2011-09-12

Reseberättelse lördag 27 augusti

Jo, de lugnade ner sig på Istedgade och jag somnade till slut.

För att någon timme senare väckas av ett rejält åskväder, som skapade gevärsskottsliknande smällar i omgivningen.

Nå. Jag checkade ut och lämnade väskan på hotellet får att göra mig av med mina sista danska pengar. Men först frukost. Jag var övertygad om att jag inte köpt med frukost i rumspriset (vilket jag först nu insett var fel, äsch) så jag gick ut till Vesterbrogade, här skulle det bli morgenmadsmørrebrød!

Första bästa ställe: Bon Appetit FF Smørrebrød & Sushi. Danskt på dagen, japanskt på kvällen. Rostbiffmacka och mineralvatten. Gjorde sitt jobb men hade nog varit bättre utan hårstrån. Jaja.

Siktet var inställt på Ølbutikken, bara några kvarter ner på gatan.

Mörka moln.

Fast nu blev det åter mörkare och det mullrade vid horisonten. Med en grace likt ett flyttblock hoppade jag mellan nattens pölar tillbaka mot hotellet för att hämta mitt paraply. Väl där så hade regnskuren tilltagit så mycket att jag föredrog lite slösurfande i en lobbysoffa.

Ølbutikken, en butik som säljer öl.
Efter en halvtimme ungefär var skuren över, och klockan hade passerat 11 då butiken öppnade.  Jag vågade mig ut för att åter passera diverse mer eller mindre tveksamma butiker och ungkarlshotell innan jag nådde källarbutiken, där en något nyvaken innehavare höll på att öppna. Jag kollade igenom hyllorna efter en flaska i min prisklass (jag tror jag räknade ihop 76 DKR).

Det hittades. En DIPA. Jag frågade butiksmannen om den var bra. Han visste inte, för den hade just kommit in. Recension kommer!

Tja, sedan travade jag tillbaka för att hämta min nu rätt tunga väska. Nu gick det lite snabbare än i går – mellan hotellet och en av stationsingångarna var det ungefär 100 meter. Sedan blev det någon timmes avslappnad väntan på Köpenhamn H utan större dramatik, nöjd över att jag nu mådde i stort sett bra.

Lilians köttbullar.
Tja, sedan var det X2000 genom södra Sverige. Maten i restaurangvagnen höll inte samma klass som i ICE direkt. Inte blev den bättre av att man själv fick värma plastformen i mikrovågsugnen. Senare har jag fått veta att man kan få servering och porslin om man förbeställer maten, men bara då. Över huvud taget gav det ändå rätt nyrenoverade X2000 ett ganska småsolkigt och lappat intryck. Man blir bortskämd.

Så kom jag hem och allt var bra med det. Snipp snapp slut.

Nä. Åter hände sånt som bara händer mig:

Frugan hade när jag åkte övertygat mig om det kloka i att inte ha med mig hemma-nycklarna på resan. Det var bara det att hon trodde att jag skulle komma på söndagen, en vag plan jag haft från början. på söndagen skulle hon ha kommit hem från sitt besök hos sin kompis i Mjölby.

Vilket jag kom på när vi passerade Mjölby. Efter lite ringande kom vi fram till en hyfsad lösning: Jag skulle stanna i närheten av Linköping C (alltså De Klomp), hon skulle ta pendeln Mjölby - Linköping, ge mig hennes nyckel och så ta det mötende pendeltåget som går någon minut senare.

Nästan hemma.

Och så blev det.

Men till slut kom jag i alla fall hem efter denna min första tågluff i Tyskland. Som väl i stort gick bra. Nästa gång vet jag att jag ska resa mindre koncentrerat och ta det lugnare med öl och mat. Men lite blodad tand har jag ju fått. Och det finns mycket Tyskland kvar. Och mycket öl.

Fast nästa tågtripp får bli England, igen.

De har också öl har jag hört.

Bonus-irritation: När jag kommit hem och rensat i fickor och fack hittade jag ytterligare 20 DKR som jag kunde köpt öl för. Bah. 

2 kommentarer:

  1. Hej,
    och tack för en intressant reseskildring i ett av dom stora ölländerna. Speciellt intressant var det för mig eftersom jag nästa vecka kommer att resa på semester i Tyskland, bland annat till Bamberg.
    Tysk ölkultur har lite oförtjänt hamnat i bakvatten, lite som den engelska ölkulturen (se inlägg av Darren i Beersweden). Just nu verkar det vara väldigt inne med ölsorter som är fullpumpade med både smak och alkohol och då kan inte traditionella tyska och engelska ölsorter konkurrera.
    Nu är det i och för sig så, att även tyskarna, framför allt tyska ungdomar, börjar ifrågasätta effekten av traditioner och ”Reinheitsgebot”.
    Detta som medför en del begränsningar i öltillverkningen och sortimentet. Det kan tyckas att det skulle räcka med Helles, Pilsner, Dunkel, Weisse, Bock, Alt, Schwartzbier och Kölsch, men lite mer äventyrslusta och experimenterande verkar det som man önskar även i Tyskland.
    När man som jag börjar gräva efter information omkring den tyska ölkulturen, visar det sig att det finns ett begynnande intresse för modern öltillverkning, ”craft beer” och microbryggerier även här. Ett litet krux, som även jag drabbats av, är att fler och fler svenskar inte kan tillgodogöra sig information på tyska. Få lär sig tyska nu för tiden, vilket är synd och skam. Speciellt med tanke på att 120 miljoner människor har tyska som modersmål. Det är Europas näst största språk efter ryskan och det germanska språk som näst engelskan har flest talare i världen.
    Nog om detta, om man man nu hjälpligt eller förhoppningsvis bättre än hjälpligt förstår tyska så finns en skatt att ösa ur. Så till nästa gång du eller någon annan som läser detta inlägg,åker och utforskar Tyskland och dess ölskatt, så lämnar jag med varm hand över ett antal länkar som jag funnit och som jag blev överraskad över att dom fanns. Hoppas att du och andra kan ha någon glädje av dom.
    Först ut är Aktion Gutes Bier. Ett ställe där man samordnar kritik från olika ställen och rankar tysk öl. Här finns bara traditionell tysk öl, eller som man skriver ” Kern unseres Angebots sind die Rankings der wichtigsten Biersorten, die in Deutschland getrunken werden”.
    http://aktiongutesbier.de/
    Därefter kommer vi till Kampagne für Gutes Bier. En tysk version av CAMRA kan man kanske säga lite slarvigt. Mängder av information både vad gäller tysk inhemsk öl och andra länders. Även om ”ny” tysk öl.
    http://kgbrauereien.org/
    För dom som vill förkovra sig ytterligare i ämnet tysk öl, ölbryggning osv. så finns två länkar. Den ena går till ett en utmärkt tidskrift som ges ut i Tyskland men går bra att prenumerera på. Den heter Bier & Brauhaus.
    http://www.braupaul.de/
    Skulle det inte räcka finns ett förlag som heter Carl Libri och som bara ger ut böcker och kartor mm. med anknytning till öl. När får vi se ett sådant förlag i Sverige?
    http://www.carllibri.com/
    Hoppas att nästa Tysklandsresa inte dröjer, för här finns mycket att hämta.
    zum Wohl,
    Anders

    SvaraRadera
  2. Håkan Eriksson LKPG22 september 2011 kl. 19:39

    Kul reseberättelse. Jag är också en ölälskare och provar gärna nya sorter när jag får möjlighet.

    SvaraRadera