2009-07-29

Sveriges ölmarknad - omstruktureringar på gång?

Inspirerat av ett samtal med De Klomp-Take för några veckor sedan…

Den svenska ölmarknaden är unik på många sätt. Ett av dem är ägarskapet hos de stora aktörerna, något man kanske inte funderar över varje dag.

Jag har valt att fokusera på de som levererar till Systembolaget eftersom det är enklast att få statistik där. Så här såg listan för de största leverantörerna ut juni 2009:
  1. Carlsberg Sverige (7.054.294 liter)
  2. Spendrups Bryggerier (4.511.631 liter)
  3. Kopparbergs/Sofiero Bryggeri (3.060.439 liter)
  4. Åbro Bryggeri (3.019.322 liter)
  5. Galatea Spirits (1.711.748 liter)
Och sådär brukar det se ut. Carlsberg är jätte-störst. Sedan kommer en klunga med Spendrups/Kopparbergs/Åbro vilka då och då flyttar upp och ner mellan plats 2-4. Och så Galatea som är lite mindre. Efter dem kommer ytterligare en klunga som säljer ungefär hälften av Galatea.

Carlsberg Sverige bildades 2001 som ett resultat av sammanslagningar av Pripps Bryggerier, Falcon och Carlsbergs svenska verksamhet. Det ägs av danska koncernen Carlsberg.

Spendrups Bryggerier har rötterna i Grängesbergs Bryggerier. De växte sig starka under 1980-talet då de köpte ett antal mindre landsortsbryggerier och fick en riktig skjuts då de 1989 köpte Wårby Bryggerier av KF. Koncernen med intressen i såväl vin som kaffe avnoterades från börsen 2001 och ägs genom olika bolag av familjen Spendrup.

Kopparbergs Bryggerier växte genom skicklig marknadsföring och aggresiv prissättning allt större under 1990-talet, de har också köpt upp bryggerier som Zeunerts och Sofiero. Ägare: Ett antal privatpersoner med bröderna Bronsman i spetsen.

Åbro Bryggeri med varumärken som Åbro Original, Småland, Kung och Svenskt Starköl har en stabil bas i sydöstra Sverige och Stockholmsområdet. Familjen Dunge har ägt bryggeriet sedan 1898, tidvis som enskild firma.

Galatea Spirits är skandinaviens största alkoholimportör med ölmärken som Three Towns, Krušovice, Arboga och Samuel Adams. Startades som ett hobbyprojekt 1993. Köpte 2001 upp ett antal varumärken från Carlsberg Sverige vilka licensbryggs på olika svenska bryggerier. Här har jag inte kommit längre än att företaget är privatägt och har haft samma ägarbild sedan sent nittiotal.

Okej. Om vi hoppar över Carlsberg så är trenden tydlig: Sveriges ölmarknad ägs av svenskar, till en stor del svenska privatpersoner. Sett i ett internationellt perspektiv är det här inte en vanlig situation.

Om man tittar sig omkring så ser man fler av de internationella jättarna distribuerade av betydligt mindre lokala bolag. Holländska Heineken licensbryggs i Sverige av Spendrups. Världens största bryggerikoncern, Brasiliansk-Belgiska InBev distribueras av konkurrenten Carlsberg. För att ta några exempel.

Frågan är vad som händer om den ekonomiska krisen förvärras. Är alla innerst inne nöjda över hur det ser ut idag? Eller kommer vi att se snabba internationella uppköp av svenska bryggerier om de börjar få ekonomiska problem?

Förutom de på topp 5 finns privatägda Krönleins i Halmstad och ett antal importörer som Scottish & Newcastle. Undrar vilka som äger dem sedan det företaget splittrades mellan Carlsberg och Heineken?

7 kommentarer:

  1. Flera av de stora jättarna har redan förköpt sig i andra länder och har knappast kapital över att placera i Sverige (eller något annat land) under det rådande osäkra läget i världsekonomin.

    Det är snarare så att de i vissa fall vill (läs: måste) sälja av lite av sina verksamheter. A-B InBev försöker exempelvis bli av med Staropramen.

    SvaraRadera
  2. Hoppas verkligen att det är mer som Anonym säger än som man befarar...

    SvaraRadera
  3. Saker som jag tycker är rätt märkliga är att:
    Importörer kan dela på märken och man kan tydligen byt låna öl med varann för att sälja vidare till krog.
    Kuriosa:
    "Lärde" mig hur man fyller en 1000 liters tank med öl från en tankbil idag.

    SvaraRadera
  4. Intressanta fakta, det känns som att det ligger mer än bara vilja att redovisa bakom. Tänker du titta närmre på näringen? Den har ju på sistone präglats av konsolideringar. Att man licensbrygger åt sina "konkurrenter" är ju ganska intelligent. Både smaken och priset hade nog lidit annars.

    Byggerierna i Sverige kan ju sägas agera på en oligopolistisk marknad, iaf om man tittar på din lista på leverantörer till Systembolaget. Vore intressant att kolla på hela marknaden. Jag undrar om det är så att de kan sägas agera på ett kartelliknande vis. Att man samarbetar med sina konkurrenter är inte ovanligt. Det är ekonomiskt.

    Jag ska sätta mig och titta på lite årsredovisningar, jag blev lite intresserad över hur branschen arbetar nu och sedan jag läste två böcker pm bryggerier.

    Daniel

    SvaraRadera
  5. @Anonym. Visserligen. Men Heineken ska enligt uppgift fortfarande vara vid god kassa.

    @Johan: Jo, de riktigt stora är väl insyltade i varandra. Se bara hur smidigt Carlsberg och Heineken splittrade upp Scottish & Newcastle-koncernen mellan sig.

    SvaraRadera
  6. @Daniel: Faktiskt inte. Min tes var bara ”om något av de halvstora Svenska bryggerierna går dåligt tror jag att det finns stora internationella jättar som vill ha en direktväg in till den svenska marknaden”.

    Däremot har jag fått lite andra idéer som jag ska skriva om inom kort.

    Så ja, det var onödigt mycket research för väldigt lite substans. Så kan det vara ibland.

    SvaraRadera
  7. Att den svenska marknaden (bortsett från Carlsberg) domineras av svenskägda bryggerier borde bero på att Sverige med bara 9 milj. invånare och en jämförelsevis blygsam konsumtion per capita, inte är stort nog för att vara intressant för de stora internationella bryggarna. Utan de lokala får slåss om det Carlsberg inte tar.
    Om Spendrups, Kopparbergs eller Åbro tar sig i kragen och bygger upp en riktigt stor exportvolym kommer snart uppköpet.

    SvaraRadera