ale-malt och engelsk aromhumle. Det är mycket smaker, det är det, men jag tycker till syvende og sist att de har andra bättre öl i sitt sortiment. Gott så.

Betyg: 3,55. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: Jag blev bjuden.

När ölansvarig är förkyld blir pumpskyltarna lite enklare.

2011-02-11

Beer Here Dark Hops


Ja, vad heter den här (relativt) jättenya stilen egentligen? India Dark Ale? Cascadian Black Ale? Black IPA? I alla fall Beer Advocate bestämde sig nyligen för American Black Ale med argumentet att de inte nödvändigtvis behövde baseras på den amerikanska IPA-stilen. Även om de flesta, som den här, är det.

Beer Here är fantombryggeriet som drivs av Christian Skovdal Andersen, som hade Ølfabrikken innan det såldes till Harboe. De har gjort en grej av att göra politiskt inkorrekta öletiketter och ölnamn, fast just den här är rätt snäll. Dark Hops har alkoholhalten 8,5% och är fysiskt brygd hos Nøgne Ø i Norge. De beskriver själva den här ölen som ”Svart som en stout, humlad som en IPA”.

Doften är komplex och snyggt tillbakahållen men ändå stark med en bladning av söt choklad och syrliga citrusfrukter. Rejäla toner av beska örter, kakao, grapefruktskal och apelsinskal. Aningar av kaffepulver, kol, oljiga kemikalier och alkohol.

Det fingertjocka skummet är ljusbrunt (chokladfärgat?), det sjunker sakta ner och lämnar tunna skumrester på glaset. Vätskan är kolsvart (120 EBC).

Smaken är torr och besk med en snabbt passerande ton av citronjuice. Friska rostade maltiga toner som får mig att tänka på amerikansk stout, men den är torrare och beskare än flertalet sådana öl. Toner av mycket mörk choklad, gräddigt kaffe och en aning lakrits. Fruktiga beska humliga toner med smaker som pomerans, limeskal och torkade blommor/örtte. Eftersmaken är frisk och bitter med rostade toner (tänkt svartrostat bröd), grapefrukt/lime/citron och behagliga aningar av kaffe, maltgodis och söt lakrits.

Kolsyran är medelstark, de få friska bubblorna är små. Vätskan är lätt och lite torr.

En mycket elegant och kraftfull öl i denna nya stil. När jag kollade på flaskan, som jag fått i julklapp av min vän Morgan, så blev jag lite orolig över åldern. Skulle det vara någon humle kvar? Det var det, och utan att veta hur den smakade färsk så tycker jag att det inte finns någon trötthet i den här.

Betyg: 4,25. Tillgänglighet/pris: Gåva, köpt november 2010 hos Barleywine i Köpenhamn. Bäst före: Batch #407, bryggd 280109, minst hållbar till 280114

Bild: Beer Here.

2011-02-10

Jag, fast i USA?


Jag följer så många svenska ölbloggar jag bara kan hitta.

Och några från företag och organisationer.

Samt en brittisk, Pencil & Spoon. Den tycker jag är rätt trevlig, även om jag läser långt ifrån allt han skriver.

Men jag saknar en amerikansk som är ungefär som det jag skriver: Lite blandat ölrecensioner, lite koll på den lokala byn och en och annan nationell notis.

Tips?

Mikkeller / BrewDog I Hardcore You


Nog spänning skapad. Ölen jag skrev om här är alltså samarbetet mellan danska Mikkeller och skotska BrewDog, I Hardcore You.

Den är inte riktigt som andra öl. De tog sina Double India Pale Ale I Beat yoU och Hardcore IPA, båda kraftigt humlade och torrhumle. De blandades och torrhulmades en gång till, bara för att det gick.

Resultatet är alltså en trippelhumlad DIPA på 9,5%. Den fanns på fat på De Klomp i måndags.

Vätskan är grumlig, färgen är mörkt bärnsten. Stort hårt vitt skum som lämnar lite rester på glaset efter sig.

Doften är söt med massor av amerikansk humle. Ananas-aprikos. Stor beska med oljiga toner.

Beskan är riktigt stor och tuff med lite syra. Över huvud taget är smakerna stora och fokuserade. Massor av torkad frukt och en intensiv sötma. Tyvärr blir såväl beskan som sötman tunga och lite jobbiga i munnen. Eftersmaken är rejält bitter med citrusfrukter, lite passionsfrukt och fruktgodis. Sötman blir syntetisk efter ett tag. Slutet domineras av grapefruktjuice.

Kolsyran är kraftig, stora bubblor. Kladdig vätska.

Nja, jag gillar välhumlad öl, men den här blev för mycket och för tung i både sötma och beska.

Betyg: 3,6. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 69:00 för 300 ml (?).

Öppen Ölprovning - Samuel Smith

Om någon har vägarna förbi på lördag så håller jag en öppen ölprovning på De Klomp där vi tar oss igenom en handfull öl från ett av Englands märkligaste bryggerier: Samuel Smith's Old Brewery, Tadcaster.

12 februari 14:00-15:00. 150:-. Ingen föranmälan. Efter provningen är kök och bar igång som vanligt.

Här finns Facebook-arrangemanget.

Ölprovning blir det igen nästa lördag 19 februari. Återkommer om detaljer.

2011-02-09

Ridderheims Red Devil

LED-scanner är bättre för papeprsdokument än ölkorv.
Förra gången jag skrev om ölkorv tipsade någon av er om Ridderheims Red Devil, en rätt ny styckförpackad ölkorv som skulle ha hetta som den Ungerska Eldkorven.

De själva beskriver den som
Flammande het och himmelskt god ölkorv med mycket, mycket chili. Kallrökt och lufttorkad.

Enligt märkningen är den tillverkad i Tyskland. Styrka är på deras klocka 12 och vitlök 2.

Och jodå, här finns det jalapeño-hetta och en trevligt rökt köttig smak. Kanske inte lika intensivt het och kärvt torr smak som Eldkorven, det är mer en snygg hetta som sakta smyger sig på och tar över munhålan. En hel del av den där fruktiga chilismaken finns här.

Jättegod. Funkar dessutom till amerikansk IPA. Tack för tipset!

Sierra Nevada Celebration Ale

En återkommande öl till: Celebration Ale är Sierra Nevadas vinteröl, en amerikansk IPA bryggd med de första humlekottarna som skördas för säsongen. Att notera är att det är ”färsk” humle i hela kottar, inte ”våt”, de har alltså torkats, men inte så mycket mer. Alkoholhalten ligger på 6,8%. Även om det är årtal på flaskan ändras inte receptet.

Tidigare har jag druckit den färsk 2008 och gav den då maffiga 4,45 poäng och sedan en 2008 lagrad flaska i höstas (länk) då den fick mer blygsamma 3,15. Samt en annan två år gammal flaska våren 2009, då den fick omdömet ”Den är idag inte otäck men inte heller speciellt god”.

Men nu är det 2011 och jag dricker en flaska märkt 2010!

Doften fullkomligt skriker ”amerikansk humle” med tydliga toner av grapefruktskal, apelsinskal, ananas, en fin beska utan några överdrifter, en liten liten aning vitlök, knäck och grovt knäckebröd. Det är balanserat, välgjort och mycket prydligt gjort.

Färgen är mörk bärnsten-guld, vätskan är klar och det två fingrar höga skummet är varmvitt. Ser ut att bli lite skumrester på glaset också .

Smaken är mycket uppfriskande bitter med en rejäl humlighet som inte blir tung, den är närmast mer syrligt bitter än bittert syrlig, om någon förstår vad jag menar. En snygg sötma dyker upp med toner av grapefruktjuice, apelsiner, aprikoser, lite kryddiga toner av ingefära och körvel. Eftersmaken har en växande beska av det fruktigare slaget, lite apelsin-toner och en knäckig maltighet. Den snygga beskan räcker en bra stund.

Kolsyran är frisk utan att bli vass, de många små bubblorna är friska. Vätskan är aningen kladdig och mjuk.

Alltså, det här är en härlig öl. Fast jag misstänker att jag skulle trötta på den om den fanns hela året, den är väldigt rakt på: Det finns mycket smaker, men de kommer fram direkt och – trots det höga betyg den kommer att få – saknar en del djup som andra amerikansk IPA-öl har.

Betyg: 4,15. Tillgänglighet: Systembolagets exklusiva lansering februari 2011 (lagerstatus). Pris: 27:90 för 350 ml. Bäst före: 5/10/11.

Ocean Göteborgsporter

Göteborgsporter är en av Oceanbryggeriets fasta öl, det är en engelsk porter på 5%. Jag drack den på flaska i somras och gav den då 4 i betyg. Få se vad jag tyckte om den på fat, för den fanns hos De Klomp i måndags.

Färgen är svart, det fina beige skummet är tre fingrar högt, det lämnar mycket skumrester när det sakta sjunker ner. Den känns på tok för mörk.

Småsöt rostad doft, aningar av rök och lite nötter.

Smaken är mycket rostad och maltig. Lite kakao och en lätt syrlighet. Frisk lätt ren beska och aningar av grädde och kola. Snabbt passerande frukter. Ren eftersmak med mjuk beska och lite rostade nötter.

Medelstark kolsyra, små friska bubblor. Lätt till medium vätska.

Jämfört med flaskan i somras tyckte jag den här saknade den fina sötman och mjukheten som fanns där.

Betyg: 3,45. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 79:00 för 500 ml.

2011-02-08

Bavaria Pilsener

Den här drack jag på burk när den tillfälligtvis fanns på Systembolaget hösten 2005, betyget blev då föga övertygande 2.0.

Fast i lördags stack Bobo ett provglas till mig på De Klomp. ”Vi har fått in den här holländska lagern på fat. Den är förvånande god, prova!”. I går var det dags att prova ett helt glas.

Bavaria Pilsener är en ljus eurolager på 5.0% från Bavaria Brouwerij i Holland. Ja, Bayerska staten har varit på dem om namnet…

Färgen är gul (5-6 EBC), vätskan klar. Fingertjockt kompakt smutsvitt skum som snabbt faller ner till ett tjockt lock, lämnandes en hel del skumrester på glaset.

Doften är ren, maltig och lätt. En aning kalk, lite beska och en söt ton av hö.

Smaken är ren, frisk och okomplicerad. Lite mineraler och en lätt humlig ton av hö. Frisk ren eftersmak med viss växande beska och lite småkakor i slutet.

Medelstark kolsyra, medelstora bubblor. Vätskan är något lätt.

En ren och trevlig lager med lagom sötma, en riktig sommaröl.

Betyg: 3,6. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 59:00 för 500 ml.

2011-02-07

Kan man få för mycket av det goda?


Ända sedan jag drack min första DIPA (2005?) har frågan hängt i luften: Kan man få för mycket humle i en sådan öl? Ikväll fick jag definitivt svaret: Ja! Recension kommer inom kort.

2011-02-04

Cantillon Iris

En öl jag skulle skriva flera ingresser om. Så då gör jag det:
  1. Den här ölen har jag sparat i några år. Egentligen utan någon större eftertanke, eller kanske beroende på ett missförstånd: Jag trodde att denna lambic från Cantillon var smaksatt med blommor. Jag vet inte riktigt var jag fick det ifrån, kanske jag eller någon annan som sett etiketten med blommorna, sett namnet Iris och dragit fel slutsats.
  2. Iris från belgiska Cantillon är en lite underlig öl, till och med för att vara en Cantillon-öl. Så pass att den är en av de öl som exemplifieras under rubriken ”Övriga klassiska syrliga öl” i Svenska Hembryggarnas Öltypsdefinitioner, där den representerar de välhumlade lambicerna.
  3. Jag har under senare år funderat vilken ölflaska jag haft längst i skafferiet. Trodde att det var den här: Cantillon Iris 2005. Den borde vara tappad 2005 och såld något senare? Fast när jag tog upp korken stod det ”2007” på den. Alltså är ölen jäst 2005, lagrad på ekfat i två år och sedan tappad på flaska. Jag borde ha andra öl som är äldre.
Denna spontanjästa öl med mer och färskare humle än vad som är normalt har en alkoholhalt på 5%. En annan skillnad mot andra lambic-öl är att den här är bryggd utan vete och/eller vetemalt.

Doften är syrlig och lätt maltig med en viss sötma, hav och tång, lite stall. Mjuk och mogen. Lite honung och blommor. Kiwi och gröna bananer.

Vätskan är helt klar, färgen orange med lite rött (20 EBC). Litet vitt skum och lite skumrester på glaset.

Smaken är elegant med en inledande söt-torr syrlighet. Fina toner av färsk/våt humle, lite honung och mineraler. Mjuk syrlighet med en viss beska. De mjuka mineralrika smakerna återkommer i den syrliga eftersmaken som har toner av honungsmelon och rosenvatten som klingar av i en behaglig syrlighet.

Kolsyran är mjuk och fin med små friska, nästan vassa bubblor. Vätskan är aningen klibbig.

Den absolut mest eleganta och välbalanserade lambicölen jag druckit någonsin, och en av de bästa ölen under senare år. Smaskens!

Betyg: 4,75. Pris: 45:00 för 375 ml. Tillgänglighet: Systembolagets tillfälliga nyheter juni(?) 2007. Bäst före: 2017.

2011-02-02

Öldomare


Idag fick jag beskedet: Jag hade, tvärtemot vad jag själv var övertygad om, klarat tentan för någon vecka sedan och kan därför titulera mig Öldomare hos Svenska Hembryggarföreningen.

Detta firas just nu med en nyinköpt burk (portertrygghet råder i hemmet) Fuller's London Porter!

2011-02-01

Slottskällan Nelson

När jag för en (längre) tid sedan ryktesvägen hörde talas om Nelson från Gamla Slottskällans Bryggeri så blev jag helt övertygad om att det var en engelsk IPA. Det låter verkligen som en IPA! Men det är det inte, det är en välhumlad modern ljus lager med 100% Nya Zeeländsk Nelson Sauvin-humle.

Den här ölen (alkoholhalt 4,5%) är egentligen bryggd för den finska marknaden (alkoholhalt 4,5%!), men jag har ändå lyckats få tag i ett par flaskor. Tack tack!

Doften är frisk och humlig med en snygg beska. Lite syrliga toner som får mig att tänka på torrt vitt vin. Lite kryddiga toner, gräs och krusbär.

Färgen är guld (14 EBC), vätskan är klar. Det fingertjocka skummet är varmvitt och kompakt. Det sjunker rätt snabbt och lämnar lite skumrester på glaset.

Smaken är först rätt lätt, men sen dyker humlen upp. Jag noterar lite karamellmalt, men den här ölen handlar klart om humlen. Beskan, däremot, är ganska lätt även för stilen. Toner av mogna äpplen och krusbär och en dammighet som jag faktiskt gillar. Aningar av torrt vitt vin och mineraler. Eftersmaken är frisk och mjuk med lite lätta syrliga-jordiga toner (hussmak?).

Kolsyran är medelstark, små bubblor. Vätskan är medelmjuk.

En mycket frisk och lättdrucken öl med en intressant och ovanlig humlesmak. Skulle vara trevligt om den kom hit någon gång.

Betyg: 3,95. Tillgänglighet / pris: Gåva. Bäst före: 110720.