Rapport från BeerExpo

Igår var det den första ölmässan någonsin i Linköping; Beer Expo. Lite plötsligt hade jag fått hoppa in och stå i Wicked Wine-montern under första passet, vilket avlöpte i stort sett problemfritt: Besökarna var kunniga, nyfikna och väldigt trevliga. Bland de öl som verkade gå hem mest av de som jag sålde kan jag nämna Gulden Draak, Lava, Péché Mortel och Hardcore IPA. Bra grejer, bra grejer...

Timmarna gick, jag åkte hem och hämtade sambon för att under nästa pass vara en vanlig besökare. Dags att prova öl! Ett par kommer att recenseras här, men andra "fritidsdrack" jag bara. Här är de jag minns:

• Närke cAmarillo på cask. Lysande humleorgie med hög drickbarhet. Här kom verkligen humlen fram till sin rätt, trots aningarna av rengöringsmedel som jag tycker verkar hänga med Amarillon.
• Nils Oscars Vår Öl, som enligt bryggaren Horst var en lite nedtonad variant av deras Kalaspåsköl. En öl som gjord för vårsol på uteservering!
• Helt nya engelska stouten Back In Black från Sigtuna Brygghus. "Bryggd med AC/DC-albumet på repeat!" påpekade bryggaren Mattias. Precis så här vill jag ha min stout: Torr, frisk, lättdrucken och bara aningen bränd. Deras Extra Sigtuna Bitter var dock aningen för parfymerad för mig...
• Fick ett blindprov från Great Brands. Men det var inga problem för mig att känna igen Harviestoun Better Bitter & Twisted...
• De Klomp hade Houloun Chouffe på fat, och den var precis lika jättegod och humefrisk som brukligt. En belgisk favorit. Dessutom fick jag tillfälle att smutta på lite Samuel Adams Utopias, som var mycket godare än jag trott.

På grund av trötthet, trängsel (det var tidvis väldigt trångt under andra passet) och trevliga människors pratande med mig så hann jag faktiskt inte med att dricka något från en del utställare alls: Bishops Arms hade ett antal intressanta specialbryggder från Eskilstuna Ölkultur, Oppigårds hade med sig nya Summer Twist, Nynäshamns Ångbryggeri sålde jättefort slut på sin DIPA Dragets Kanal och Villervalla Pub hade med sig blandad öl, däribland Ayinger Celebrator.

Jag tyckte att kör-uppträdandet var mer i vägen än vad det underhöll, speciellt när jag jobbade. Lite lägre volym hade varit bra. I övrigt tycker jag att det här var ett mycket lyckat och väl genomfört arrangemang som jag hoppas återkommer.

Och himla bekvämt med en ölfestival där man efteråt tar cykeln 1½ kilometer och kommer hem till sängen.

Wicked Wines monter med Tess och Gonzo i aktion.