Efter provningen av årets svenska julölsprovning (länk) satt vi en stund vid bordet och pratade. Visst är det gott med en amerikansk blond ale, kryddad porter och strong ale. Men är det julöl? Det var ju trots allt ”Bästa julöl” vi ska utse.
Ja, vad är ”julöl” egentligen? Det var mycket lättare förr, då var det en lite mörkare och sötare lager med en etikett som gick i rött, gärna med gamla folkliga motiv. Nu är det alltså lite mer komplicerat… Numera verkar det som om det mesta kan komma in bara namnet är julrelaterat.
En vän till mig har funderat och kommit fram till att han varje år behövde välja ut två öl: En som skulle passa till julbordets mycket varierade smaker, en som skulle passa till det vansinnigt avslappnade tillståndet på julaftonskvällen.
Och det kan ju vara en rätt vettig inställning; då blir sortimentet hos Systembolaget mer relevant än om man bara ska gå efter det som någon vid provningsbordet definierade ”en öl som ska funka lika bra till sillen som till rödkålen, ålen och nötterna”.
Så, vad tycker jag själv? Inte speciellt mycket. Mest för att jag nästan aldrig dricker starköl till det traditionella julbordet. De flesta (kanske 2-3 om året) är luncher, och då blir det ställets jul-lättöl. Eller så är det catering någonstans någon kväll och då är det vad som som gäller, jag minns mest pilsner som Hof.
Okej, julbord hos släkt? Då blir det att köra bil, och det brukar bli julmust. Light.
Och inte speciellt mycket julbord hemma. Och blir det julmat brukar jag dricka något i engelsk stil; bitter, pale ale, porter… I vilket fall är det väldigt sällan jag dricker den där mörka lagern.
Med andra ord har jag druckit en massa julöl genom åren, men inte direkt som ”julöl”.
Alltså inser jag att jag är fel person att utse denna årets julöl, utan röstade på de tre öl jag tyckte var godast. Och det verkar som om jag inte var ensam om det när jag tittat på de preliminära resultaten. Dessutom blev jag plötsligt sugen på en porter.
9 kommentarer: