2010-01-30

Saison d'Erpe-Mere

Igår vankade lite snyggare mat här hemma; förrätten var toast med rostiff, huvudrätten whiskeymarinerat kött med whiskeysås och klyftpotatis.

Så vad dricker man till det? Maten var en överraskning, men jag rotade fram något som jag trodde passade: En lätt lagrad extrahumlad saison, det måste väl funka? Ölet heter Saison D’Erpe-Mere, har alkoholhalten 6,9% och bryggs av KleinBrouwerij De Glazen Toren.

Färgen är ljust orange-guld, vätskan är smågrumlig. Det tre fingrar höga skummet är vitt, kompakt och stenhårt, jag gissar att man skulle kunna lägga en femtioöring på det och den skulle ligga kvar. En hel del fina skumrester på glaset.

Doften är fruktig-jästig-humlig. med en delikat beska. Toner av vetemjöl, mogna äpplen och en aning trä.

Smaken är lite rå och opolerad, som en saison ska vara. Jäst, färsk humle och grönsaker. Aningar av spånskiva och feta kemikalier. Eftersmaken är bitter-söt med torkade frukter, gräddig ost och aningar av citrus.

Kolsyran är mild, bubblorna små. Vätskan är något mjuk.

Inga spår av alkohol i den här. Stilen käns som en mix av en traditionell saison och en belgisk IPA. Enligt flaskan är den "dubbelhumlad" vilket jag inte är helt säker på vad det innebär, men det är imponerande att den lyckats behålla den friska humletonen under sina två år i skafferiet.

Importören Belgodeli har ju till och från intressanta belgiska nyheter hos Systembolaget, men annars känns företaget lite anonymt i ölsammanhang.

Betyg: 4,25. Tillgänglighet: Systembolagets tillfälliga nyheter december 2008 (slutsåld). Pris: 68:90 för 750 ml.

2010-01-27

Gourmetbryggert Piney

Gourmetbryggeriet Piney är en amerikansk pale ale med lite vetemalt som jag redan 2007 recenserade då jag gav den 3,25. Det är en amerikansk pale ale på 5,2%. Burken rekommenderar att man serverar den vid 6° i ett pokalglas...

Så då gör jag väl det.

Färgen är ljust bärnsten; det fingertjocka skummet är vitt. Lite klumpartade skumrester på glaset.

Doften är frisk med en hel del amerikansk humle. Lite syrliga vetetoner, citrustoner men också en krämig sötma och en aning jäst.

Smaken är ungefär som väntat lätt humlig med aningar av syrlig vete. Humlen är främst fruktig; aprikoser, apelsinskal, cumquat (såna där pyttesmå avlånga citrusfrukter som man äter med skalet). Beskan växer, men också en skarp metallisk bismak. Kroppen är rätt svag. Eftersmaken är söt med lite citrus och en avslutande ton av metall.

Kolsyran är medelstark, bubblorna många och mycket små. Vätskan är relativt lätt.

En APA som inte riktigt når fram. Visserligen är det typiskt av det gamla Gourmetbryggeriet att vilt blanda stilar och slänga i lite sydtysk vete i en amerikansk ale, men hela upplägget faller med den märkliga metalltonen. Hade jag inte vetat bättre hade jag skyllt på burken.

Betyg: 3,1. Tillgänglighet: Köpt i Danmark. Pris: Någon har kastat kvittot...

2010-01-26

Dagens inspiration till de flitiga


Brygg en öl med citrustoner, säg en APA eller ESB. Krydda med skal av bittercitrusen Bergamott.

Kalla resultatet för Öl Grey.

2010-01-24

Ølfabrikken Bad Craziness Beer

När rockbandet D.A.D fyllde 25 år i höstas valde de att fira händelsen med en öl.

Jag var inte mycket för hårdrock under min uppväxt, men just de här danskarna som gjorde sina mest framgångsrika album och nosade på framgångar i nittiotalets början, hörde de till undantagen med låtar som Laugh 'n' a ½ och Jihad.

Åter till burken: Ölen, en ljus lager på 5,2%, har bryggts av Ølfabrikken, även om jag sett uppgifter om att receptet skulle ha tagits fram av bryggpuben Apollo i samarbete med bandet. Namnet är taget efter en annan av deras bästa låtar: Bad Craziness Beer.

Färgen är ljust gul, det vita skummet sjunker långsamt ner till ett vitt lager utan att lämna så mycket rester på glaset.

Doften är maltig och lite kemisk med toner av gräs/hö, pappersmassa och en torr jästing aning.

Smaken är först frisk med en snabbt passerande fruktig beska. Den följs av en lika snabbt övergående brödlik maltighet med lite sötma. Den milda eftersmaken har en värmande alkohol och lite neutral sötma.

Kolsyran är medelstark, bubblorna små. Vätskan ligger på den lätta delen av skalan.

En standardlager, som dock saknar mycket av de bismaker som de billigare varianterna brukar ha.

Betyg: 2,7. Tillgänglighet: Inköpt i Danmark. Pris: Minns inte.

Ölporr

Bonusbild från gårdagen:

Öl- ost- och chokladprovning på Jolla


Igår var det dags för årets första aktivitet med Svenska Ölfrämjandets Östgötasektion: Öl- ost- och chokladprovning på chokladstället Jolla i Norrköping. Redan förra året var det en sådan provning, men den missade jag på grund av tågproblem. Det blev succé och nu var det dags för en andra omgång.

Jolla skulle givetvis stå för choklad och ost. Ölen, visade det sig, kom huvudsakligen från Great Brands. På plats från ölföretaget var säljaren Niklas, och tanken var att de tillsammans skulle leda arrangemanget.

Jag har ju ett grundmurat rykte om att alltid komma sist till provningarna, men inte heller den här gången - av någon anledning hade jag skrivit att provningen skulle starta 14, så jag var en hel timme för tidig. Innebär det att jag för att få balans i världen måste vara jättesen till nästa arrangemang? Hmmm, hoppas inte det då det är på De Klomp.

Åtta bitar chokladbaserade produkter (tre rena chokladbitar och fem praliner) samt en bit Saint Agur ädelost. Till detta skulle vi prova fyra olika öl. Men glasbrist gjorde att vi fick börja med tre öl som hälldes upp när vi kom in:
Men vi fick inte röra något varken i glas eller provningspapper. Först höll Jolla en introduktion till kakaons värld, inbegripande tuggande på en orostad kakaoböna (smakade lätt bittert med en aning kakao i bakgrunden) och titt på en film från en leverantör som visade processen att göra ... ehhh... "craft chocolate" skulle jag kalla det.

Introduktionen tog sina modiga 40 minuter och verkar vara den som hålls på de chokladprovningar som de håller med jämna mellanrum. Själv började jag bli lite rastlös i slutet - på mina provningar har jag visserligen en kort introduktion, men jag skulle aldrig våga prata så länge utan avbrott. Vi fick prova bitar ren choklad från huvudtyperna av chokladbönor; Criollo, Forastero och Trinitario.

Jolla myser, vi andra smakar och funderar

Äntligen dags att göra vad vi var där för! Första ölen var Wisby Julbryggd, som med sin amerikanska humle har en tydlig apelsinsmak. Till den skulle vi prova två av de hemlagade pralinerna, en apelsinmarsipan med kanderad nöt och en kaneltryffel på vit choklad.

Här var det väldigt intressant att känna hur mycket ölen förändrades mot sötsakerna: Apelsinmarsipanen lyfte fram aromhumeln och matchade sötman i ölet på ett väldigt tilltalande sätt. Kaneltryffeln däremot gjorde ölet väldigt lätt och enkelt - kroppen försvann helt liksom sötman och det som var kvar kändes ungefär som den danska budget-special-ölen jag drack för några dagar sedan.

Nästa öl ut var den belgiskinspirerade Brother Thelonious. Till den blev det öltryffel med Carnegie Porter (skapad efter Ölfrämjandets förra besök) samt chokladdoppad syltad ingefära.

Här var folket kring bordet rörande eniga: Portertryffen och ölen gifte sig på ett fantastiskt sätt som andades lyx och förfining. Ingefäran däremot, var lite för stark och kryddig och körde över ölen rätt hänsynslöst.

Nästa öl var Shakespeare Stout vars toner av jord, kaffe och rostad malt testades mot en bit lakrits- och limonettotryffel samt osten. Som den lakritsjunkie jag är så föll jag såklart pladask. Att den här typen av öl gör sitt jobb tillsammans med blåmögelost var inte heller det något stor överraskning.

Men provningen var inte slut o och med det: Nu var det dags att skölja ur ett glas för att få plats med kvällens sista öl, som visade sig vara dansk. Nørrebro La Granja Stout, en stout (gränsande till imperial) där mexikanska espressobönor fått koka med under bryggningen. Dessutom serverades den från growler, något man sällan ser i Europa. Denna provades mot de rena chokladsorterna, men någonstans strax innan hade mina smaklökar mattats såpass att jag insåg det meningslösa i att föra anteckningar.

Här berättade också Niklas en god nyhet: Great Brands skulle inom kort ta över distributionen av ölen från Köpenhamns största bryggpub Nørrebro Bryghus.

De säljer normalt sin öl i flaskor om 600 ml, snarlika amerikanska bombers, med tanken att ölen ska delas av två eller flera. Visserligen en trevlig tanke, men erfarenheterna säger att det inte funkar att sälja sådant på Systembolaget. Därför har Great Brands i samarbete med ett svenskt glasbruk tagit fram prototypflaskor på 350 och 400 ml som anses vara en mer lagom storlek.

Man får hoppas på mer danskt i Systembolagets hyllor i framtiden.

Efter detta vidtog de vanliga försöken att få deltagarna att förflytta sig från lokalen ölprovnigen hålls i, inte det lättaste alla gånger.

Många av oss gick vidare till Mitropa för att njuta av tjeckisk öl och en specialmeny av god tjeckisk mat (jag valde schnitzeln som var precis så bra som jag hoppats på). Jag blev sittande med Niklas där vi gick igenom läget i ölsverige på bredden och tvären. Det verkar fortfarande positivt, det säljs mer specialöl, det finns fler intresserade krogar och distributionen blir bättre och bättre. Dock är det fortfarande rätt jobbigt att få öl från Kalifornien till Sverige...

2010-01-22

Vestfyen Golden Christmas

Sista ölen som jag köpte på Aldi i Amager under mellandagarna: Golden Christmas är en stark eurolager som bryggts med socker och färgats med sockerkulör. Bryggeriet är danska Vestfyen och alkoholhalten 7,5%.

Jag försöker recensera öl utan att ha allt för mycket fördomar i vägen, men ibland är det ju inte lätt: En dansk lågprisöl med råfrukt, konstgjord färg och extra alkohol... Det borde ju bli något lätt kemiskt med tydlig alkoholsmak och mycket bismaker.

Färgen är brunröd, det fingertjocka skummet är ojämnt och beige. Nästan inga skumrester på glaset.

Doften är söt och maltig med lite rostade toner. Ganska mycket torkad frukt och en aning alkohol. Det är inte utan att jag kommer att tänka på en tysk bock.

Smaken är relativt mild och ren. Lite lätt rostade maltiga toner som övergår i en salt ton med massor av socker-sötma som ändå inte blir skarp. Aningar av alkohol i eftersmaken liksom klara toner av danskt rågbröd och salta kex.

Kolsyran är mjuk med massor av små friska bubblor. Vätskan är mjuk, närmast kladdig.

Mycket bättre än vad jag föreställde mig: Alkoholen är väl dold och smakerna håller samman hyfsat, samtidigt som konstiga bismaker saknas.

Betyg: 3,6. Tillgänglighet: Köpt i Danmark. Pris: 4,95 DKR för 330 ml.

Sundsvall Beer

Sundsvall. Foto: arenamontanus, Licens

Nu fick jag mail från Stockholm Öl & Vin. De hade just fått tillbaka hyreskontraktet, och allt är därmed klart för "Beer & Whiskey Festival med Tasting Expericene" i Sundsvall. Här är detaljerna:

Plats: Södra Berget, Sundsvall

När: Fredag 26 mars 14-24, lördag 27 mars 12-24

Entrébiljett med provningsglas + ölskola 1: 170:-

"Precis som på Stockholm Beer & Whisky Festival kommer vi erbjuda massor av skolor, seminarier, masterklasses etc."

Inom kort kommer websidan sundsvallbeer.se att lanseras med utställningslista med mera.

2010-01-19

Nørrebro Golbe Ale

Ännu ett fynd från dansk stormarknad, den här var till extrapris (på Døgnnetto)! Globe Ale från Nørrebro Brygghus är en cream ale på 4,8%.

Färgen är ljust bärnsten, vätskan klar. Det fingertjocka skummet sjunker sakta ner till ett luftigt vitt lock. Inga skumrester på glaset.

Doften är humlig med lite alkohol, deg och bittra aningar. Parfymerade aningar av frukt, grädde och en aning rostade nötter.

Smaken är mjuk och gräddig med milda maltiga söta toner av franskbröd, hasselnötter, fruktig humle och lite bittra smaker. Beskan växer i den långa eftersmaken, som också har toner av färsk frukt och vispad grädde.

Kolsyran är mild, de små bubblorna är mjuka. Vätskan är medelmjuk.

En lätt och ren ale, ytterst drickbar och törstsläckande. Inte helt lätt att göra en sådan!

Betyg: 3,55. Tillgänglighet: Köpt i Danmark. Pris: 29:90 DKR för 600 ml.

2010-01-18

Vestfyen Classic

Dags för nästa öl från danska lågprismarknaden Aldi. Classic är en ... dansk classic, som jag lagt i gruppen euro pale lager. Alkoholhalten är 4,6% och ölen bryggd av danska Vestfyen.

Färgen är gul med an aning guld; den är betydligt ljusare än annan classic-öl jag stött på. Det två fingrar höga skummet sjunker snabbt och lämnar en krämig krater samt en del skumrester på glaset.

Doften är söt och maltig med vissa bittra kemiska toner. Det finns också småunkna dofter av vått papper, deg och våt hund.

Smaken är först lite söt med aningar av karamellmalt, men de byttes fort ut mot en lätt beska och smak av blött papper, billigt godis och en aning deg.

Kolsyran är är mild till medium, bubblorna medelstora. Vätskan är aningen kladdig.

Håhå jaja. Billig öl...

Betyg: 2,4. Tillgänglighet: Köpt i Danmark. Pris: 4,95 DKR för 330 ml.

Linköping Beer Expo



Som läsaren Samuel F berättade igår: Det blir en ölmässa även i Linköping. Den hålls 10 april i Cupolen, Folkets Park och går under namnet Linköping Beer Expo.

Bakom satsningen ligger far och son Kenneth och Richard Lindblad, den tidigare känd i whiskeyvärlden med exempelvis Linköping Whiskey Expo.

Här är listan med klara utställare:
Vi ses!

2010-01-17

Ørbæk Nutty Nut Brown Ale

Det här blev en ytterst improviserad recension, jag tittade i kylen och bestämde mig plötsligt för att riva ner resterna av glöggcheddarn till en Welsh Rarebit med resterna av sommarens korvbröd. Och i den ska man ju ha en deciliter ale.

Snabbt glodde jag igenom skafferiet. Det mest passande visade sig vare en av mellandagarnas inköp på stormarknaden Føtex i Amager: Nutty Nut Brown Ale från Ørbæk Bryggeri (beläget på Fyn). Det är en engelsk brown ale på 5%, bryggd på ekologiska råvaror. Det fick bli en blixtsnabb recension samtidigt som såsen sjöd ihop.

Färgen är varmt brun, det stora kompakta skummet är varmt beige. Nästan inga skumrester på glaset.

Doften är torr och bitter med en lite trist kemisk ton av gammaldags tvål.

Smaken är... god. Lätt sötma och nötter. Mjukt, lätt rostade toner med en krämig humlig smak. Övergående toner av hårdtvål. Mjuk bitterhet och frisk balans i eftersmaken. Mycket drickbar.

Mjuk frisk kolsyra, friska små bubblor. Mjuk och småtjock vätska.

En helt okej öl i en underskattad stil.

Betyg: 3,4. Tillgänglighet: Inköpt i Danmark. Pris: 18:34 DKR för 500 ml.

Massor av mässor


Nu har Stockholm Öl & Vin AB publicerat datumen för ett antal festivaler. En nyhet är att de sprider ut sig, och det blir inte bara en festival i Stockholm. Ska bli mycket intressant att se hur de blir på andra orter. Namnet på arrangemangen är gemensamt: Beer & Whiskey Festival och Taste Expericence.
  • 26-27 mars 2010: Sundsvall
  • 30 september - 2 oktober samt 7-9 oktober 2010: Stockholm
  • 27-29 januari 2011: Göteborg
  • 24-26 mars 2011: Öresund
  • 29 september - 1 oktober samt 6-8 oktober 2011: Stockholm
Är det någon därute som vet exakt var Sundsvall-festivalen ska äga rum? Den är ju ganska snart.

2010-01-16

Systembolagets tillfälliga nyheter mars 2010

1 mars 2010 lanserar Systembolaget följande nyheter i sitt sortiment. De ligger alla i modut T5, vilket innebär att de ingår i "sortimenstroll spets" (mer om rollerna här) och främst kommer att finnas i de största butikerna.

Namn, alkoholhalt, storlek, pris, beställt antal

"Mohawk" är projektet som Wicked Wine har tillsammans med bryggaren Stefan Gustavsson som ett steg i att skapa ett helt nytt bryggeri. Precis som Black Rocket Porter (som kommer från samma folk/projekt) är den här kontraktsbryggd på Gamla Slottskällans Bryggeri.

Systembolagets säsongssortiment påsk 2010

Den 1 mars 2010 kommer det, helt enligt plan, inte några ölnyheter på Systembolaget (däremot kommer det en bunt exklusiva vin som jag struntar i).

Den 1 mars lanserar Systembolaget ett öl, detta eftersom något i lanseringskedjan tagit för lång tid, det är egentligen ett öl som skulle kommit i februari:
  • Mohawk Rye IPA, 7,5%, 500 ml, 35:80, 6.000
"Mohawk" är projektet som Wicked Wine har tillsammans med bryggaren Stefan Gustavsson som ett steg i att skapa ett helt nytt bryggeri. Precis som Black Rocket Porter (som kommer från samma folk/projekt) är den här kontraktsbryggd på Gamla Slottskällans Bryggeri.


Och så blir det påsknyheter den 15 mars. Som brukligt är med säsongssortimentet är det till stor del upp till butikerna att bestämma hur mycket man tar hem av vad.

Namn, alkoholhalt, volym, pris
Mycket intressantare än något påskölssläpp som jag kan komma på: Jämtlands är tillbaka efter en paus på flera år, två nya från Sigtuna, Dugges åter på Systembolaget och två danskar.

Men också lite frågor som jag måste kolla upp. Är Fuglesang-ölen samma som deras Early Bird? (Ja) Har Nils Oscar nytt recept i år igen? Vilken stil ska Dugges placeras under? Dags att skriva mail!

Systembolagets mitt-i-månaden-nyheter februari 2010

Systembolaget börjar den 15 februari att sälja följande exklusiva varor i sina tre vinkällarbutiker:

Namn, alkoholhalt, storlek, pris, inköpt antal

Notiser XX


Julvilan är definitivt över i ölvärlden...

Den stora nyheten i veckan har varit Heinekens uppköp av mexikanska dryckesgruppen Femsa. Här är väl Femsa mest kända för den mexikanska råfruktslagern Sol, men de är lokalt en stor aktör med flera bryggerier (varav flera i Brasilien) och distribution av Coca-Cola som en kedja med servicebutiker, Oxxo.

Att Heineken, till skillnad mot många av de andra stora, haft gott om pengar har inte varit någon större hemlighet, inte heller att de varit på uppköpshumör (jag har haft spekulationer om detta tidigare bland bloggkommentarerna). Det har till och med parats om att de varit sugna på SABMiller, men nu verkar det scenariot mindre troligt. SABMiller var för övrigt en av konkurrenterna om Femsa.

= = =

Åter till Sverige: Närke Kulturbryggeri experimenterar vidare. Det senaste är en variant av Örebro Bitter, bryggd med finsk torvrökt malt. Örebro Bitter Peated Viking på 5,9 % är resultatet. Akkurat verkar få första fatet.

= = =

Ännu en ny svensk ölblogg: Sentence Beer. Den här har en annorlunda twist, slla recensioner består av en bild och en enda mening.

= = =

Fick just höra av Jörgen Hasselqvist på Great Brands/Oliver Twist att han försöker få hit en amerikansk bryggmästare för att göra ett gästöl på något svenskt bryggeri. Kan bli hur spännande som helst!

= = =

För någon vecka sedan utförde arbetarna på det (i övrigt rätt ointressanta) belgiska AB-InBev-bryggeriet Jupiler en "boss-napping" och nu strejkas det vid flera av gruppens europeiska bryggerier och andra ligger i blockad. Anledningen till detta är att AB-InBev ska skära ner personalen på sina bryggerier i västra Europa med 10% (cirka 800 tjänster).

En av anledningarna till neddragningarna är att gruppens specialöl minskat sin marknadsandel, en marknad som i övrigt växer.

Det går redan rykten om att det kan bli brist på Hoegaarden rätt fort...

= = =

I andra änden av det belgiska ölspektrat finns 3 Fonteinen. Det lilla lambic-bryggeriet har nu förklarat att de ska sluta brygga egen lambic. Deras varumärken kommer dock att fortleva via Boon-bryggeriets försorg som ska fortsätta blanda lambicer enligt gammalt recept.

= = =

Kalmar håller på att få ett nytt bryggeri: Ängö Kvartersbryggeri. Följ deras förehavanden på deras blogg!

= = =

Nynäshamns Ångbryggeri har just släppt ut en ny öl i sin specialserie: IPA Specialbryggd #4 är en amerikansk-inspirerad IPA på 6,8% med Cascade, Amarillo och Chinook. Fat finns minst på Glenfiddish Warehouse i Stockholm.

Röd sälöl?


Jag höll i går kväll en ölprovning för ett privat sällskap på temat "Svart". Kvällen avslutades med Old Rasputin från North Coast och då nämnde jag i förbigående att de också brygger Red Seal Ale.

En av deltagarna berättade då att han en gång druckit denna amerkanska ameber ale i en variant som licensbryggts i Sverige och att "den inte alls smakade som vanligt".

Jag var väldigt tveksam, varför skulle någon göra detta och i så fall vem och var? Men mannen vid bordet stod på sig, men jag tyckte inte det var läge att tjafsa utan lovade att fråga importören och återkomma med svar här på bloggen.

Nu har jag frågat och fått svar från Jörgen Hasselqvist hos Great Brands, vars verksamhet en gång började med bland annat Red Seal Ale:
nädu, har aldrig hänt och kommer aldrig hända
Varvid jag anser frågan utredd.

2010-01-13

Galatea Angel's Share #1 Ale

Distributören Galatea har som nämnts nyligen anställt den välmeriterade öldomaren med mera Jessica Heidrich som bryggare för de öl som företaget har tänkt att ta fram, till att börja med under varumärket Angel's Share. Just den här ölen har bryggts hos Gamla Slottskällans Bryggeri.

Den första av dem kallas Ale #1 och är en brittisk ESB på 5,2%. Det blev alltså den andra ölen i stilen på raken vid mitt besök på De Klomp i söndags.

Färgen är rödbrun-bärnsten, det två fingrar höga skummet är smutsvitt. Det sjunker långsamt ner till ett fint lock, lämnandes massor av skumrester på glaset.

Doften är ojämn och lite stickig. Vaxkritor, oljefärg. Lite jordig. Något slags bitterhet i bakgrunden.

När jag började dricka träffades mina smaklökar av en hel massa samker som stack iväg åt alla möjliga håll. Den är dock relativt lätt. En tydlig smak av färgkritor, som jag tidigare träffat på i öl med mycket Fuggles-humle. Lite jordig med en lätt sötma och relativt intetsägande beska toner. Eftersmaken är lätt med en mjölig smak av kex och smörgåsrån. Lite syrlighet i avslutningen.

Kolsyran är lätt, bubblorna små. Vätskan är även den relativt lätt i munnen.

Tja... Den lätta eftersmaken gör denna enormt spretiga och ofukuserade öl relativt lättdrucken.

Bobo och jag blev sittande en liten stund och glodde på glasen. Vi funderade över Jessica och hennes roll i det här projektet. När ölen var färdigbryggd, och hon fick smaka på det första glaset, var hon verkligen nöjd med den här? Sa hon "Precis så här ska en engelsk ESB smaka!".

Eller?

Betyg: 2,8. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 79:00 för 500 ml (fast jag blev faktiskt bjuden på den här med)

2010-01-12

Snålheten bedrar sig själv

Flaskorna, hösten 2004.

Någon gång kring sekelskiftet köpte jag en för mig riktigt dyr whisky - det var på den tiden jag hade tid med sådant. Det var en flaska Ardbeg 1975 som tappats av det då återöppnade bränneriet.

Och den drack jag av vid högtidliga tillfällen. Och det blev mindre och mindre i flaskan och jag drack mindre och mindre av den eftersom jag ville att den skulle räcka... Man kan ju inte dricka upp så god whisky när den nu blivit så vansinnigt dyr att återanskaffa.

Och till slut stod den där med kanske 5-8 cl kvar. Mer och mer som ett allt dammigare prydandsföremål, jag misstänkte att den inte skulle vara riktigt så god som jag mindes den längre på grund av oxidation etc.

Tills jag idag letade efter en annan flaska och funderade på... Vad jag höll på med, liksom. Så jag korkade upp flaskan. Eller snarare försökte, träpluggen lossade direkt från korken.

När jag väl kommit in i flaskan så möttes jag mycket riktigt av en ganska dammig doft och en lite kvalmig söt-rökig smak.

Så snålhet lönade sig inte den här gången heller.

2010-01-11

Anderson Valley Boont ESB

Nästa delade öl från gårdagskvällen var även den från Kaliforniska Anderson Valley Brewing Company, denna gång en ESB kallad Boont ESB. Enligt etiketten ska "ESB" utläsas "Extra Special Beer" och att ölen är på 6,8% - vilket gör den starkare än de brittiska ölen i stilen.

Färgen är guld, vätskan klar. Det fingertjocka vita skummet lämnar lite rester på glaset.

Den lätta doften har fruktiga toner (aprikos) och en lätt beska. Kemiska aningar i bakgrunden.

Smaken är söt och lite gräddig. En klar ton av mogna äpplen (och, faktiskt, en aning torr cider) och en snabbt passerande frisk beska. Den behagliga eftersmaken har rena toner av brittisk humle, aprikoser och en aning amerikansk citrus-humle.

Kolsyran är lätt, vätskan mjuk.

En småtrevlig bladning av brittiska och amerikanska smaker. Inte så mycket mer, dock.

Betyg: 3,6. Tillgänglighet: Flaska på krogen. Pris: Jag blev bjuden. Igen!

Anderson Valley Hop Ottin' IPA

Igår hölls ett informellt planeringsmöte för vinterns ölprovningar. Jag och Bobo glodde alltså igenom gömmorna och funderade vidare över ett par delade öl.

Den första av dessa var en amerikansk IPA från Kalifornienbryggeriet Anderson Valley Brewing Company benämnd Hop Ottin' IPA. 7% alkohol var det i den.

Vätskan är klar och färgen är medelmörk bärnsten. Det varmvita skummet är fingerhögt, det lämnar en del rester på glaset.

Den rätt kraftiga doften har mycket trä-relaterade toner av virke, kåda, granbarr och terpentin. Lite sötma från frukt-karameller och en kryddighet (svartpeppar). Kroppen är medelstor. Beskan är syrlig och sitter på något underligt vis mer i mitten av tungan än bak där den brukar. Eftersmaken är oväntat kort och tonar snart ut i en syrlighet som får mig att tänka på citronsyra. Avslutningen har någon kemisk ton av tvättmedel.

Kolsyran är kraftig; de friska bubblorna medelstora. Vätskan är relativt lätt.

En AIPA för de som vill ha sin beska ren och enkel med syrliga toner. Själv vill jag nog ha lite mer komplexitet och sötma.

Betyg: 3,65. Tillgänglighet: Flaska på krogen. Pris: Jag blev bjuden!

2010-01-09

Avery Hog Heaven

Hog Heaven. Från Coloradobryggeriet Avery. Amerikansk Barley Wine. 9,2% alkohol. 100 IBU, allt från Columbus-humle. Caroline fick ett glas till Robinson, jag tar ett till min automat-spellista som Virtual DJ skapat åt mig (låtar med 120 BPM som går i B dur).

Den här ölen är inte helt ny för mig, jag drack den vid ölbloggarträffen i höstas och det var då en av kvällens bästa öl. Få se hur den tar sig i lite lugnare omgivning:

Färgen är mörkt bärnsten med lite bruna toner. Vätskan är något grumlig (ölen är efterjäst i flaskan). Det tre fingrar höga skummet är smutsvitt; det sjunker sakta ner och lämnar storstilade skumrester på glaset.

Doften är humlig, gräddig och bittersöt. Den är faktiskt väldigt humlig, jag undrar lite varför de klassar den som en amerikansk barley wine och inte en double india pale ale? Söta toner av exotisk frukt. gammaldags fruktgodis och lite farinsocker. Bittra toner av grapefrukt, pomerans och äppelkart. Till det kan man lägga till mogna dofter av russin och smör.

Smaken är mycket balanserad, men... Fokus ligger klart mer på humle än malt. Bittersöta toner av exotiska frukter (gröna bananer, carambola, omogna persikor), lite salta toner av grillat kött och buljong får mig att tänka på salt godis. Eftersmaken är lite mindre bitter med intressanta fruktiga toner, frisk amerikansk humle och aningar av vanilj och grädde. Men den mest uppseendeväckande smaken kommer från saltet i bakgrunden. Undrar var den kommer från? Jästfällningen?

Kolsyran är mjuk med mycket små friska bubblor. Vätskan är mycket mjuk och en aning tjock.

En stor och snygg öl. Men den där sältan störde faktiskt en aning.

Betyg: 4,2. Tillgänglighet: Systembolagets tillfälliga nyheter november 2009 (i detta nu finns 62 flaskor kvar i butikerna). Pris: 79:90 för 650 ml.

2010-01-08

Rogue Imperial Stout

Längst bak i skafferiet har den legat ett tag. Men nu har temperaturen just gått ner under minus tjugo, så då är det väl dags för Imperial Stout, den kommer från amerikanska Rouge och är en russian imperial stout på 11,7% som bryggdes 2007 (stora stengodsflaskan i XS-serien).

Nämnde på Facebook att jag skulle dricka den här, och fick ett par varnande ord. Och några anti-varnande. Så...

Färgen är svart, vätskan är lite tjock. Det fingertjocka skummet är varmbrunt, det sjunker sakta och lämnar lite skumrester.

Doften är söt och rostad. Jag hittade soyasås, katrinplommon, svarta vinbär, lakrits, pumpernickel, kola och en aning värmande alkohol.

Smaken är... inte alls bra, faktiskt. Först, en kraftig ton av amerikansk torr bitter humle. Sedan kommer smaker av svart kaffe, soya, lite grädde och en ganska svag kropp. Eftersmaken är skarpt sur/bitter med lite kemikalier (rengöringsmedel) och rågkex.

Nej, det blir porterstek av den här.

Betyg: 2,55. Tillgänglighet: Systembolagets tillfälliga nyheter någon gång 2007, slutsåld. Pris: Omkring 135:00 för 750 ml.

Fast det är inte speciellt synd om mig, jag plockade fram något annat nordamerikanskt, starkt och svart: En Péché Mortel.

Ett par humlerelaterade arrangemang

Först lite reklam: Ölprovningarna på De Klomp under lördagseftermiddagarna sätter igång den 16 januari med temat "Humle". Humlekunskaper och välhumlade öl utlovas och det är jag som pratar. 14:00. 150:-.

Danska Mikkeller tvekar inte: Lördagen den 16 januari arrangerar de en Single Hop IPA-provning på Ørsted Ølbar (Nørre Farimagsgade 13, Köpenhamn) där de kommer att erbjuda 10 olika Single Hop IPA från fat. En omröstning kommer sedan att ske där man utser den bästa av dem.

2010-01-06

BrewPub Cole

Den sista ölen jag drack vid andra besöket på Brewpub København var kanske deras mest kända, en engelsk (fast den är nog allt lite amerikansk också. Hm. Azorisk?) porter på 5,2% med det lite småroliga som musikaliska namnet Cole.

Färgen är svart, det två fingrar höga skummet är beige. Det sjunker efter ett tag ner till ett fint tjockt lock.

Doften är rostad med söta jästiga toner och en rejäl syrlig bitterhet. Lite mint i bakgrunden?

Smaken är lätt och rostad, lite sötma som från majs. Frisk och bra med lite fruktig humle. Rena och klara smaker. Eftersmaken har precis rätt balans mellan beska och syrlighet och en hel del spannmål och en aning grädde.

Kolsyran är medelstark, de små bubblirna friska. Vätskan är medeltjock.

En lätt och god porter, som sagt känns det som den ligger mellan det engelska och amerikanska. Helt okej.

Betyg: 3,35. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 68:00 DKR för 500 ml.

Vestfyen Krudtugle Ren Pilsner


Jag bara gör det. Kanske för att samla "poäng", kanske av något slags hopplös nyfikenhet. Eller... bara för att det går.

Köper dansk lågbudgetpilsner alltså. Jag vet ju innerst inne hur det kommer att gå.

Krudtugle Ren Pilsner är någonting snarlikt en tysk pilsner från Vestfyen som (minst) säljs på den danska delen av den tyska lågpriskedjan Aldi. Den ligger på 4,6%.

Färgen är ljust halmgul, det tre fingrar halvhårda skummet är vitt. Nästintill inga skumrester på glaset.

Doften är lite kemisk. Viss bitterhet, grönsaker, rotfrukter, wellpapp och margarin.

Smaken är kemisk, unken och obalanserad. Blött papper, aningar av läder och smör, lite mineraler och en komstgjord svag syrlig beska. En del sötma. Eftersmaken är i stort sett densamma, kanske lite torrare. Sur-bittra toner i slutet.

Kolsyran är vek, massor av små mjuka bubblor. Vätskan är något mjuk.

Tja. Jag visste väl egentligen vad jag skulle få, och jag fick det.

Betyg: 1,9. Tillgänglighet: Köpt i Danmark. Pris: 4,95 DKR för 330 ml.

2010-01-05

Dåligt, Gourmetbryggeriet

När vi var på Beer & Fish låg det en spånkorg med ciderflaskor till lågt pris i butiken.

De var från Gourmetbryggeriet, och de ska väl kunna göra en vettig ren cider?

Det kunde de inte. Cidern hade smaken äpple/päron, och bara det är en liten varning. Vi borde ha läst igenom innehållsförteckningen:
Æblevin, pærevin, sukker, koncentreret æblejuice, koncentreret pærejuice, kulsyre, syre (E330), naturlige aromstoffer, koncenveringsmiddler (E202, E220), karamelfarver
Den har alltså bara något mer med cider att göra än vad Hallonsoda har med hallon.

Nå, sliskcider kan ju vara gott vid enstaka tillfällen, men inte den här; det var bara sött. Sockerchocken var enligt rapporter värre än alkoholpåverkan.

Hur var det, Gourmetbryggeriet är numera en etikett för... Harboe?

2010-01-04

Julen vara ända in till påska

Humlen på bilden har ingenting med humlen i texten att göra.

Samtidigt som jag sitter och semesterslöar framför datorn håller bryggaren Mattias Hammenlind på Sigtuna Brygghus som bäst på att brygga årets påsköl.

Det enda jag hittills vet om det är att det kommer att innehålla rejäla mängder av den rätt nya humlesorten Riwaka från Nya Zeeland, om jag läser databladet rätt är det ungefär en Saaz på steroider.

Jag antar att det inte kommer att bli en ljus belgare som förra årets Easter Booster. Vad det än blir tror jag det blir gott.

Senare tillägg: Det blir "En pale ale med en j**la massa humle... A.P.A eller nåt???"

2010-01-03

Brooklyn-Schneider Hopfen-Wiese

För de som inte är bekanta med det här samarbetet mellan tyska Schneider och amerikanska Brooklyn Brewery rekommenderas lite repetition här.

Det här är alltså varianten som bryggts i Brooklyn av den tyske bryggmästaren Hans-Peter Drexler, det är en välhumlad weisenbock på 7,8% med namnet Brooklyn-Schneider Hopfen-Weisse.

Den här flaskan bär den suddiga märkningen "B62012" vilket jag någon gång tror mig ha kunnat utläsa. Men nu har jag ingen aning om hur gammal flaskan är annat än att Systembolaget började sälja den i augusti. Jag gissar att den är strax under året gammal, och hoppas att dess intrikata humletoner inte tröttats av tiden den stått i skafferiet

Färgen är gul-orange, vätskan något grumlig. Det finns en ordentlig jästfällning i botten av flaskan. Det jättehöga skummet är gulaktigt, hårt och kompakt. Det sjunker långsant och lämnar en massa skumrester på glaset.

Doften är fullproppad med amerikansk humle och syrliga kemisk-fruktiga toner av vetet. Den är både stark och kraftfull.

Smaken är bitter-syrlig med massor av syrligt fruktgodis (det där syrliga gelégodiset "Grinolle" som i alla fall fanns under åttiotalet), aningar av citron- och äppelsyra. Massor av humle och grapefrukt som blandas med kraftiga veteölstoner. Söta fruktiga toner av ananas och aprikoser. Aningar av alkohol i eftersmaken såväl som exotisk frukt och friska syrliga toner, mineraler och en stor beska. Lite alkohol och en elegant sötma i slutet.

Kolsyran är rätt så mild för en veteöl, bubblorna är små och friska. Vätskan är relativt lätt.

En förtjusande blandning mellan en amerikansk IPA och en tysk weissenbock. Riktigt bra grejer. Frågan är vilken av varianterna jag gillar bäst, den tyska eller den här? Svår fråga. Den tyska är lite mer av en törstsläckare, den här mer av en mat-öl (denna flaska dracks till en klassisk hemlagad plankstek). Och min oro att humlen skulle tröttnat var helt obefogad.

Betyg: 4,65. Tillgänglighet: Systembolagets tillfälliga nyheter augusti 2009, slutsåld. Pris: 109:00 för 750 ml.

Nu börjar det ta emot att skriva in recensioner. Ska nog ta en liten paus innan de sista från Danmark kommer att skrivas in.

BrewPub Schlager Jul

BrewPub København har i sitt sortiment en mörk lager i den tyska skolan som de kallar Schlager.

Till jul brygger de en specialvariant som kallas Schlager Jul, en München Dunkel på 5,6% bryggd med münchnermalt som kompletterats med lite karamellmalt och rostad malt. Den vanliga variantens Saaz-humle kompletteras med engelsk Challenger-humle i bittergivan.

Bryggeriets tanke med ölen är att göra en öl snarlik den traditionella danska julölen, men utan dess "översötma".

Färgen är mörkt röd, vätskan klar. Det fingertjocka skummet är smutsvitt; det lämnar en hel del fina skumrester på glaset.

Doften är humligt bitter, lite fruktigt rostade toner och viss torrhet. Aningen mild?

Smaken är först rätt bitter med lite metall och en hel del blommor. Torr, lätt rostad, malt och aningen syrlighet i bakgrunden. Snabbt övergående jästiga toner. Exotiska frukter och sötma i eftersmaken med blommig humle och lite karamelliserat socker. Virke i avslutningen.

Medelstark kolsyra, små friska bubblor. Något lätt vätska.

Det märktes faktiskt att det här är en variation av en annan öl där man tillsatt extra humle; det känns som om balansen som bör ha funnits i den vanliga gått förlorad - det är inte nog med kropp att balansera beskan. Trots det är det fortfarande en bra öl.

Betyg: 3,35. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 58:00 DKR för 500 ml.

2010-01-02

St Georgen Keller Bier

Bland det sista man väntar sig i en genuint engelsk pub är väl en kellerbier. Så, klart att det fanns det på Charlie's Bar i Köpenhamn!

Keller Bier är såvitt jag förstått den enda öl som bryggeriet St Georgen Bräu Buttenheim, Tyskland tillverkar. Den lagras på ytterst traditionellt vis i ekfat i grottor och är på 4,9%.

Just när jag beställt min öl så tog det slut i fatet, men det gick fort att byta. Dock blev det så mycket skum att den en stund senare bara visade sig halvfull med öl. Nå, bartendern fyllde utan knot upp resten av det vackra stenkrus som ölen serverades i.

Färgen är... lite svår att avgöra i stenkruset. Men något slags mörkare rödaktig ton tror jag att jag urskilde. Skummet är stort, hårt, ojämnt och varmvitt.

Doften är rått bitter och aningen kemisk med aningar av jäst-tabletter.

Smaken är tuff och ger aningen motstånd. Råa toner, det känns nästan som om den torrhumlats med ädelhumle. Fyllig och torrt maltig med fruktig och stor humlesmak. Källartoner som får mig att tänka lite på blåmögelost. Resolut och positivt oren, precis som en bra kellerbier ska vara. Eftersmaken är dock ganska lätt med en renare bitterhet, viss sötma och toner av mandel, torra papper och svartpeppar.

Kolsyran är hård och kraftig. Stora bubblor. Vätskan är len.

Såhär ska en kellerbier smaka. Möjligen serverades den lite för kall, stengodskruset isolerar kylan väldigt bra. Ni som bara tycker att öl i alefamiljen har något att komma med: Prova en sån här!

Betyg: 3,9. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: Kring 70 DKR för 500 ml.

St Austell Proper Job

Charlie's Bar trängde jag mig fram till baren och frågade britten bakom vad som rekommenderades av cask-ölen. Proper Job var en av dem, så jag tog en pint, snyggt upphälld i glas från Cornwall-bryggeriet St Austell med ölets underlägg (se bild) bredvid. Såhär i efterhand har jag tagit reda på att den klassas som en engelsk IPA och har en alkoholhalt på 4,5%.

Färgen är gul med en aning guld, vätskan är klar. Det lilla skummet bildar ett lock.

Doften domineras av citrustoner, jag noterade såväl citron-Fanta som citronskal. Det finns också en fin lite jästig sötma. I övrigt är smakerna lätta och balanserade med citronsyra och en fin beska i eftersmaken.

Kolsyran är lätt, vätskan mjuk och len.

Jag skrev på min lapp "Läcker! Frisk!" som avslutning, och det vidhåller jag. Dock skulle det formellt nog bli en bättre IPA om de hade dragit upp alkoholhalten någon procent, som den är nu var den aningen för enkel.

Betyg: 3,95. Tillgänglighet: Cask på krogen. Pris: 70 DKR för 568 ml.

BrewPub Gabriel

Första ölen jag drack på BrewPub København var en engelsk pale ale på 4,7% som de bryggt med danskodlad East Kent Golding-humle. Gabriel är, som deras andra öl, döpt efter en musiker: I det här fallet Peter Gabriel.

Färgen är ljust guld, vätskan är klar. Det lilla vita skummet sjunker till en tjock ring.

Doften är lätt bitter och fruktig och känns väldigt fräsch. Engelska lätta toner av jäst, syrlig deg och en aning tvål.

Smaken är först jästig, men det år snart över och lämnar plats åt klassiska toner av East Kent Golding-humlen; lite kryddig och sött citrusig. Eftersmaken är blommig och lätt bitter med en intressant ton av sötad citronsaft.

Kolsyran är mild till medium, de små bubblorna försvinner fort från munnen. Vätskan är medel-mjuk.

En trevlig och mycket färsk engelsk pale ale som slank ner lätt.

Betyg: 3,85. Tillgänglighet: Fat på krogen. Pris: 58:00 DKR för 500 ml.

2010-01-01

Några intryck från Köpenhamn

Ett hårt jobb, men någon måste etc etc...

Jag och sambon var i Köpenhamn i mellandagarna. Nu har jag kommit så långt med efterarbetet att jag skrivit in mina recensioner av krogar och ölbutiker och det är dags att försöka sammanfatta lite.

Det började sådär: Väl på hotellet insåg jag att den noga förberedda adresslappen som jag skrivit ut lagts i innerfickan på jackan. Fel jacka. Men i lobbyn låg den förnämliga CPH ØLGUIDEN (onlineversion), förebilden till Ölfrämjandets Stockholmsguide. Med den kunde vi lätt hitta rätt.

Först ut blev BrewPub København, en bryggpub som nu funnits i 5 år. Själva bryggeriet är beläget på gatuplan, baren och restaurangen en halvtrappa ner på gården. Gården blir för övrigt en stor uteservering på sommaren. Trevligt och avslappnat ställe där både kostymnissar och barnfamiljer verkade finna sig hemma. Förutom de egna ölen (som bär musikanknutna namn) fanns en gästkran och ett mindre sortiment flasköl, mest belgare. Ölen återkommer jag till, men den var genomgående god.

Det var faktiskt så trevligt att vi hamnade där även kvällen efter, ett mycket bra betyg. Ett påhitt som jag är lite mer tveksam till var "fresh dry hopping" som de erbjöd: Man fick sin öl i en kaffe-pressbryggare, där man tillsatt en eller flera av det tiotal sorters humlepellets som fanns att tillgå. Jag vet att det förekommer i USA, men är fortfarande inte övertygad om att det är en bra idé.

Första dagen såg vi några som plockade in en stor plockbricka som dinglade av läckra ostar och korvar, och dag två beställde jag in "ost-snacksen". Med viss besvikelse fick vi in en mindre tallrik med tre sorters småtrista ostar och jättegoda tillbehör. Det visade sig att det vi ville ha kallades "husets tapas".

Andra kvällen letade vi oss iväg till Charlie's Bar, systerstället till Aalborg-puben The Wharf som jag verkligen gillade.

Jodå, även här hade man tagit några kubikmeter England och placerat i Danmark. Stället var rätt litet och bestod av ett långsmalt rum med en bar i mitten. 6 handpumpar (Cask Marque sedan 2002) och något fler fatölspumpar erbjöd ett litet men välbalanserat sortiment av brittisk, tysk och amerikansk öl. Jag tror inte de sålde flasköl alls.

Eller mat. Tvärtom, en skylt i baren uppmanade gästerna att ta med egen mat och äta till ölen.

Ölen jag drack var i utmärkt skick, serverades vid rätt temperatur och i rätt glas. Stämningen var glad och välkomnande, det var ganska fullt, fönstren mot gatan dröp av fukt. En sak måste jag dock anmärka på: Toaletterna, belägna längst bak vid cask-kylarna, var öppna mot krogen när de inte var upptagna - vilket i kombination med den dåliga luftväxlingen fick hela krogen att lukta flygplanstoalett.

På tredje dagen skulle vi hem, men först lite shoppande. Förutom lite danska vardagsöl åkte vi till Amager där butiken Fish & Beer ligger. Ursprungligen hade vi tänkt handla på Ølbutikken, men dess öppettider passade oss inte. Någon fisk såg jag inte till, men gott om öl samt kaffe, te, vin och sprit plus en del asiatiska dekorationsartiklar. Lokalen var stor, ljus och ren. Ölsortimentet var intressant, det verkade som om ägaren personligen valt ut varje öl. Vid många öl fanns också en lapp som beskrev ölen.

De verkade fokusera på danska mikrobryggerier, USA och Belgien med kompletteringar från andra europeiska och asiatiska länder. Priserna tyckte jag kändes som lite lägre än vad de skulle varit "inne i stan", möjligen mer på importerna än de danska. Jag skulle nog gå dit igen vid nästa besök. Dessutom fick jag som Ölfrämjare 10% rabatt.

Under veckan kommer det ölrecensioner från besöket också.

2009 komplettering


Jag fick visst inte med allt i gårdagens sammanfattning. Nackdelen med spontanskrivande.

Det handlar om ölbloggar. En genre som på många sätt exploderat i år... När jag satte igång för 2½ år sedan fanns det någonstans kring 4-5 stycken i Sverige. Nu följer jag någonstans kring 35 och har säkert missat ett antal.

Och de blir inte bara fler; de blir vassare, bättre och snyggare. Jag var för ett år sedan ganska så nöjd med vad jag själv skapat och tyckte att jag skrev precis det jag själv skulle vilja läsa (fortfarande ledstjärnan för bloggandet).

Men så kommer det andra. Som gör saker annorlunda. Har bättre källor. Skriver bättre. Är roligare. Dricker intressantare öl. Träffar fler och intressantare människor. Brygger själva.

Jag känner helt klart en blåslampa i baken och jag hoppas att det i förlängningen har gjort att Ofiltrerat har blivit en bättre blogg.

Nu kommer något svårt: Jag tänkte välja ut en handfull av dessa ölbloggar och berätta varför jag gillar. Vilket leder till att många inte kommer med. Men så är det ibland.

I slumpmässig ordning:
  • Schnille & Schmak. Startade i april. Gick omgående från att vara en lite intern öl-jag-druckit-lista till en av de bästa ställena för uppsnappad information om allt ölrelaterat. Får tag i Systembolagsnyheter innan inköparna bestämt sig, känns det ibland som. Snygg, ambitiös, närmast obehagligt välinformerad och beläst.
  • Good Morning Beer Lovers. "Trevlig stämning" är en bra sammanfattning. Ölrecensioner blandas med mer stockholmsrelaterade nyheter och hembryggning. Alltid lika läsvärt.
  • Beer Sweden, nykomling. en av de första svenska ölbloggarna som skrivs med ett inifrån-perspektiv av en som varit i branschen länge. Bra bredd.
  • Något att dricka, främst för hans mycket kunniga förklaringar av ölets kemi och biologi. Här finns det mycket att lära sig.
  • Femkommanoll.tv. Svensk webb-tv om öl? Jodå, det går att göra, men vilket jobb det måste ligga bakom! Ambitiöst och välgjort. Dock skulle jag gärna se att de klippte ner avsnitten ännu hårdare.
Senare komplettering till kompletteringen: Beerwell måste få ett speciellt omnämnande för sin systembolagsbevakningsagent. Ett oumbärligt verktyg, som jag hoppas blir onödigt när Systembolaget bygger om sin site, vilket jag fått för mig ska ske under kommande kvartal.